Problemet är inte de onda människornas ondska utan de goda människornas tystnad, sa Martin Luther King, och jag har dom tänkvärda orden på min profilsida på Facebook. Kanske mest för att de är tänkvärda, men nu när Almedalsveckan närmar sig, är det dags att fundera lite närmare på de goda människornas tystnad.Int
e för att det blir tyst i Almedalen men... Alla talare och alla seminariedeltagare i Visby får under en vecka chansen att tala klartext om smått och stort,men blir det något annat än ord av allt som sägs? Kommer frånvaron av goda gärningar att tysta och rent av slå ihjäl de goda orden? Mycket prat och lite verkstad...... Klimathot, ökade klyftor, utanförskap, ansvar, rättvisa, G som i Gud. ORD,ORD,ORD.
Det lättaste är att uttala goda ord. Det näst lättaste är att med ord uttala sin avsky över ondskan. Det svåraste är att låta orden följas av konkreta handlingar,som visar på goda alternativ, först på det personliga planet, och sen på det politiska. Många ord kommer t.ex att i Almedalen fördöma Sverigedemokraterna, och detta med all rätt. Deras politik står i bjärt kontrast till allt vad humanism och vanlig medmänsklighet står för.För att inte tala om att det står emot allt vad som kommer att sägas i samma Almedal under rubriken G som i Gud.Men när det är sagt då? Hur visar statsminstern, Mona Sahlin, Jan Björklund och dom andra goda människorna i Almedalen i sina egna liv att alla människor har samma värde? Hur visar dom det samtidigt som dom avstår från all flirt med Sverigedemokraterna. Och hur visar du att alla har samma värde? Och jag? Jag som är aktivt kristen. Hur kombinerar jag kärleken till dem som är annorlunda på olika sätt med att inte låta hatet mot förtryckarna få fäste i mitt hjärta. Nya svenskar, ensamkommande flyktingbarn, handikappade och sverigedemokratiska väljare.... Alla med samma värde.
Här handlar det om exemplets makt. Det är inte bara barn som tar intryck av vad vi gör, inte av vad vi säger. Alla tar vi intryck av goda såväl som av dåliga exempel. Och den kristna församlingen skulle ju vara ett åskådningsexempel på att olika barn kan leka bäst. Kom och se! blev uppmaningen som de första kristna riktade till världen. Kom och se hur dom goda orden förvandlas till goda gärningar av goda människor.Men det vore fel av mig att påstå annat än att även kyrkan behöver prata mindre och göra mer. Precis som politiker och andra världsförbättrare. Kanske dags att ägna Almedalsveckan 2011 åt en utvärdering av vad alla ord lett till....
Apropå Almedalen så måste dom rödgröna definitivt ta ledningen nu. Visa att dom är beredda att ta över ansvaret för landet. Visa att man har annat än ord att möta utanförskapet med. Visa att man vill satsa på kommande generationer både när det gäller jobb, bostäder och politiskt ansvar.
Sen ska man inte heller döma hunden efter håren. Jag är nästan skyldig Patrick Ekwall en ursäkt. Jag har haft extremt svårt för hans pellejönseri i TV4 och kommer nog att fortsätta att ha det. Men han skriver alldeles utmärkt om bl.a fotbolls-VM i fotbollskanalen.se. När jag sen såg, att han har lika svårt för Hammarby som jag, sträcker jag fram handen. Varken apropå onda eller goda människor och absolut inte apropå tystnad. Ekwall är ju journalist. Och dessutom gillar jag layouten på hans blogg. Den funderar jag på att ta efter. Ävem om jag fick lära mig att det fult att härmas.....
tisdag 29 juni 2010
söndag 27 juni 2010
Ibland tror man inte att det är sant
Att höra fel är högst mänskligt, och även det man tror att man ser, kan ibland visa sig vara en synvilla. Således är det nog klokt att möta det man tror att man hör och och det man tror att man ser, med en sund skepsis.
