fredag 22 januari 2010

Jag blir gammal om en vecka

I går fick vi veta via media att forskare i Göteborg är hemligheten på spåren. På jästsvampar(!!) har man upptäckt varför vi åldras. Undrar just om det hinner få någon tillämpning inom en vecka.... Om en vecka blir jag nämligen gammal. Politiker, ja vilka andra, har nämligen bestämt, att vid 65 blir vi gamla. Då håller vi inte tempot längre, då orkar vi inte mer och då är vi inte tillräckligt varken effektiva eller kreativa längre. Soptunnan, nej, pension, alltså. För det är väl ingen som tror att man ger oss ledigt från slitet och släpet för att vi ska hinna uppleva en lång och meningsfull "tredje epok" efter 65. Kan inte tänka mig att politikerna bryr sig ett dyft om det!!!

"Det är skönt att bli gammal, att vara ung var för jävligt", sa Strindberg. Jag har ingen aning, eftersom jag inte blivit gammal än, som sagt. Men hittills har jag upplevt att varje ålder har sin charm, och förresten så har jag inga planer på att varken lägga av med en massa saker, eller att bli gammal på något annat sätt bara för att jag fyller år igen. Men det är klart att det känns både här och där att åldern satt spår. Och det är nog tur att ingen ser en, när man går på toa på natten. Det gör man nämligen oftare med åren. Går och går, förrresten. Stapplar fram är väl en korrektare beskrivning. Men redan på promendaden tillbaka till sängen känns det bättre, så än så finns det kraft. Den här vintern har också visat att kraften räcker till snöskottning också, så gammal, njaa, jag vet inte jag.

Omgiven av barn och barnbarn får man ju också höra ibland att man har gammelmansidéer. När man nån gång vågar hävda att det var bättre förr t.ex. Men jag fortsätter att hävda att en sak, eller en idé, blir inte bra bara för att den är ny, som alla trendnissar envist påstår. Lika lite som något blir dåligt för att det är gammalt. Ålder vittnar ju ofta om kvalitet, så varför kan inte det också gälla om idéer och inte bara om möbler och viner. Men nu gnäller man väl.... Gammelmansgnäll.

Åter till forskarna från Göteborg. Deras upptäckt kan naturligtvis få en oerhörd betydelse för forskning om alzheimer och demens, så det är bara att tacka och ta emot. Har man upplevt den sortens åldrande i sin närhet, tar man tacksamt emot allt som kan om inte bota, så i alla fall lindra eller skjuta upp. Men varför skjuta upp ett normalt åldrande? För en frisk själ i en frisk kropp är stigande ålder inget att vara rädd för. Levnadsvisdom och erfarenhet är väl i sanning sånt som världen behöver. Tänk om vi kunde få fler "senior advisers" även i vår kultur. Människor som delar med sig av det som livet lärt dem till yngre generationer. Precis som man gjorde i hem och familj tidigare. Lärde av varann. För när man snart är 65 behöver man fortfarande också lära sig en massa. Om mobiltelefoner, fjärrkontroller,att boxerutrustningen är anpassad till MPEG-4 och om hur alla andra sladdar och prylar ska anslutas, t.ex! Det är inte klokt vilka sladdar det finns i ett alldeles normalt tvåpersonershushåll. Men det är fortfarande kul och spännande med de möjligheter som tekniken ger. Möjligheter att blogga t.ex. Och via bloggen meddelar jag då här och nu att jag inte tänker bli gammal om en vecka. För ålder är ju egentligen bara en siffra. 64 blir 65.