onsdag 8 september 2010

Socialnämndsledamotsersättare

Jag behöver ett större visitkort! Jag har nämligen blivit socialnämndsledamotsersättare.Jag undrar var detta ord skulle placera sig i en tävling om långa ord. Och i Haninge kommun har jag blivit just socialnämndsledamotsersättare. Mitt partipolitiska engagemang är inte så långvarigt, så det räcker alldeles utmärkt med att vara ersättare. En ersättare får vara med om alla möten både i nämnden och i partigruppen,men behöver bara ta ansvar för beslut när någon ledamot meddelat förfall och är borta. Jag har hittils aldrig ersatt någon ordinarie ledamot, utan fått sitta på skolbänken och lära mig. Och det är mer att lära sig, än vad jag som gammal lärare i samhällskunskap kanske hade trott.

Socialnämnden är naturligtvis en mycket central kommunal nämnd, som styrs av flera lagar, som riksdagen stiftat och uppdragit åt kommunen att sköta. Socialtjänstlagen är en sån lag, t.ex. Det innebär i sin tur att det är en mängd mycket varierande ärenden som vi har att ta ställning till. Allt från vårdnadstvister till huruvida X.X-son är lämplig att ingå i hemvärnet. Och allt annat där emellan. Är det t.ex lämpligt att kommunen förnyar avtalet med Lugna Gatan, och är det hemkommunen eller vistelsekommunen ( vilka ord det finns i byråkratsvenskan) som skall betala när gamla farmor, som hemma har rätt till både färdtjänst och hemtjänst,vistas i sonens sommarstga några veckor varje sommar. Sånt måste en socialnämndsledamotsersättare sätta sig in i och ta ställning till.

Jag blev tillfrågad av min s-förening om jag kunde tänka mig att ta på mig uppraget, och detta med syftning på min långa erfarenhet från folkhögskolan och de många olika sociala frågor som man kom i kontakt med där. Och visst kommer jag att ha nytta av den tiden, men ännu viktigare känns möjligheten att på det här sättet kunna förena ett kristet och ett politiskt engagemang.För mig som frälsningssoldat och socialdemokrat passar ett engagemang i socialnämnden alldeles utmärkt. Och detta även som ersättare.

Jag tror nämligen att det viktiga för mig som kristen händer inte i kyrkan utan utanför kyrkan. Det är inte i kyrkan utan utanför kyrkan som kärleksbudskapet behöver höras och det är där som händer behöver räckas till stöd. Och det är också utanför kyrkan som de verkliga utmaningarna når oss kristna. Jag har redan i nämnden fått presentera vad Frälsningsarmén gör i Stockholm för struliga ungdomar, som inte kan bo kvar hemma t.ex.

Den största risken för kristenheten i Sverige är annars att vi inte längre uppfattas som adekvata svar på på människors nödrop. Och då finns också risken att vi blir betraktade som små betydelselösa sekter, utan betydelse för vanliga människor. Som socialdemokrat känns det också viktigt att få vara med och jobba för att solidaritet och sammanhållning blir på modet igen. Det skär i mig när jag ser hur högern på stora affischer presenterar sig som det enda arbetarpartiet.Haninge är en kommun, där gränsen mellan dom som har och dom som saknar är mycket tydlig.Pengar, hus och arbete till vissa och skulder, trångboddhet och arbetslöshet för andra. Det är ett system som högern vill permanenta, medan det socialdemokratiska ARBETARPARTIET både kan och vill ändra på det.

Och det kan vi göra tillsammans den 19 september.Tillsammans alla vi som vill se ett annat Sverige. Ett rättvisare och mer solidariskt Sverige. Ett Haninge där socialnämndens ledamöter och ersättare av motståndarna får benämnas "majoriteten" och inte lite föraktfullt som nu kallas " minoriteten" Ett röd-grönt både Sverige och Haninge kommun.