Men när detta är sagt är det absolut sant att Tyskland i gårdagens ena åttondelsfinal förvandlade England, detta fotbollens hemland på jorden, till högst medelmåttiga bollsparkare. Jag talar fotbolls-VM nu, för den fåkunnige. Sant är också att den uruguayanske domaren gjorde sig skyldig till en av fotbollshistoriens formodligen största missar, när han bestal England på ett alldeles regelrätt mål. Hela världen såg att det var mål utom den uruguayanska domartrion.Inte för att det förmodligen hade påverkat resultatet, därtill var Tyskland alldeles för överlägset, men ändå.....Och nog är det väl märkvärdigt att man inte ska kunna införa videokameror för efterhandskontroll i fotboll. Hockeyn kan ju. Skärpning nu, herr Blatter!!
Och i den andra åttondelen var väl Tevez 3-0-mål för Argentina mot Mexico av den kalibern att man knappt trodde det var sant. En sån pärla....... Och i nästa omgång möts Tyskland-Argentina. Det ÄR sant!!! WOW!!!!
Och inte kan det väl heller vara sant, att vältränade fotbollsartister behöver falla som furor,varje gång dom får minsta lilla knuff i ryggen. Vi andra vänder oss ju knappt om när vi fär betydligt tuffare knuffar på helt andra kroppsdelar i snabbköpskön eller på bussen.... Videokameran igen, min gode Sepp!
När man sen läser eller hör om hur många miljoner kronprinsessbröllopet kostat oss skattebetalare, då tror man knappt att det är sant heller. Bara polisinsatserna kostade ungefär 20 miljoner,och det tror man väl inte kan vara sant. Men det har ju stått i tidningen så.... Min farmor, som dog 1958, sa ofta, när något kom på tal, att det har ju stått i tidningen, så det måste ju vara sant. Men det var då det.På femtiotalet,alltså. I dag är medias behandling av en fråga absolut ingen garanti för sanningshalten, och journalister är heller inga kronvittnen för att det som sägs eller skrivs verkligen är sant. Det kanske bara är sannolikt, som Tage Danielsson sa under dubbelgöken en gång. Därför vet man inte vad man ska tro om kronprinsessbröllopet. Annat än att dom faktiskt blev gifta. Lyckligt, vågar vi förmoda, också.....
I dag fyller Emmely, mitt och mormors yngsta barnbarn, fem år. Lilla Emmely är faktiskt fem och inte alls liten längre. Ibland tror man inte att det är sant, och sällan har väl dagens bloggrubrik passat bättre... Det var ju alldeles i går som Nicklas fick en lillasyster. Men åren går, och det är bara jag som inte blir äldre.
Och vad ska man tro om alla opinionsmätningar som avlöser varann, nu inför valet? Ingenting annat än att valet säkert blir en rysare. Nånting kanske klarnar i Almedalen, och då kan man väl tro eller åtminstone hoppas, att Mona stiger fram som en naturlig efterträdare till Reinfeldt som statsminister.För en efterträdare med en annan färg behövs verkligen om de mångas utanförskap ska kunna brytas. Alliansen myntade väl det uttrycket, men det är också det enda dom gjort åt utanförskapet. Annat än möjligen förrvärrat detsamma.
Och vädret då? Ibland tror man inte att det är sant heller. Varken i vintras, när midvinternattens köld var hård och snön hotade att dränka både stad och land. Den sista hopplogade snöhögen, täckt av grus och annan skit, smälte för övrigt i Dalarö härom veckan bara. Eller på sommaren i Nordsjälland. Sol från en klarblå himmel och mycket sommar varje dag! Men bara 12 grader i Öresunds vatten vid Langebro.
Och mycket, mycket annat tror man inte heller är sant ibland. Tänk efter bara......
Men när detta är sagt är det absolut sant att Tyskland i gårdagens ena åttondelsfinal förvandlade England, detta fotbollens hemland på jorden, till högst medelmåttiga bollsparkare. Jag talar fotbolls-VM nu, för den fåkunnige. Sant är också att den uruguayanske domaren gjorde sig skyldig till en av fotbollshistoriens formodligen största missar, när han bestal England på ett alldeles regelrätt mål. Hela världen såg att det var mål utom den uruguayanska domartrion.Inte för att det förmodligen hade påverkat resultatet, därtill var Tyskland alldeles för överlägset, men ändå.....Och nog är det väl märkvärdigt att man inte ska kunna införa videokameror för efterhandskontroll i fotboll. Hockeyn kan ju. Skärpning nu, herr Blatter!!
