Är det slut nu? Eller lönar det sig att plantera ett äppelträd?

Jag brukar alltid anse att det finns anledning att vara försiktig med eskatologsika spekulationer. Eskatologi (av grekiskans eschaton, "det yttersta", och logos, "lära") är inom olika religioner läran om de yttersta tingen. Inom kristendomen är eskatologin i princip detsamma som förutsägelser om tidsålderns slut och uppenbarelsen av Jesu makt när han enl. sitt löfte kommer tillbaka,världens undergång och fullbordandet av Guds rike. Sånt leder lätt till meningslösa spekulationer om hur och räkneexempel om när.Under mina 26 år som konfirmationslärare har mer än en konfirmand blivit uppskrämd, sömnlös och jätterädd vid genomläsningen av Uppenbarelseboken t.ex.

Men i dag har jag ändå hänvisat till en eskatologisk text på min facebooksida. Det är Luk 21:25-28, där Jesus undervisar om tidstecken vid tidens slut. Människor ska stå rådlösa vid havets och vågornas dån. Och i Mark 13 talar Jesus både om jordbävningar, krigsrykten och uppror.Tecken på vår tidsålders slut. Är det detta vi bevittnar nu i både Japan och i Libyen? Jag avstår från spekulationer, men texten talar ganska tydligt.

Men för mig är Jesu tal om tidstecknen inte poängen i dom här texterna. Poängen ligger i stället i löftet att det finns en fortsättning efter tidens slut.Hur märkligt det än kan låta. Res er upp! Lyft Era huvuden! Befrielsen är på väg! Fortsättning följer alltså. När all tid är slut tar Jesus befälet en gång för alla.

Det är väl ändå detta trotsiga framtidshopp som vill bära och ge kraft. Även om jag visste att jorden skulle gå under i morgon skulle jag ändå plantera ett äppelträd i dag, utropade t.ex. Martin Luther trotsigt. Panik och rädsla förlamar och dödar all kreativitet, och är det nåt vi behöver i dag så är det väl kreativitet. Vår värld behöver människor, som utmanar alla "det-går-ändå-intetankar" och som vågar prova nytt.

Sent omsider har FN:s säkerhetsråd nu beslutat om en flygförbudszon över Libyen, och även om det etiskt försvarbara i beslutet kan och bör diskuteras, så har världsamfundet ändå gjort något. Och i Japan stannar männskor kvar i det farliga området och kämpar oförtrutet vidare mot det galopperande kärnkraftshotet. Stannar kvar för att hjälpa till med det man kan. Äppelträd i stället för undergång.

I dag kommer du och jag att träffa männskor, som är rädda och som är färdiga att ge upp. Allting är ju så hemskt. Då får vi plantera äppelträd även om det värsta skulle hända i morgon!