Major Björklund har pekat med hela handen igen.I riktning mot en yrkeslegitimation för lärare. Och till skillnad från de flesta av Jan Björklunds regeringskollegor känner jag en viss respekt för de av hans förslag som har koppling till skola och undervisning. Han har som skol- och utbildningsminister bidragit till ett antal viktiga förändringar i den svenska skolan under den senaste mandatperioden. Detta var onekligen på tiden och helt nödvändigt eftersom svenska elevers kunskaper har halkat efter resten av Europa under de senaste årtiondena.
Som jag ser det är en höjning av lärarnas status en nödvändighet. Läraryrket ska inte vara något som man hoppar på i brist på annat efter att man har läst enstaka kurser på något av Sveriges universitet. Läraryrket ska ha samma status som andra yrken med lika lång utbildning och framför allt måste lönerna höjas.
Nu föreslår alltså regeringen en legitimation för lärare. Endast de som är legitimerade lärare ska få rätt att sätta betyg, och endast legitimerade ska kunna få fasta tjänster. Utmärkt! Vem skulle vilja gå till en läkare som inte hade legitimation? Och vem skulle anlita en advokat som inte var utbildad advokat? Och det här handlar ju om människor, till vilka vi lämnar det bästa och viktigaste vi har. Våra barn.
Förslaget kan få flera positiva effekter. Det blir mindre intressant för skolor och inte minst friskolor att anställa obehöriga för att hålla nere lönekostnaderna. Det leder till en sanering av yrket, där obehöriga och/eller olämpliga personer inte får legitimation. Och det tydliggör vilka som har relevant utbildning och kunskaper. Något som i sin tur leder till en statushöjning av yrket. Slutligen kommer rättssäkerheten för elever att öka, när endast utbildade, legitimerade lärare får sätta betyg.
Men vilka skall då kunna få legitimation? Björklunds förslag är här en smula otydligt. Naturligtvis ska legitimationen grunda sig på lärarhögskola eller motsvarande meriter. Men då måste det som lärarhögskolorna levererar bli av högre kvalitet än vad fallet är i dag. Och jag tror inte heller att de akademiska meriterna i sig ska vara helt avgörande. Det viktigaste är dokumenterad pedagogisk fallenhet, men den kan i sanning dokumenteras på flera olika sätt.Under mina år som skolledare var många av de bästa lärarna förträffliga pedagoger, men med meriter från helt andra fält än lärarhögskolan. Så Björklund! Tryck mer på dokumenterad pedagogisk fallenhet och mindre på lärarhögskola i propositionen! Mångårig erfarenhet från olika delar av arbetslivet tillsammans med akademiska betyg i såväl pedagogik som i de ämnen som ingår i undervisningsskyldigheten kanske.... Ett viktigt problem för skolan är ju att många lärare inte har någon annan erfarenhet av verkligheten än just skolan. Som elev, som student vid lärarhögskolan och som lärare.
En from förhoppning kan väl också vara att Björklunds förslag kan leda till en sundare diskussion om läraryrkets status och villkor än hur lärarnas arbetstider ska räknas...... Och att den röd-gröna oppositionen är villig att ta en förbehållslös diskussion. Socialdemokraterna bär ju själva ett tungt ansvar för att den svenska skolan hamnat där den är i dag.
Men därifrån till att rösta på Björklund och hans kompisar i höst? ALDRIG!!!