Och i den andra åttondelen var väl Tevez 3-0-mål för Argentina mot Mexico av den kalibern att man knappt trodde det var sant. En sån pärla....... Och i nästa omgång möts Tyskland-Argentina. Det ÄR sant!!! WOW!!!!
Och inte kan det väl heller vara sant, att vältränade fotbollsartister behöver falla som furor,varje gång dom får minsta lilla knuff i ryggen. Vi andra vänder oss ju knappt om när vi fär betydligt tuffare knuffar på helt andra kroppsdelar i snabbköpskön eller på bussen.... Videokameran igen, min gode Sepp!
När man sen läser eller hör om hur många miljoner kronprinsessbröllopet kostat oss skattebetalare, då tror man knappt att det är sant heller. Bara polisinsatserna kostade ungefär 20 miljoner,och det tror man väl inte kan vara sant. Men det har ju stått i tidningen så.... Min farmor, som dog 1958, sa ofta, när något kom på tal, att det har ju stått i tidningen, så det måste ju vara sant. Men det var då det.På femtiotalet,alltså. I dag är medias behandling av en fråga absolut ingen garanti för sanningshalten, och journalister är heller inga kronvittnen för att det som sägs eller skrivs verkligen är sant. Det kanske bara är sannolikt, som Tage Danielsson sa under dubbelgöken en gång. Därför vet man inte vad man ska tro om kronprinsessbröllopet. Annat än att dom faktiskt blev gifta. Lyckligt, vågar vi förmoda, också.....
I dag fyller Emmely, mitt och mormors yngsta barnbarn, fem år. Lilla Emmely är faktiskt fem och inte alls liten längre. Ibland tror man inte att det är sant, och sällan har väl dagens bloggrubrik passat bättre... Det var ju alldeles i går som Nicklas fick en lillasyster. Men åren går, och det är bara jag som inte blir äldre.
Och vad ska man tro om alla opinionsmätningar som avlöser varann, nu inför valet? Ingenting annat än att valet säkert blir en rysare. Nånting kanske klarnar i Almedalen, och då kan man väl tro eller åtminstone hoppas, att Mona stiger fram som en naturlig efterträdare till Reinfeldt som statsminister.För en efterträdare med en annan färg behövs verkligen om de mångas utanförskap ska kunna brytas. Alliansen myntade väl det uttrycket, men det är också det enda dom gjort åt utanförskapet. Annat än möjligen förrvärrat detsamma.
Och vädret då? Ibland tror man inte att det är sant heller. Varken i vintras, när midvinternattens köld var hård och snön hotade att dränka både stad och land. Den sista hopplogade snöhögen, täckt av grus och annan skit, smälte för övrigt i Dalarö härom veckan bara. Eller på sommaren i Nordsjälland. Sol från en klarblå himmel och mycket sommar varje dag! Men bara 12 grader i Öresunds vatten vid Langebro.
Och mycket, mycket annat tror man inte heller är sant ibland. Tänk efter bara......
fredag 25 juni 2010
God Natt!
Fotbolls-VM ångar vidare och agnarna håller på att skiljas från vetet. Av 32 är det snart bara 16 kvar, och många av de forna storlagen har visat sig numera tillhöra blåbärsnationerna nu när det kommer till kritan. Frankrike, Italien, Grekland och Lasse Lagerbäck får åka hem och fira midsommar hemma. Tillsammans med Nordkorea och Danmark! Ja just det: Danmark. Dom tillhör nu samma grupp av länder som Sverige, dvs dom, som inte är med i fotbolls-VM. Känns gott att tänka på! God Natt Danmark!
