fredag 24 september 2010

Svaret finns i Söderhamn

Det har sina fördelar att vara så där lagom sjuk också..... Däckad i en förkylning har jag bl.a den här veckan kunnat följa eftervalskommentarerna i Sveriges Radio. Nyhetsrapporteringen och kommentarerna till spelet omkring valresultatet och röstsammanräkning har varit fullödig, om än på gränsen till lite tjatig...... P1-morgon och Studio ett har försett mig med i stort sett allt jag beövt veta, plus lite till.

Naturligtvis har fokus legat på Sverigedemokraterna, och i går sändes ett reportage från Söderhamn, där SD gått kraftigt framåt, och där partiet i skolvalet i stan blivit nästa största parti med nära 30% av rösterna. Var tredje av dem som om några år ska ta över i Söderhamn la alltså sin röst på Sverigedemokraterna. Och gymnasiechefen förstår ingenting!! Två killar som just börjat tredje året på Bygg-och Anläggning och en tjej som går trean på det naturvetenskapliga programmet gav svaret. Stödet till Sverigedemokraterna är främst en protest mot det politiska etablissemanget i huvudstad, residensstad och kommunhus, och inte ett stöd till ett speciellt rasistiskt program.

Varför lägger man ner butiken, där jag köper snus, frågade en av killarna. Och varför har jag numera två mil till macken? Varför sitter "höjdarna" i Stockholm och bestämmer att vi inte får skjuta varg och björn, dom som aldrig sett en varg eller en björn annat än på vykort? Och varför ska hela byn ta sig till postådorna som alla ligger samlade på ett och samma ställe, vid den gamla byskolan, som också är nedlagd. Problemet är inte nytt, redan min svärfar, som levde i en liten by i det inre av Ångermanland, talade om "kragakärarna". Det var dom kostymklädda förståsigpåare som satt på mejeriet i tätorten och tog vinsten när mjölkpriset höjdes med ett öre. Ingenting till bonden! Problemet är alltså inte nytt, men det är ju en klen tröst för killen som inte kunde köpa snus nånstans. Men Maud Olofsson, hon med partiet som framställer sig som glesbygdens speciella vänner, och hon som pratar ofta och gärna om att hela Sverige ska leva, har ändå haft fyra år på sig nu att vända utvecklingen. I stället har utvecklingen fortsatt och ännu fler gymnasiekillar har blivit utan snus. Och varför har kommunen tagit emot 400 flyktingar, som alltid tycks ha pengar, samtidigt som man lagt ner både flygflottiljen och Eriksson?

Så träder då Sverigedemokraterna in på scenen och säger vad vi tänker. Tänker och pratar om runt köksbordet, och på mopederna vid kiosken, som också ska läggas ned, förresten. Och som alla populistiska partier har dom lättköpta lösningar, som i stort sett går ut på att byråkraterna gör som dom gör bara för att djävlas med vanligt folk. Låt dom som har varg och björn in på knutarna skjuta, och flytta några mackar från Stockholm, där folk ändå har busshållplatser i varenda kvarter. Mina talesmän från gymnasieskolan sa inget om äldrevården, men det berodde väl mest på att när man är 18 år tänker man mer på snus och mopeder. Men SD har enkla lösningar även på åldringsvårdens problem.

Naturligtvis har inte killarna och tjejen på gymnasiet i Söderhamn alla svaren. Men dom pekar på ett problem, som de etablerade partierna undviker. Lös vardagens problem i stället för att hela tiden ha nationalekonomiska seminarier med Anders Borg och Tomas Östroos så fort samhällsekonomin ska diskuteras! Hur ska vardagen bli enklare för vanligt folk?. Det är ändå det politik i slutändan handlar om. En enklare vardag för folk i Söderhamn, Gideå,Burträsk och Blattnicksele. Och på alla andra småorter. De etablerade partierna måste både ta fighten med Sverigedemokraterna långt innan nästa val och lämna sammanträdesrummen för att förklara varför man i Stockholm ska bestämma om vargjakten. Även om det nog inte är i Stockholm som just det bestäms utan i Gävle. Men för killarna utan snus på skolgården i Söderhamn kvittar det lika.....