Innehållsförteckningen till min blogg utlovar ”smått och gott om smått och stort”. Om det stämmer har vi nu hunnit till avdelningen Gott om Stort. Och till underavdelningen Bot mot rädsla. För det är väl stort nog att inte behöva vara rädd i en värld där det bara kryllar av rädslor.
Så låt oss då slå upp orden döskraj och livrädd;
Om döskraj betyder rädd att dö, vad betyder då livrädd? Rädd att leva kanske....Och om vi ser oss omkring så nog finns det anledning att vara rädd. Miljöhot, terrorhot ,kärnvapenhot, rädd att mista den man älskar, att pensionen inte ska räcka till, att bli arbetslös eller att barnen inte ska få några jobb, att bli ensam, rädd att leva... Listan kan bli lång. Och så Haiti, som om det inte räckte ändå.... Någon har till och med sagt att när man ser på världen blir man så rädd så att man vill dö. Men det fantastiska är att det inte behövs. En har redan dött för att alla andra ska få leva! Det är den kristna trons hemlighet.
Och som sagt; Det finns botemedel mot rädsla. Det kristna evangeliet handlar just om det. Om bot mot skräck och rädsla. En knuten näve skapar rädsla, och såna nävar finns det gott om i världen. Men för 2000 år sen öppnade Gud sin fadershand mot världen. Han sände sin son till fattiga, föraktade, olyckliga, slagna, stressade och livrädda människor. Till dej och mej! ”Var inte rädd” blev änglarnas hälsning när Jesus föddes in i världen. Och Han föddes under enklast tänkbara omständigheter för att visa att Gud ville bli en av oss. Ogift mor, född i ett stall utan hjälp av vare sig läkare eller barnmorska. Och som en av oss erbjuder han sig att gå med oss in i alla de omständigheter och sammanhang dit livet kan föra oss. Han vill t.o.m. gå med oss in i döden. Gud vill i Jesus dela alla alla våra livssituationer, mörka såväl som ljusa. Att säga ja till den här gåvan är ingen vaccination mot motgångar och olyckor, och inte heller något lyckopiller, men det innebär att få sällskap under hela livsvandringen. Aldrig ensam!
I Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, står det i det första kapitlet: ”Var inte rädd, jag är den förste och den siste”. Jesus erbjuder sig alltså att omsluta oss, beskydda oss och bevara oss. Inte från allt men i och genom allt. Först som sist!
Kyrkan uppfattas ofta som gammalmodig och ointressant. Martin Timell bekände sig som kristen i radions p4 i lördags morse. "Men jag går sällan i kyrkan" la han samtidigt till.Och han är inte ensam. Möjligen har vi här en fråga om marknadsföring. Eller han kanske inte har kollat ordentligt. Det kristna evangeliet, som skulle vara kyrkans specialitet, handlar om att det fortfarande finns en öppen och generös hand i världen. Både kyrkor och enskilda kristna är kallade att vara den öppna handens pr-konsulter. I ord men framför allt i handling. I vänliga, kärleksfulla och värmande handlingar i en kall värld, där så många är både döskraja och livrädda. Gott om Stort med andra ord.