Känner Ni Johan Esk? Det gör inte jag heller, men han är sportchef på mitt liv-och husorgan, DN. Han skriver i dag att han fått se mycket mer genom att resa runt och se många lag på många olika arenor. Det hade han inte fått göra om Sverige varit med. Nej just det. Jag undrar hur mycker den utsände från Helsingör Dagblad fått se.... Det finns bredd i den svenska bevakningen. Men lite besviken finns det ju anledning att bli på DN, som låter den gamle AIK-ikonen Krister Nordin vara gästtyckare. En AIK-are, som tycker om fotboll!!!! Det var ju länge sen AIK sysslade med fotboll. Men SVT var ännu värre i går, som lät danske Mikkel Jensen vara gästtyckare. Jensen spelar visserligen i Brommapojkarna nu, men bara på lån från Hammarby. Ska jag säga vad jag tycker om Hammarby? Nej, det ska jag inte göra. Men det var länge sen det var God Natt för dom. Om det nu nånsin varit nåt annat. Kanske då på Svenne Berkas tid. Han var ett fenomen på sin tid......
Jag är pensionär på riktigt nu, efter att ha fått dom sista slantarna från min gamla arbetsgivare i går. Då undrar man, dvs jag, hur det ska för ungtupparna nu när man, dvs fortfarandejag, har lämnat över. Det får snart Danmark också börja fundera över. Dom har haft VM:s mest ålderstigna trupp, och jag vet inget om återväxten. Ska kolla det när jag kommer till Ålsgårde. Men det finns säkert fler Poulsen att kasta in än dom tre som var med i går.... Så riktigt God Natt, Danmark är det kanske inte.
Apropå att vara pensionär förresten; Det vore kul att inleda en ny karriär som gästtyckare. Att sitta i en soffa, och helt utan ansvar bara få tycka till om stort och smått. Om Guds existens, om det kommande valet, om sommarvädret, om bokmomsen eller om fotbolls-VM. Det vore nåt det.....
Mitt förhandstips om Brasilien- Spanien i final den 11 juli står sig annars fortfarande. I skrivande stund har just den 25 juni randats, vilket betyder att det återstår många sköna timmar framför TV:n, innan Brasilien får sina guldmedaljer. För vilken gång i ordningen vet jag faktiskt inte. Tur att dom har två tv-apparater i Danmark, dit vi åker i morgon. Min bevakning fortsätter nämligen, och nu blir det bara bättre och bättre.... Jag ska lära mina barnbarn bl.a att det finns andra fotbollsspelare än Nicklas Bentdner och Jesper Grönkjaer. Och Tomas Sörensen! Han hade förresten inte sin bästa dag i går kväll. Det hade inte heller den gamle målsprutan Sören Larsen. Han ledde allsvenskans skytteliga en gång, innan han lämnade Djurgården. För Duisburg, tror jag. Apropå Duisburg så blir säkert Tyskland farligt också. Dom slår säkert ut England i nästa match och det är bra. England hör hemma i samma blåbärshink, som Danmark. Och som Nya Zeeland, som blev utslagna utan att ha förlorat en enda match.
Färre lag kvar betyder färre TV-sändningar i TV4. Tack för det och God Natt TV4!! Jag är verkligen beredd att betala min TV-avgift för att slippa TV4. Och det t.o.m. utan att kören besjunger mig för den insatsen. TV4 är nämligen så obeskrivligt uselt, och det måste ha varit penninghunger som fick Nicklas Jihde att lämna SVT för fyran.... Och att Jens Fjellström, vars fotbollskunnade jag hållit högt, lånar sig till dylikt......
Färre matcher innebär också tid till annat. Som att umgås med familjen t.ex. Nicklas och Emmely! Snart kommer morfar. Och mormor också, för den delen. Men innan dess ska vi, nej inte mormor, säga God Natt till Svennis och Elfenbenskusten också!
Känner Ni Johan Esk? Det gör inte jag heller, men han är sportchef på mitt liv-och husorgan, DN. Han skriver i dag att han fått se mycket mer genom att resa runt och se många lag på många olika arenor. Det hade han inte fått göra om Sverige varit med. Nej just det. Jag undrar hur mycker den utsände från Helsingör Dagblad fått se.... Det finns bredd i den svenska bevakningen. Men lite besviken finns det ju anledning att bli på DN, som låter den gamle AIK-ikonen Krister Nordin vara gästtyckare. En AIK-are, som tycker om fotboll!!!! Det var ju länge sen AIK sysslade med fotboll. Men SVT var ännu värre i går, som lät danske Mikkel Jensen vara gästtyckare. Jensen spelar visserligen i Brommapojkarna nu, men bara på lån från Hammarby. Ska jag säga vad jag tycker om Hammarby? Nej, det ska jag inte göra. Men det var länge sen det var God Natt för dom. Om det nu nånsin varit nåt annat. Kanske då på Svenne Berkas tid. Han var ett fenomen på sin tid......
