Nu är det dags!

Ska han, som ändå är en sån idrottsnörd, verkligen inte börja blogga om vinter-OS snart. Jag har liksom känt hur frågan hängt i luften. Jo då,det ska han, och han börjar nu.

På fredag börjar vinter-OS i kanadensiska Vancouver – med omnejd – och festen pågår till den 28 februari.
I Vancouver tävlar man i konståkning, ishockey, curling, hastighetsåkning på skridsko och short track. Short track är skridskoåkning i hög fart på en hockeyrink. En ganska löjlig gren egentligen, men det finns väl pengar i den också....
    I Whistler går tävlingarna i bob, rodel, skeleton, alpin skidåkning, längdskidåkning, skidskytte, nordisk kombination och backhoppning.
Skeleton är en sport där den utförande ligger på mage på en kälke, och åker nerför en isbana. Deltagarna kan nå en hastighet upp till 130 km/h.Med huvudet före!!! 1928 och 1948, båda gångerna när olympiska vinterspelen hölls i Sankt Moritz i Schweiz, var skeleton med i programmet. Sedan 2002 tillhör denna idrott åter de olympiska vinterspelen, och det torde vara den enda gren möjligen där Storbrittanien har chans till en medalj. Nåja, engelsmännen är ju ganska bra i curling också..... Skeleton är f.ö. den enda OS-gren, som aldrig haft någon svensk deltagare.Och det är ju närmast synd och skam, att man ska tvingas förklara vad nordisk kombination är. Det är en tävling där det sammanlagda resultatet i backhoppning och längdåkning,på skidor,15 km, räknas. Och ändå har Sverige två olympiska medaljer i den grenen. Sven Israelsson tog brons 1948 och Bengt,"Silver-Bengt" Eriksson,tog silver i Cortina 1956. Jag minns vilken fest det var i Ö-vik, när hela stan mötte honom på Västra stationen, när han kom hem med medaljen. Men numera tror jag inte att vi har en enda utövare av den sporten i landet. Ingen av olympisk klass har vi heller i den gamla svenska paradgrenen backhoppning, där ändå min egen bror varit olympier. Det har vi väl inte heller i hastighetsåkning på skridsko, också en gammal svensk paradgren
I Cypress Mountains tävlar man i freestyle- och snowboardåkning, popgrenar, som man borde lära sig något om!.

På SVT:s olika sajter pågår diskussionen för fullt om de svenska medaljchanserna.Liksom i slott och koja runt om i landet. Själv sällar jag mig till dem som tror på fem medaljer. Charlotte Kalla och Emil Jönsson tar medalj i längdåkning ( det är med lite tveksamhet jag räknar sprint till längdåkning, men ok då!)Helena Jonsson tar två medaljer, varav ett guld, i skidskytte, och Tre Kronor tar silver i hockey. Kanada har satsat nationens hela prestige på att ta hem guldet i nationalsporten, och lyckas också på hemmaplan. Damkronorna då? Nja.... Kanske sex medaljer då. Men Anja Pärsson, Anders Södergren och curlinglagen då? Nej, blir mitt tips. Anders Södergren borde ha stannat hemma förresten. Snowboard,freestyle, puckelpist och andra nya grenar har jag ingen koll på, så där tippar jag inte. Den stora medaljnationen blir väl annars förståss Norge. I vinter-OS brukar ju dom nästan ta fler medaljer än det finns att dela ut...

Sen är det fint att vara pensionär och ledig när det kör igång på fredag. Mina morgonvanor gör det möjligt att hänga med på det mesta. Möjligen kroknar jag lite när det gäller sena kvällssändningar, men Slovakiens damlag i hockey klarar jag mig nog utan... Dessutom finns det ju reprissändningar.

Men kul ska det bli när det rullar igång. Och jag återkommer.....

Latte som i mammor, liberal och vänster

Som gammal latinare har jag inga svårigheter med ordet latte. Det är italienska och betyder rätt och slätt mjölk (som heter lac på latin). Caffelatte är en försvenskad stavning av det italienska caffellatte, även stavat caffè latte. Det är en italiensk koffeindryck med kaffe (caffè) och mjölk (latte). Trots likheterna med café au lait och cappuccino, vilka också består av kaffe och mjölk, tillreds dessa drycker olika. En caffelatte består av ¼ espresso och ¾ varm mjölk med lite eller inget skum. Den innehåller således mer mjölk än cappuccino. Caffè latte är italienska för kaffe (med) mjölk.På svenska där ordet latte i sig inte betyder något alls förkortas vardagligt ofta caffelatte till bara latte, men på italienska betyder latte enbart mjölk. Allt detta enl. Wikipedia!

Med vadan nu detta? I går hörde jag ett intresssant inslag i radions P1 om lattemmmorna. Det är en en informell benämning på en modemedveten småbarnsmamma av övre medelklass i en storstad. Namnet har dom fått genom att man ser dem med sina barn på trendiga fik med en caffe latte i sin välmanikyrerade hand, medan den andra handen gungar en nyinköpt statusvagn. I vagnen det vackra barnet som en trendig accessoar....
Nu har den första generationens lattemammor lämnat mozzarellamackorna och gått tillbaka till jobbet. Som en naturlig följd är det istället lattepappornas tur. Iförda dyra jeans och t-tröja med ironiskt tryck - alternativt randig Polarn & Pyret-tröja - tar de över kaféet tillsammans med sina telningar. En lattepappa är inte en förälder som föredrar en viss kaffesort, utan ett begrepp som står för en hel livsstil. Han är ofta pappaledig länge, men ägnar en stor del av ledigheten till att utveckla sin stil och sig själv. Han har också alltid såväl iphone som lap-top vid sidan av lattekoppen och den trendiga barnvagnen.

Norska sjukgymnaster har förresten varnat för att latteföräldrarnas barn får sämre motorik och lär sig gå senare, och uppmanar därför föräldrarna att ses i hemmen istället för på caféer, så att barnen kan krypa omkring snarare än att ligga eller sitta i vagnar som utställningsföremål.

Och nu kommer också latteliberalerna. Dom återfinns i urbana miljöer, är välutbildande och arbetar i kreativa yrken. Dom har också ofta ett engagemang för social frihet – det kan handla om exempelvis integritet, hbt-frågor eller invandring. I fråga om ekonomisk frihet har en i grunden positiv syn på entreprenörskap. Partipolitiskt är dom borgerliga men med vissa drag av miljöparti också. Undras just om kristdemokraterna skulle klassificera dom som verklighetens folk eller.....

Och så lattevänstern då? En vänster med klara marknadsidéer. I stället för att organisera sig går man på stödfester och läser genusforskning. Vänster har blivit en accessoar, inte en ideologi. Lattevänstern vill egentligen inte smutsa ner sina händer i den verkliga världens smuts. Var finns lattedrickarna till vänster när sjukvården privatiseras och när vanliga löntagares livsvillkor utarmas alltmer. Och stöd-och solidaritetsfester avskaffar väl knappast klassamhället.... En vänster, som på allvar tycker att queer är viktigare än klass.

Och allt detta bara för en kopp kaffe på kafé....