På nyårsafton hade jag tillfälle att lyssna på några gamla stenkakor med frälsningsarmémusik. Lyssnade bl.på den första LP-skiva som Frälsningsarmén i Sverige spelade in. Året var 1960 eller nåt sånt! På den tiden låg skivorna i vackra fodral med säljande motiv, och på just den här skivan var fodralet prytt med de medverkande musikkrafterna prydligt uppsträckta i sina stiliga uniformer. Jag och hustrun är jämnåriga med flera av de medverkande, och vi kände också igen många ansikten. Men många, ja kanske en majoritet av sångare och musikanter från 1960 har försvunnit i dag. Vart har dom tagit vägen, tro? Och de medverkande kårernas musikkårer, strängmusikkårer och ungdomskörer utgör inga undantag. Och inte Frälsningsarmén heller! Hela det organiserade föreningslivet har råkat ut för ett långvarigt ras när det gäller medlemssiffror. Och orsakerna till tappet är säkert många och delvis svåranalyserade. Några faktorer är dock solklara. Unga och medelålders människor tvingas i dag hålla ett mycket högre livstempo än vad fallet var på 1960-talet. Då var t.ex. Frälsningsarmén den självklara fritidssysselsättningen för många. I dag ska den fria tiden delas mellan flera olika aktiviteter, och detta samtidigt som yrkeslivet kräver mycket mer än tidigare. Hur var det han sa, skämttecknaren? "Och så är kyrkan bra för dom som inte har nån sommarstuga att snickra på på söndagarna".
Klart är nog också att organiserade aktiviteter i grupp inte är lika lockande i dag som för 25 eller 50 år sen. Dagens människa är mycket mer individualistisk än sina föräldrar eller farföräldrar. Om jag skall engagera mig, så ska det vara för min egen skull, och då blir inte heller världens frälsning eller all makt åt folket prio ett. Och om jag nu ändå ska engagera mig, så blir det i första hand i en grupp som jag känner samhörighet med, och som kräver lagom mycket av engagemang och tid. En gospelkör eller en musikkår blir då ok! Frälsningsarmén, däremot, eller Socialdemokratiska partiet, eller någon annan riksorganisation blir däremot helt ointressant, och därför samlar kongresser och andra riksarrangemang allt färre deltagare. Själv ska jag i dag besöka ett regionalt arrangemang, som för 25 år sedan hade samlat betydligt fler deltagare än vad jag tror fallet blir i dag....
Däremot tror de flesta fortfarande på den idé, som fick dom att engagera sig en gång. Det handlar alltså inte om att "lida skeppsbrott i tron" som pionjärerna uttryckte saken. Man tycker att det är viktigt att några håller på, men själv har man varkene tid eller ork.Och inte intresse heller! Och ju längre tid som gått, sen man själv var med och drog lasset, dess bestämdare åsikter om hur saker och ting ska göras. Det ska vara som när jag var med och var ung och frisk. Marcher, torgmöten, minst två möten varje söndag.... Det var bättre förr...
Och botemedlet då? Säkert finns det inte bara ett utan många. Mindre av aktiviteter och mer av viloplatser är ett, mer av lokala initiativ ett annat. Det är inte så viktigt att varken Frälsningsarmén eller någon annan organisation går i takt med sig själv längre. Men måste hålla den takt som världen utanför kyrkan eller Folkets Hus håller.Där har nämligen förenings- och församlingslivet nyckeln till både att få tillbaka dom som var med en gång och till att rekrytera nya medlemmar. Att finnas ute bland människorna, att söka lösningar på dagens problem och att skärpa ideologin. Samt att börja tror på den själva igen. Världen KAN fortfarande bli frälst, folket KAN fortfarande ta makten, och miljön KAN fortfarande räddas.
Så välkommen med (igen)!
tisdag 5 januari 2010
Fråga eleverna hur bra det blev.......?
Inför terminsstarten står de 52 eleverna i Norrtälje Fria skola utan både lokaler och lärare. Skolan hotas av konkurs på grund av obetalda hyror och måste flytta, men har inga lokaler att flytta till.
Terminen skulle först börja den 7 januari, sedan den 11, men i dagsläget är det mycket oklart när och om de 52 eleverna i årskurs 4-9 kommer att kunna fortsätta i Norrtälje Fria skola. Skolan har dragits med ekonomiska svårigheter sedan terminsstarten i höstas. Orsaken är att rektorn räknat med dubbelt så stort elevunderlag och i december var situationen ohållbar. Samtliga lärare sades upp.
– Vi visste att det var ekonomiska svårigheter, vi hade även alla gått ner i lön för att få skolan att gå runt, och det vi fick höra då var, att vi skulle bli uppsagda för att bli anställda i ett nytt bolag, där vi förhoppningsvis också skulle byta lokal och även namn på skolan för att få en ny start, säger Sarah Ehrenborg, svensklärare på skolan.
Någon ny start verkar ännu inte inom räckhåll och om skolan inte har någon lokal, har Norrtälje kommun ansvaret för att eleverna ändå får den undervisning de har rätt till. Ulf Gustavsson, som är chef för utbildningsförvaltningen, hoppas fortfarande på att skolan hittar nya lokaler.
– Rektor har meddelat att han arbetar för att få en alternativ lösning på hyressituationen så vi utgår ifrån att de här eleverna på måndag kan börja sin undervisning på Norrtälje fria skola, säger Ulf Gustavsson.
Jag har alltsedan den första friskolereformen kom, varit mycket kritisk till hela projektet, och det som nu händer i Norrtälje bara understryker hur fel det är! Inga lokaler och inga lärare. Och skolan börjar om några dagar.Jag underar bara hur skolan undervisar om hur viktigt det är att man betalar sin räkningar och att man håller ingångna avtal.
