Lagom betyder inte lag om. Alltså så mycket att det räcker laget runt. Se där en förlorad, mycket lämplig förklaring. Men eftersom den är levererad av en språkprofessor så stämmer den säkert. Jag har gått omkring med många såna lämpliga och bra illusioner om ditten och datten. Illusioner, som sen visat sig vara felaktiga. Som att kinesiska muren syns från månen. Eller att man inte ska bada inom en timme sedan man ätit. Fel! Fel! Det sista är f.ö. ett påhitt av föräldrar, som vill vila på maten på stranden, och inte följa sina tjatande barn ner i vattnet. Dock en missuppfattning som just nu känns väldigt långt borta...
Men tillbaka till lagom. Hur mycket är det då? Kanske är det som att "som man ropar får man svar". Det beror på vad det är som skall vara lagom, alltså.
Har vi fått lagom med medaljer i OS nu, t.ex? Inte! Medaljregnet har bara börjat. Guld till Marcus Hellner i går, och brons till Johan Olsson. Fast visst borde det ha varit tvärtom, efter den heroiska insats Johan Olsson stod för. I sammanhanget känner jag också att det är lämpligt med åtminstone en halv pudel när det gäller mitt tidigare uttalande om Anders Södergren. Johan Olsson är f.ö inte den förste Olsson, som visar framfötterna i skidsammanhang. Eller skidspetsarna kanske det är dom visar? Finnskoga-Lasse Olsson var en av de stora idrottsprofilerna i Sverige på 1960-talet och höjdpunkten i karriären var ett VM-guld i det svenska stafettlaget i VM i Zakopane 1962. En bra facebook-fråga f.ö.och nu har du ju fått hjälp på traven.
Men lagom? Icke. Medalj till både herr- och damlagen i skidstafetterna och brons till både herr- och damkronorna i hockey återstår.
Har vi fått lagom med snö nu, då? Ja, definitivt. Jag har, med ångermanländskt blod i ådrorna, alltid tyckt om både att åka på snön, titta på den och faktiskt också att skotta den. Full bredd och raka kanter ska det vara, när man skottar. MEN NU RÄCKER DET!!Även om mannaminnet är kort, så var nog gårdagen en av de värsta jag upplevt, när det gäller snö, i mitt mannaminne. Jag skottade, med den vän av framförhållning, som jag är, uppfarten till huset inte mindre än fyra gånger. Dessutom tog jag bort plogvallarna efter plogbilarna tre gånger. Att det inte blev fler gånger där också, berodde främst på att plogbilarna gav upp framåt kvällen. I dag, när det ljusnar, blir det ändå att försöka hitta var uppfarten finns, märka ut den med några käppar, och sen börja ett arbete, som nog kommer att ta större delen av dagen. Men som du kan se, av den termometer som finns här på bloggsidan, är det kallt hos mej,och därmed hyfsat lättskottat. Våra planer på att åka till stan och gudstjänsten på Vasakåren har dock kung Bore grusat. Eller låtit snöa inne snarare. Jag undrar om kung Bore har kopplingar till Fimbulvintern... Tre vintrar utan mellanliggande sommar och ett bud om att jordens undergång, Ragnarök, obevekligen var i antagande... Nej, men, titta ut och fundera. Tänk om....
Men definitivt lagom med snö nu!
Lagom med facebook-vänner då? Där är jag mera osäker. Jag har blivit vän med många där, som jag aldrig varit ovän med, och det är bra. Dessutom har jag blivit vän med många som, sedan vi blivit vänner, aldrig hör av sig igen. Visserligen måste man väl vara pensionär, student eller arbetslös för att kunna sköta sin facebook ordentligt, men man undrar ju ibland vad den virtuella vänskapen består i.
Och lagom med besök av barnbarnen då? Aldrig, någonsin. I går tog sig de två äldsta, trots ovädret, ut till farmor och farfar och ett tidigare planerat taco-party. Så tevligt och mysigt det blev. Mycket mer av sånt....
Har nu det här blogginlägget blivit lagom långt? Ja, läs och tyck själv. Jag har i alla fall delat lagom med tankar just nu....
