Wikipedia, detta förunderliga hjälpmedel, säger mig att tredje söndagen i advent infaller i adventsfastan. Jag hade ingen aning om att det ordet eller den företeelsen existerade. Adventsfasta!! Så bra. Det står inget om längden på den, bara att den utgör en förberedelsetid inför julen. Precis som den stora fastan förbereder påsken då, kan man tänka. Och aldrig hade jag väl kopplat ihop lussekatter med semlor. Fast det är väl inte riktigt det som är meningen med fastan heller..... Jag ska nog fråga mina vänner inom de ortodoxa kyrkorna vad dom gör av julfastan, dom är ju nämligen bäst av alla kristna kyrkor på det här med fasta.
Johannes Döparen är huvudperson i kyrkorna i dag på tredje söndagen i advent.Temat för dagens bibeltexter, för kyrkor som följer evangelieboken, är Bana väg för Herren, och en välkänd text är en text ur Matteusevangeliet där Johannes vill veta om Jesus är den som han predikat om, och några av Johannes lärjungar då får svaret:
Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. Klara besked! Ibland tycker jag att det är synd att vi i Frälsningsarmén inte lite oftare sneglar på kyrkoårets texter.
Bana väg för Herren! Ett klart uppdrag till mig som kristen. Jag önskar att jag var en sån. Johannes döparen var ett mönster för kristna vägröjare. Han såg som sin uppgift att bana väg för Jesus och hans rike. Han kan visa hur angeläget det är för oss, att bereda väg för Gud i våra liv. I öknen stod han och ropade. Inte strategiskt rätt. Han var klädd i kamelhårsull och åt vildhonung och gräshoppor. Inte så attraktivt. Han kom med tilltal in i människors känsligaste områden. Talade om sex och tllrättavisade makthavarna. Inte så politiskt korrekt. Och till Abrahams barn talade han om omvändelse! Judarna var ju det utvalda folket, som hade omskärelsen som tecken. Och så kommer Johannes och talar om dop och omvändelse. Så även i det som vi upplever som fromt, var han en nagel i ögat för sina samtida fariséer. Men står det, han var sänd av Gud!
Jag undrar jag, hur många svenska församlingar i dag som skulle upplåta sin talarstol åt Johannes döparen. Vi skulle nog ha svårt med hans förkunnelse. Vi skulle nog kunna ha överseende med hans asketiska och bohemiska liv. Men hans sanningssägande skulle inte en välkammad svensk församling klara av. Vem ska komma här och döma vad jag gör och inte gör? Och historien visar förresten att Johannes förlorade huvudet. Så vi gör nog klokt i att ligga lite lågt och vara stämningshöjare i stället. Det behövs ju verkligen till jul..... Kanske han skulle lyssnat på Jesus ord om att vara listiga som ormar och fromma som duvor. Men Johannes ord hade framgång. Tusentals kom ut till honom i öknen. Vad var det då han hade?
Johannes predikade omvändelse och förlåtelse. Och många fick uppleva att deras liv fick en ny start. Men de frågar samtidigt ”Vad ska vi nu göra?”. Johannes tar upp två av människans grundproblem: makt och pengar. ”Roffa inte åt er. Utnyttja inte er position.” Och till kungen går han vidare med vårt tredje problemområde, sex. Äktenskapet är okränkbart. För detta får han sätta till huvudet.
Så lite renande julfasta kanske vore på sin plats. Nu under julbordens förklovade veckor.... Men ärkebiskop Anders Wejryd har som sitt valspråk valt Parate viam Domini (sv: Bana väg för Herren), ur Jes 40:3. Alltså samma ord som fått utgöra överskriften för tredje söndagen i advent. Så det kanske finns hopp.
