Härom dagen ringde min dotter, som bor i Helsingör, och meddelade att ”Helsingör har givit upp nu”, Vägsaltet var slut och man hade ställt in de få snöplogar, som kommunen förfogar över, i garaget. Man hade givit upp kampen mot en för danska förhållanden ovanligt hård vinter. Hur det gick sen? Ja jag har inte hört nåt, och det skulle man väl ha gjort, om en hel dansk stad hade snöat över..... Man kom väl på bättre tankar. Tappa inte sugen! Världen är redan full av tappade sugar. Och åtgminstone om man titta på snöröjningen i huvudstaden, och då främst på trottoarer, kan man ju lätt få intrycket att även Stockholms Renhållning tappat sugen. Liksom dom som ansvarar för takskottningen. Fråga Monica Janzon, som fick en stor istapp i huvudet i går, eller dom som har hamnat under rasade tak de senaste dagarna. Tappade sugar, som ställt in sina snöskyfflar. Eller aldrig ens brytt sig om att ta fram dom...
Om jag nån gång skulle få för mig att skriva mina memoarer skulle naturligtvis mina många år på folkhögskolan få stor plats. Så intressant och så berikande i en massa olika avseenden! Och vilka spännande människor man träffat!! Som han som gick omkring i flera veckor med en lapp fastsatt på ryggen. På lappen kunde man läsa upplysningen: Jag är en tappad sug. Så här var det; Vi hade det året en ovanligt aktiv amatörteatergrupp på skolan. Just vid den här tiden övade man in en komedi, som gruppens medlemmar själva skrivit. Pjäsens röda tråd var just att inte ge upp och inte tappa sugen, och Lasse ( vi kan kalla honom så) var just en tappad sug.
Bandy har jag varit inne på tidigare, både på elitserien liksom på bandy-VM. I elitserien var Katrineholm redan från början en tappad sug. Och nu har även Falun tappat sugen. Eller kanske tvingats till det. Dom har i alla fall försökt.
Vi spelade inte bara teater på folkhögskolan, inte ens huvudsakligen. På en rörelsefolkhögskola hade ( och har säkert fortfarande) folkrörelsernas historia och utveckling stor plats. Och just folkrörelserna har väl, mer än dom flesta, hjälpt och peppat människor att inte tappa sugen, inte ge upp. Kampen mot en nedbytande djävul har hållit mod och kamplust uppe, Nykterhetsrörelsen har haft alkoholistdjävulen att bekämpa, arbetarrörelsen kapitalistdjävulen och frikyrkorörelsen, ja där är det väl själva Djävulen, som varit huvudmotståndare. Och kampen har varit framgångsrik. I föreningsmöten, många gånger med knappa eller inga resurser, har människor fått nytt mod och ny ork att ta i tu med både sitt liv och sina levnadsvillkor. Och människor har blivit både nyktra, frälsta och solidariska.
Och i dag då? Jag känner frikyrkan bäst, och inte är det väl kampen mot djävulen, som är det första man kommer att tänka på. när man begrundar dagens frikyrka. Snarare en föreningsverksanhet för människor med religiösa intressen. Och nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen då? … Nej jag avstår... Och ändå är världen full av tappade sugar.
Men kampen förs dess bärre fortfarande. Miljögrupper, utomparlamentariska påtryckningsgrupper, Reclaim the Streets, och andra grupper vägrar att tappa sugen. Ger inte upp. Och många såna grupper behövs. Motståndaren, Djävulen om du vill, är nämligen stark och välorganiserad. Och vapnen heter bl.a konsumtion, individualism, egoism, tron på att ensam är stark. Och där behövs alternativen. Är jag ett alternativ för min omgivning? Är du? Och du: Tappa inte sugen! Världen är redan full av tappade sugar.
