I dag, i mitt 211:e blogginlägg, ska jag slå ett slag för uppfostran. Jag talar för en god uppfostran och mot en dålig. Och detta apropå vad som hänt i landet under de senaste veckorna;
Vi hade val i Sverige den 19 september. Vi har det vart fjärde år, och detta för att utröna hur folket i stugorna vill att skutan Sverige ska styras. Och i år ville detta folk, eller i alla fall tillräckligt många av det, att Fredrik Reinfeldt och gänget runt honom skulle få fönyat förtroende att hålla i rodret. Då kräver både en god uppfostran och ett demokratiskt sinnelag att detta accepteras. Och jag har båda. Faktiskt! Ca 300000 medlemmar av valmanskåren, jo, det heter så, ville i detta val att ett högerpopulistiskt parti, med nynazistisk bakgrund, skulle vara med när besluten om skutans färdriktning ska tas. Det var 5,7% av rösterna och därmed kunde Sverigedemokraterna flytta in i riksdagen. Därmed slut på denna gratislektion i samhällskunskap.
När man får nya grannar hör det till god ton och dito uppfostran att man hälsar på dom, hälsar dom välkomna och kanske t.o.m. bjuder på kaffe. Så förstår i alla fall jag det hela, men så tycks det inte vara i Sveriges riksdag. Både dom nya grannarna, Sverigedemokraterna, och dom gamla hyresgästerna, representanter för de sju andra riksdagspartierna, berättar, dom nya med förvåning och häpnad, och en del av dom gamla t.o.m. med stolthet att man inte ens hälsar på varann. Lars Ohly lär t.o.m. titta åt ett annat håll när han möter en sverigedemokrat i någon korridor. Så dåligt, och dags för omedelbar skärpning, Ohly och andra som beter sig lika ouppfostrat. Det var väl gamle Voltaire som sa att "jag avskyr dina åsikter, men är beredd att ge mitt liv för din rätt att framföra dem". Sverigedemokraterna ska demaskeras i riksdagens utskott och i kammaren, deras människofientliga ideologi ska avslöjas med argument i debatter och inte genom att dom mobbas i riksdagshuset.
Det är heller inget försvar att sverigedemokraterna inte är bättre själva. För det är dom naturligtvis inte, när dom reser sig och går ut ur Storkyrkan i protest mot biskop Eva Brunnes predikan. Vad predikan handlade om? Alla människors lika värde, och respekt för människovärdet. Evangelium rakt igenom!! Heder åt biskopen och skämmigt av SD!
Nu trodde jag nånstans att denna brist på takt och god uppfostran i det här sammanhanget var begränsad till riksdagen, men, tji vad jag bedrog mig. I går hade S+V partigruppsmöte i kommunhuset i Handen inför socialnämndens möte om några veckor, och då visar det sig att vi riskerar att få in en sverigedemokrat i nämnden som ett resultat av folkviljan på en annan och lägre nivå. "Om det blir så är det bara att frysa ut den personen", säger då en av mina partikamrater. Man häpnar, i varje fall om man i det fallet är jag, och om det blir så att en sverigedemokrat kommer in i socialnämnden i Haninge kommun, tror jag att jag ska bjuda den nykomlingen på kaffe på Rudsjöterassen.......
Det finns mer att säga om hyfs och uppfostran. Mycket mer t.o.m. Vem ska t.ex stiga upp och lämna plats för vem på allmänna kommunikationer? Och ska man få få tala till punkt i debatter i TV? Men jag vill ju inte bli betraktad som en halsdarrig gammal gubbe, så jag avstår från det
