Egypten vann skrev jag för några dagar sedan på min face-bookstatus, och fick en hel del kommentarer. För visst var det nåt fantastiskt vi fick vara med om i förra veckan. Ett enastående bevis på vad människor kan åstadkomma tillsammans, som Dagens Nyheter skrev. Och nåt jämförbart med murens fall. Men utan att svartmåla på något sätt utfärdas härmed i all enkelhet en varning. Egypten saknar helt demokratisk tradition från faraonernas tid och framåt, och många tror nu säkert, att begreppet är liktydigt att allas vilja ska ske. Men demokrati är ju den svåra balansgången mellan majoritetens makt och hänsyn till minoriteten. Och än så länge ligger ju den avgörande makten i händerna på ett militärråd, och makten hos militären har sällan haft något gott med sig. Så vi ska nog inte ropa hej förrän vi är över bäcken....
Min blogg handlar om smått och stort. Så från det stora då till det lilla. Jag var på hockey i Globen i går, och såg Sverige vinna med 3-2 över Finland och därmed också vinna hela LG-Hockey Games. Det var en alltigenom usel tillställning, och dom som inte gick dit, gjorde klokt i det. På vägen dit funderade jag över vilka som betalar 300 kr för att se en match i en turnering, som helt saknar betydelse. Och jag har nog aldrig sett så lite folk på en hockeymatch i Globen. Nio tusen åskådare gör att Globen gapar nästan tom. Men vi som gick dit hade kanske fått biljetten i födelsedagspresent, som jag, ( tack snälla barn!) eller fått biljetten som nåt sorts mutförsök i en affärsuppgörelse eller nåt annat sånt. Eller var finländare på kryssningsbesök i Stockholm. Som söp sig fulla och gick på hockey. För så var det. Men magister Mårts måste nog plocka fram allt sitt pedagogiska kunnande om det ska bli något av det där lagbygget. Och så måste han nog kalla hem förstärkningar från Nordamerika och NHL innan det drar ihop sig på allvar. Men lämna Foppa kvar därborta, snälla Per Mårts!!!!!
Egypten står som segrare och Sveriges Tre Kronor likaså. Men segrare förutsätter också förlorare. Och den senaste tidens stora förlorare är SJ, SL och kollektivtrafiken. I går kväll på Centralen la jag märke till, att tåg var både två och tre timmar försenade. Om dom inte var inställda. Och detta en alldeles vanlig söndag i februari utan vare sig snöstorm eller andra naturhinder. Nej felen var: Vagnfel, lokfel, fordonsbrist, växelfel och fordonsfel ( vad det nu är om det inte är vagn eller lok!!)Aldrig en enda gång på hela vintern har det varit planeringsfel, politikerfel, ledningsfel eller systemfel!! Och SL-trafiken ska vi bara inte prata om! Jo det ska vi, förresten. Häromdagen stod all busstrafik still i hela Stockholms län! Snöhinder och halka stoppade all trafik! Och tror ni att man ägnade söndagen, då det faktiskt är mindre tarfik på gator och vägar, åt att forsla bort snömassorna? Då tror ni fel! Snart har infrastrukturminister Elmsäter-Swärd (M) visat sig vara lika värdelös som sin centerpartistiska företrädare. Detta trots att Maud Olofsson häromdagen sa att hon faktiskt krävt en centerpartist som ny infrastrukturminister. Man tar sig för pannan. I varje fall om man är jag.
I turbulensen runt Mona Sahlins avgång och socialdemokraternas jakt på en ny partiledare, är det lätt att glömma bort, att Centern och KD var valets verkligt stora förlorare. Så stora att dom kanske inte ens finns kvar till nästa val. Och då har Fredrik Reinfeldt fått som han och hans parti velat! Segrare och förlorare!
