Bara bröst, Hanna och Bibeln

Malin är mitt äldsta barnbarn. Hon är 17 år och en glödande feminist. Jag blir glad när unga människor glöder för viktiga principer. Det visar att det, trots allt, finns hopp om en annan och bättre tingens ordning än den min generation lyckats producera. Hopp för framtiden alltså. Jag är nämligen mycket intresserad av framtiden också. Det är där jag ska tillbringa resten av mitt liv.

Vi pratar ibland, Malin och jag, om hur vi definierar begreppet feminism. Ofta är vi överens, men kanske inte alltid. Det är inte alls konstigt. Det är ändå två generationers skillnad mellan Malin och farfar.För mig är feminism en tanke om allas lika värde. Om samma möjligheter för män och kvinnor. Lika självklart som att svenskar och invandrare eller kristna och muslimer ska vara lika mycket värda, lika självklart borde det vara att män och kvinnor är det. Det blir självklart för mig eftersom Bibeln säger så. Men knappast någon rörelse har så många egna s.k. aktivister som förstör och förlöjligar den egna saken som feminismen.

Ta nätverket "Bara Bröst, t.ex! Jag såg ett inslag i Aktuellt för en tid sedan, där två unga tjejer fnittrande berättade att dom sagt till badvakten att "killar har minsann också bröst". De anmäler också saken till JämO och skriver en glödande debattartikel i Expressen. . Det är vad jag kallar frihetskamp, det!!!! Med sådana vänner behöver man knappast några fiender. Undrar om inte alla kvinnor med underbetalda jobb inom t ex vården, tycker att det finns viktigare frågor att ta strid för än rätten för några unga tjejer att visa brösten i badhuset. Hur mycket kan en medelålders kvinna med ett tungt och underbetalt jobb, eller en ung studerande ensamstående mamma med karriärambitioner, identifiera sig med Bara-bröst-nätverket? Och hur mycket känner dom sig för den delen hemma i det goda poltiska nätverket "Feministiskt Initiativ" som till en början satsade stort och konstruktivt på jämlikhetsfrågorna bara för att få se en samling lesbiska aktivister göra nätverket till sin egen lekstuga? Fast Malin är ett Gudrun-fan, så uppenbarligen gjorde partiledare Gudrun ett gott intryck vid sitt skolbesök!!

Män och kvinnor betraktas inte som lika mycket värda år 2010. Däri ligger problemet. Prestationer värderas olika. Frälsningsarmén har själv en ganska stolt tradition på jämställdhetsområdet. En del hos oss skulle visserligen betona ordet "ganska" mer än andra, men män och kvinnor har i mer än 150 år kunnat vara officerare på samma villkor, Frälsningsarmén kom till Sverige genom en kvinnas försorg och hon, Hanna Ouchterlony, blev rörelsens första ledare i en tid, då kvinnans roll i organisationslivet normalt var att ingå i kaffekommittén. Och en majoritet av samfundets officerare (pastorer) är fortfarande kvinnor. Men utåt mot samhället då? Inte heller vi har gjort allt vi kunnat för att den bristande jämlikheten mellan man och kvinna skall suddas ut därute.

Frågan har faktiskt också en teologisk infallsvinkel. Det handlar inte om man eller kvinna, säger Bibeln. Alla är ett i Kristus Jesus. Det finns mycket mer att göra på jämställdhetsområdet, och Bibeln säger att det är vi kristna som borde gå före. I skolan tillåts killar fortfarande ta mer plats än tjejer, och där borde vi som kristna höja vår röst. På jobbet råder inte lika lön för lika arbete och runt fikaborden florerar fortfarande sexskämten. Även där borde den kristna rösten höras. Liksom på de politiska mötena, där förutsättningarna för jämställdheten skapas.

Så Heja Malin! Jag är på Ditt lag.