fredag 24 december 2010

Mitt i eländet

Jag hade egentligen tänkt mej att göra ett juluppehåll i bloggandet efter att ha konstaterat att det lackar mot jul. Men nu, när det lackat färdigt, och julfriden brutit in på Hallandsvej i Ålsgårde, kan jag ändå inte låta bli att fundera över det elände som utspelas på andra sidan det sund, som jag nästan kan se från denna Hallandsvej.

Så även om jag bara är indirekt berörd av tågeländet genom ett litet, vädigt litet, barnbarn, som satt fast både i åtskilliga timmar både på stationer och i stillastående tåg, så är det illa nog för mig. Och frågan kommer naturligtvis; Vad beror det på? Hur kommer det sig att blir kaos när snön kommer i ett land där det alltid är vinter vid samma tid på året. Och där det varit så, verkligen bokstavligt talat, sedan urminnes tider? För mig är det solklart;

Det beror inte på vädret!! Det som skylls på kung Bore och vädergudarna är egentligen
orsakat av bristande underhåll, bristande snöröjning och bristande investeringar. Och orsakerna till detta är i sin tur personalbrist, vinstmaximering och dålig kommunikation. En verklighet som skapats av nedskärningar med syfte att skapa vinst till varje pris. Att anpassa till vinststyrning istället för att låta behoven styra. Och nu, på självaste julafton, frågar jag; Vad har blivit bättre av att dela upp STATENS järnvägar i en massa olika bolag med vinstintressen, som ska tas ut i varje led. Dom som äger spår och växlar, som fryser sönder, ska ha sin vinst, och dom som äger stationsbygnaderna, som döpts om till resecentrum, och som är låsta, när folk står utanför och fryser,ska ha sin. Och dom som kör tågen, som står stilla med trasiga toaletter och utan ens den torraste sj-macka ska ha sin. Ja, inte dom som kör tågen och andra som står på vagnsgolvet, och får ta all skit, naturligtvis, utan administratörer och byråkrater med både värme, vatten och bonusar. Och dålig, nej obefintlig, kommunikation och oklar ansvarsfördelning mellan olika bolag och verk har gjort ont ännu värre.

Detta, i sin tur, är resultatet av en nyliberal marknadsideologi som alla regeringar sen 1980-talets mitt bekänt sig till. Det handlar vid sidan av järnvägarna om posten, telekommunikationerna och apoteken, bara för att nämna några katastrofala experiment med skattebetalarnas, alltså, med mina pengar.

Så vad göra åt eländet? Här kommer min julklapp till socialdemokraternas arbete för en ny politik: Återför ALLA samhällsviktiga funktioner till samhällets kontroll och ägo. Återskapa både STATENS järnvägar, Postverket och Televerket. Höj gärna skatten också för att att få bort vinststyrningen till förmån för en, kalla det gärna gammaldags,behovsstyrning av allmänna tillgångar.

Kommunism? Nej men ett helhjärtat stöd till Tågupproret ska jag ge! Och nu när det är sagt får friden lägga sej på nytt över slott och koja. GOD JUL när alla julfirare äntligen kommit fram till julkrubba och julgröt!