För mig är skolan den smältdegel där alla ska slipas mot varandra, och där alla ska lära sig tolerans och respekt. Det kan bara ske i en skola där alla går, och där det allmänna är huvudman ( kommun, av communis, gemensam)En skola där kristna elever går, medan muslimska invandrarelever går i en annan skola bidrar inte till tolerans och respekt. Snarare tvärtom! Inte hller bidrar det till ökad förståelse för ekomomiska olikheter och förutsättningar att barn från det välmående villaområdet går i en friskola, medan barnen från höghusgettot går i en alltmer utarmad kommunal skola.
Medan de kommunala skolorna kämpar för sin överlevnad har de senaste åren friskolorna blivit allt fler. Elever blir högvilt och skolornas marknadsföring blir alltmer aggressiv – med resor, löften om datorer och högre betyg ska eleverna lockas. Detta medan de kommunala skolrna inte har råd med varken böcker eller andra läromedel. Och där vår stadsminister fortfarande heter Olof Palme och EU heter EG eller ännu värre, EEC!!
När friskolereformen genomfördes på 1990-talet ökade mängden elever varje år. Nu minskar i stället elevkullarna samtidigt som antalet friskolor ökar kraftigt. För de kommunala skolorna innebär det stora neddragningar och även nedläggningar.
De senaste fyra åren har eleverna i den svenska grundskolan blivit 100000 färre. Samtidigt startade drygt 200 nya friskolor under 2008. Men många av dessa blir kortlivade. En friskola är nämligen ett kommersiellt projekt. Om vinsten uteblir, eller bara inte blir så stor som ägarna tänkt sig, läggs projektet ner, och, som i fallet Norrtälje, eleverna ställs på bar backe!! En ny vänstermajoritet efter valet måste ändra på det! Detta trots att både Thomas Bodström och Lars Ohly har sina barn i friskolor. Det allmänna måste på nytt ta hela ansvaret för att vår viktigaste investering, nämligen barn och ungdomar, också blir vår bästa inverstering.
Terminen skulle först börja den 7 januari, sedan den 11, men i dagsläget är det mycket oklart när och om de 52 eleverna i årskurs 4-9 kommer att kunna fortsätta i Norrtälje Fria skola. Skolan har dragits med ekonomiska svårigheter sedan terminsstarten i höstas. Orsaken är att rektorn räknat med dubbelt så stort elevunderlag och i december var situationen ohållbar. Samtliga lärare sades upp.
– Vi visste att det var ekonomiska svårigheter, vi hade även alla gått ner i lön för att få skolan att gå runt, och det vi fick höra då var, att vi skulle bli uppsagda för att bli anställda i ett nytt bolag, där vi förhoppningsvis också skulle byta lokal och även namn på skolan för att få en ny start, säger Sarah Ehrenborg, svensklärare på skolan.
Någon ny start verkar ännu inte inom räckhåll och om skolan inte har någon lokal, har Norrtälje kommun ansvaret för att eleverna ändå får den undervisning de har rätt till. Ulf Gustavsson, som är chef för utbildningsförvaltningen, hoppas fortfarande på att skolan hittar nya lokaler.
– Rektor har meddelat att han arbetar för att få en alternativ lösning på hyressituationen så vi utgår ifrån att de här eleverna på måndag kan börja sin undervisning på Norrtälje fria skola, säger Ulf Gustavsson.
Jag har alltsedan den första friskolereformen kom, varit mycket kritisk till hela projektet, och det som nu händer i Norrtälje bara understryker hur fel det är! Inga lokaler och inga lärare. Och skolan börjar om några dagar.Jag underar bara hur skolan undervisar om hur viktigt det är att man betalar sin räkningar och att man håller ingångna avtal.
För mig är skolan den smältdegel där alla ska slipas mot varandra, och där alla ska lära sig tolerans och respekt. Det kan bara ske i en skola där alla går, och där det allmänna är huvudman ( kommun, av communis, gemensam)En skola där kristna elever går, medan muslimska invandrarelever går i en annan skola bidrar inte till tolerans och respekt. Snarare tvärtom! Inte hller bidrar det till ökad förståelse för ekomomiska olikheter och förutsättningar att barn från det välmående villaområdet går i en friskola, medan barnen från höghusgettot går i en alltmer utarmad kommunal skola.
Medan de kommunala skolorna kämpar för sin överlevnad har de senaste åren friskolorna blivit allt fler. Elever blir högvilt och skolornas marknadsföring blir alltmer aggressiv – med resor, löften om datorer och högre betyg ska eleverna lockas. Detta medan de kommunala skolrna inte har råd med varken böcker eller andra läromedel. Och där vår stadsminister fortfarande heter Olof Palme och EU heter EG eller ännu värre, EEC!!
När friskolereformen genomfördes på 1990-talet ökade mängden elever varje år. Nu minskar i stället elevkullarna samtidigt som antalet friskolor ökar kraftigt. För de kommunala skolorna innebär det stora neddragningar och även nedläggningar.
De senaste fyra åren har eleverna i den svenska grundskolan blivit 100000 färre. Samtidigt startade drygt 200 nya friskolor under 2008. Men många av dessa blir kortlivade. En friskola är nämligen ett kommersiellt projekt. Om vinsten uteblir, eller bara inte blir så stor som ägarna tänkt sig, läggs projektet ner, och, som i fallet Norrtälje, eleverna ställs på bar backe!! En ny vänstermajoritet efter valet måste ändra på det! Detta trots att både Thomas Bodström och Lars Ohly har sina barn i friskolor. Det allmänna måste på nytt ta hela ansvaret för att vår viktigaste investering, nämligen barn och ungdomar, också blir vår bästa inverstering.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)