Jag är pensionär på riktigt nu, efter att ha fått dom sista slantarna från min gamla arbetsgivare i går. Då undrar man, dvs jag, hur det ska för ungtupparna nu när man, dvs fortfarandejag, har lämnat över. Det får snart Danmark också börja fundera över. Dom har haft VM:s mest ålderstigna trupp, och jag vet inget om återväxten. Ska kolla det när jag kommer till Ålsgårde. Men det finns säkert fler Poulsen att kasta in än dom tre som var med i går.... Så riktigt God Natt, Danmark är det kanske inte.
Apropå att vara pensionär förresten; Det vore kul att inleda en ny karriär som gästtyckare. Att sitta i en soffa, och helt utan ansvar bara få tycka till om stort och smått. Om Guds existens, om det kommande valet, om sommarvädret, om bokmomsen eller om fotbolls-VM. Det vore nåt det.....
Mitt förhandstips om Brasilien- Spanien i final den 11 juli står sig annars fortfarande. I skrivande stund har just den 25 juni randats, vilket betyder att det återstår många sköna timmar framför TV:n, innan Brasilien får sina guldmedaljer. För vilken gång i ordningen vet jag faktiskt inte. Tur att dom har två tv-apparater i Danmark, dit vi åker i morgon. Min bevakning fortsätter nämligen, och nu blir det bara bättre och bättre.... Jag ska lära mina barnbarn bl.a att det finns andra fotbollsspelare än Nicklas Bentdner och Jesper Grönkjaer. Och Tomas Sörensen! Han hade förresten inte sin bästa dag i går kväll. Det hade inte heller den gamle målsprutan Sören Larsen. Han ledde allsvenskans skytteliga en gång, innan han lämnade Djurgården. För Duisburg, tror jag. Apropå Duisburg så blir säkert Tyskland farligt också. Dom slår säkert ut England i nästa match och det är bra. England hör hemma i samma blåbärshink, som Danmark. Och som Nya Zeeland, som blev utslagna utan att ha förlorat en enda match.
Färre lag kvar betyder färre TV-sändningar i TV4. Tack för det och God Natt TV4!! Jag är verkligen beredd att betala min TV-avgift för att slippa TV4. Och det t.o.m. utan att kören besjunger mig för den insatsen. TV4 är nämligen så obeskrivligt uselt, och det måste ha varit penninghunger som fick Nicklas Jihde att lämna SVT för fyran.... Och att Jens Fjellström, vars fotbollskunnade jag hållit högt, lånar sig till dylikt......
Färre matcher innebär också tid till annat. Som att umgås med familjen t.ex. Nicklas och Emmely! Snart kommer morfar. Och mormor också, för den delen. Men innan dess ska vi, nej inte mormor, säga God Natt till Svennis och Elfenbenskusten också!
tisdag 22 juni 2010
Siffror som visar.....
Med risk för att bli betraktad som en tråkmåns,som otroligt negativ och som glädjedödare, måste jag påpeka att det blir mörkare nu. Sommarsolståndet, dvs årets längsta och ljusaste dag, passerades i går, vilket betyder att vi går mot mörkare tider. Detta kommer att pågå till dess vintersolståndet får allt att vända igen. Vintersolståndet kallas ju den tidpunkt då solen står då som lägst på norra halvklotet. Då är dagen här som kortast under året och natten som längst. I den gamla folktron markerade vintersolståndet en farlig natt då djuren kunde tala och övernaturliga makter härjade fritt. I det förkristna Skandinavien förknippades midvintern med en offerfest, ett midvinterblot. Med djuroffer skulle gudarna blidkas att låta solen komma tillbaka. I grunden fanns det en rädsla för att ljuset aldrig skulle komma tillbaka om man inte firade det på något sätt. Det tror jag det.... Mera fester på vintern, tack!!!
