fredag 19 februari 2010

Med tummen åt olika håll

Bort med Antiken och Medeltiden ur grundskolans läroplan för ämnet historia, och bort med kristendomens särställning ur religionsämnet. Det är innebörden av Skolverkets förslag till ny läroplan. Och man tar sig för pannan. Dom spelar väl oss ett spratt och kan åtminstone inte mena allvar. Men det värsta är väl att dom gör det. Framtidens elever ska inte få läsa något om demokratins framväxt i Aten, om hur städer bildades och om hur handel mellan städer och stater kom igång. Och inte heller något om hur administration och byråkrati skapades.
Och kristendomen, som varit grunden till kultur och människosyn i vårt land i åtminstone mer än tusen år, ska inte få mer plats i grundskolan än de andra världsreligionerna. Jag är inte på något sätt förespråkare för konfessionella skolor, varken kristna eller andra, men självklart är ändå att kristendomen måste få mer utrymme i religionsundervisningen är islam, judendom och buddism. Heder år utbildningsminister Björklund, som mycket tydligt uttalat sig för att den ordningen måste gälla även i framtiden. Värre då med Lars Ohly, som inte kunde förstå talet om kristendomens särställning. Mona kommer att får problem i samarbetet med Vänstern i regeringsställning.
Men det är viktigt nu att den debatt, som bara börjat, inte kommer att handla om att skolan ska undervisa i kristendom utan om kristendom. Undervisningen i kristendom måste vara en uppgift för församlingen och för enskilda kristna.
Hur som helst; tummen ner för skolverket!

Och så skakas den katolska kyrkan på nytt av en sexskandal. Den här gången i Tyskland där övergrepp avslöjats på jesuitskolor. Påven fördömer visserligen katolska prästers sexövergrepp på barn, men han bad inte om förlåtelse för att kyrkan under decennier mörklagt övergreppen och sopat problemen under mattan.
Tummen ner för katolska kyrkan och för påven!!.

I går var jag på en bönesamling. Så du som trodde att bönemöten tillhörde frikyrkans historia har fel. Alldeles vanliga människor möts fortfarande för att i samtal och bön bära varandras glädjeämnen och sorger i bön till en Gud, som både lyssnar och svarar. Det förekommer på många håll, och samlar små grupper av människor i olika åldrar på många håll inte bara i Stockholm och Sverige utan överallt i världen. Det var första gången, som jag och min hustru hade tillfälle att vara med, och jag kände mej glad och lycklig över att fä tillhöra en gemenskap där folk bryr sig..
Tummen upp för bönesamlingar!

Och så naturligtvis tummen upp för Anja Persson! Efter onsdagens vådliga vurpa, då hjärtat flög långt upp i halsgropen på hela svenska folket, kom hon igen och tog brons i den alpina kombinationen i går. Jag undrar vad en legering mellan guld och brons kallas... För en sån medalj borde hon få. Och Svenska Dagbladets bragdkommitté har väl redan gjort jobbet för 2010. För mycket mer bragd än så, kan det väl knappast bli.
Två tummar upp för Anja Persson!!

Och för att vända tillbaka till bönemötet, så hölls det hemma hos goda vänner, som bor på Hornsgatan. Det är en gata på söder i Stockholm, där det pågår nån sorts korkat experiment med förbud mot dubbdäck. Just den här vintern, och just i Stockholm, där is och glashala vägar är vardagsmat varje vinter. För att förbli de laglydiga medborgare vi är,fick vi därför parkera vår bil långt bort från besöksadressen. Så långt bort, att jag nästan hann ilskna till under promenaden från den välsignade samlingen.
Tummen ner för kommunfullmäktige! För dess bättre är det ett lokalt beslut.

Och så förstås snöandet. Just nu är det full snöstorm igen. Så det blir säkert tummen ner för snöröjningen igen! Men det är kul för alla skolbarn som har snö nu till sportlovet. Snö i massor i hela Sverige! Så alla lediga skolbarn: Tummen upp!