En duo står oftast för två av någonting. Men duo kan också vara något annat och stå för tre av något. Det kan t.ex. stå för Dalarö-Utö-Ornö t.ex. Och dess socialdemokratiska förening, där jag är medlem sedan förra året. Och i går deltog jag i mitt livs första partipolitiska möte, nämligen årsmötet i denna förening. Föreningen har 23 medlemmar, och medelåldern är hög. Detta trots att inflyttningen främst till Dalarö är stor, och att det främst är unga barnfamiljer som flyttar in. Men partiet når dem inte. Ett problem, som jag väl känner igen från andra sammanhang… Och samtalen gled frapperande ofta tillbaka till hur mycket bättre det var förr. Vi, dvs socialdemokraterna i DUO, såg till att det till och med fanns egen barnmorska på Dalarö. Minsann! Bättre förr! Det känns också igen från mina andra sammanhang…..
Årsmöten är nu sällan några särskilt upphetsande tillställningar, och ramarna var dom samma som som alla de årsmöten i andra sammanhang, som jag bevistat genom åren. Verksamhetsberättelsen genomgicks och godkändes, liksom den ekonomiska berättelsen. Revisorerna sa sitt, och styrelsen fick ansvarfrihet. Ny styrelse valdes genom omval, budget för det nu påbörjade året godkändes och verksamhetsplanen antogs. Inget alls att bli upphetsad över, med andra ord. Och mitt livs första politiska uppdrag blev att vara justeringsman vid ett årsmöte…. Jag undrar hur Mona började??
Men intressant var att lyssna till ”vår” man i landstinget, Staffan Holmberg, tidigare kommunalråd i kommunen under många år. Staffan gav en fin bild av landstingets jobb med sjukvården och kollektivtrafiken i länet. Det är fantastiskt hur borgarna under sin korta tid med sitt s.k. Vårdval Stockholm lyckats dränera länets fattiga områden på sjukvårdsresurser! Halverade resurser t.ex i Jordbro och fördubblade på Östermalm. Åt den som har ska vara givet….. Och hur dumt var det inte att i kollektivtrafiken återinföra den zon-indelning som vi avskaffat och ta bort den enhetstaxa som vi infört?
En genomgående röd tråd var naturligtvis att förfallet är borgarnas fel. Och så är det naturligtvis, åtminstone delvis. Men varför har vi låtit det gå dithän? Vad berodde den katastrofala valförlusten 2006 på? Är den enda förklaringen att folk var trötta på Göran Persson och på hans stil? HSB, Han Som Bestämmer…. Naturligtvis inte, och just nu pågår ju djupgående analyser för att undvika en upprepning vid höstens val. Då ska den röd-gröna alliansen stå redo för en ny och rättvisare politik. När vi vinner valet....
Om vi vinner valet.... Det var en fras, som ofta upprepades under kvällens samtal. Jag sa inget, som det anstår en nykomling, men tänkte i mitt stilla sinne: När vi vinner valet, ska det väl heta. Två korta ord, men en stor skillnad i inställning, ändå. Om, utifall att, eller när, jo i september. Framtidstron fanns i alla fall i några inlägg. När vi vinner valet ska vi satsa mer på välfärdsfrågorna för de fastboende i skärgården och tro mindre på turismen som lösningen på alla problem. Och då ska vi se till att det blir tätare bussförbindelser till Handen och en ny, mindre farlig busshållplats längs vägen. Jordnära och viktiga frågor.
Naturligtvis har jag med detta inte inlett någon ny karriär. Det räcker varken ork eller lust till för. Jag ger den kraft jag har, även fortsättningsvis till Frälsningsarmén. Men det är intressant att vara med på ett litet hörn även i en annan samhällsbyggnadsprocess, som man tror på. Och något ska jag nog kunna bidra med. Inte minst med min erfarenhet från folkbildning och folkrörelsearbete i andra sammanhang. När vi vinner valet.....