Detta kräver inga kommentarer, utan vi går snabbt vidare. På min facebooksida har jag lovat lite sifferexcercis denna årets näst längsta dag. Enl. tillgänglig statistik har Visby i snitt flest soltimmar i Sverige. Där lyser solen 1884 timmar/år. Fast då undrar jag om man har räknat de platser där midnattssolen gläder människorna. I allra nordligaste Sverige är solen uppe oavbrutet från 23 maj till 19 juli. Det måste väl bli ganska många timmar det också. Detta skall jämföras med världens soligaste platser, som återfinns i östra delen av Saharaöknen. Där har man 4 300 soltimmar/år vilket motsvarar 97 % av den maximala tiden. Minst solsken har sydpolen där det varje år råder mörker 182 dygn i sträck under södra halvklotets vinterhalvår. Dock är det ganska mycket sol där på sommaren.
Och lite annan statistik kanske så här till frukostkaffet: Lite statistik efter omgång två i fotbollsVM-kanske: Inom parentes är totalt i VM så här långt.
Antal lag: 32 (32 )
Antal mål: 41 (65 ) Flest, Portugal på 7
Antal varningar: 68 (119 ) Flest, Tyskland och Chile på 6 varningar.
Antal utvisningar: 6 (10)
Antal hörnor: 143 (304 ). Flest, Italien på 15 hörnor.
Antal frisparkar: 416 (811 ) Flest, Chile på 33 st.
Antal skott: 445 st. (844 ) Flest, Grekland på 27 st.
Apropå Portugals 7-0 på Nordkorea såg jag att Nordkoreas förbundskapten tog på sej HELA ansvaret för förlusten. Det är kanske inte spelarna som spelar i Nordkorea. Man vet ju så lite om det landet
Och så var det då siffran 6,1 på min facebooksida. Det är mitt blodsockervärde( fastevärde) för mig denna morgon. Det är ganska bra för en diabetiker. Och jag har statistik på det också.
Om du vill.....
Detta kräver inga kommentarer, utan vi går snabbt vidare. På min facebooksida har jag lovat lite sifferexcercis denna årets näst längsta dag. Enl. tillgänglig statistik har Visby i snitt flest soltimmar i Sverige. Där lyser solen 1884 timmar/år. Fast då undrar jag om man har räknat de platser där midnattssolen gläder människorna. I allra nordligaste Sverige är solen uppe oavbrutet från 23 maj till 19 juli. Det måste väl bli ganska många timmar det också. Detta skall jämföras med världens soligaste platser, som återfinns i östra delen av Saharaöknen. Där har man 4 300 soltimmar/år vilket motsvarar 97 % av den maximala tiden. Minst solsken har sydpolen där det varje år råder mörker 182 dygn i sträck under södra halvklotets vinterhalvår. Dock är det ganska mycket sol där på sommaren.
Och lite annan statistik kanske så här till frukostkaffet: Lite statistik efter omgång två i fotbollsVM-kanske: Inom parentes är totalt i VM så här långt.
Antal lag: 32 (32 )
Antal mål: 41 (65 ) Flest, Portugal på 7
Antal varningar: 68 (119 ) Flest, Tyskland och Chile på 6 varningar.
Antal utvisningar: 6 (10)
Antal hörnor: 143 (304 ). Flest, Italien på 15 hörnor.
Antal frisparkar: 416 (811 ) Flest, Chile på 33 st.
Antal skott: 445 st. (844 ) Flest, Grekland på 27 st.
Apropå Portugals 7-0 på Nordkorea såg jag att Nordkoreas förbundskapten tog på sej HELA ansvaret för förlusten. Det är kanske inte spelarna som spelar i Nordkorea. Man vet ju så lite om det landet
Och så var det då siffran 6,1 på min facebooksida. Det är mitt blodsockervärde( fastevärde) för mig denna morgon. Det är ganska bra för en diabetiker. Och jag har statistik på det också.
Om du vill.....
söndag 20 juni 2010
Dagen efter
Systembolaget säger i sin reklam att "det är kvällen före man bestämmer hur man ska mån dan efter" I dag är det dagen efter och jag mår alldeles utmärkt. Men det var ju en alldeles särskilt speciell dag i går, den 19 juni. Det var vår förlovningsdag. I går för 46 år sedan förlovade vi oss i en liten lägenhet på Börjegatan i Uppsala efter en trevlig midsommarafton ute på Frälsningsarméns barnkoloni utanför Uppsala. Vreta? Kan det ha hetat det? En speciell dag....
Men det var ju också den dag, För 35 år sedan, som FN:s internationella kvinnokonferens i Mexiko City öppnades. 5 000 deltagare från omkring 130 länder deltog. Chef för den svenska delegationen var socialdemokratiska biståndsministern Gertrud Sigurdsen, men även statsminister Olof Palme deltog. I sitt tal framhöll han att kvinnors frigörelse även hängde ihop med kampen för jämlikhet och mot fattigdom. En viktig dag och en livsviktig kamp, och den kampen fortsätter.
För 60 år sedan, den 19 juni 1950, överlämnades Israels utredning om mordet 1948 på Folke Bernadotte till utrikesminister Östen Undén, utan att peka ut några misstänkta. Bernadotte hade varit FN-medlare i kriget mellan den nya staten Israel och de arabiska grannländerna. 40 år senare framträdde två av mördarna från den israeliska terrororganisationen Sternligan i tv och beskrev mordet som en nödvändig avrättning...... Ockupationen av Gaza är ju också nödvändig, och Israel vill själv utreda vad som hände i samband med "ship to Gaza"-operationen.....
Och i dag för 80 år sedan, 1930, avslog det brittiska parlamentet förslaget om att minska anslagen till arbetslöshetskassorna. Förslaget kom från det konservativa partiet, som ju regerar England även i dag. Och som hotat med åtstramningar.
Och på tal om England så belutade man efter många års kvinnokamp den 19 juni 1917, att kvinnor skulle få rösträtt. Men 30 år skulle dom vara.
Men medge att det inte var det du trodde att jag skulle blogga om! Utan om att det var den 19 juni 2010 som hon äntligen fick sin prins. Och man såg verkligen på dem att dom längtat många dagar före att det i dag skulle vara dagen efter. Och älskarna av glamour och glitter fick ju verkligen sitt från tidig morgon till sen kväll. Liksom säkert skvallerpressen. Redan i dag har DN, som ju i vanliga fall är ett tämligen vederhäftigt organ, en 36-sidig bilaga att spara. Man kan ju bara ana hur det blir när Svensk Dam och Hänt kommer ut!!!!!
Och kungar, drottningar, prinsar och prinsessor finns det många fler av än man anar. tydligen. Man är då lika med jag. Dom blir inte ex när dom förlorar sitt rike, och därför har vi såna av såväl Rumänien och Serbien som av Grekland och Bulgarien.Alla om inte stabila aå dock republiker sedan länge. Madeleine var kanske den enda kunglighet som var ex då. Ex-festmö, heter det så?
Och Prins Daniel blev serafimerriddare på vägen från altaret till kyrkporten i Storkyrkan. Undras hur det gick till egentligen. Det var väl någon, som behängde honom med serafimerbandet och stack fast serafimerkraschanen i all hast. Och serafimerorden som ändå är den högsta svenska utmärkelsen, och då kunde man väl ha väntat sig lite pompa och ståt över det också. Och serafimerriddare tituleras Herr, så i vissa lägen får prinsen behålla det han gick in i kyrkan som.
Det är också dagen efter Danmarks seger. Med 2-1 sparkade man ut Kamerun ur VM. Jag hade tippat Kamerun som grupptvåa efter Holland, men nu blir det Japan och Danmark som gör upp om en plats i åttondelsfinalen. Danmark tack vare Dennis Rommedahl. Och det var honom väl unt att få avgöra. Han har länge varit det danska lagets speciella hackkyckling. "Det är väl mitt fel om världen går under 2012 också", sa han själv innan dagens match.
Och i dag är det också dagen efter den årliga kollen av hur det egentligen står till med lutande tornet i Pisa. Varje år sedan 1911, den 19 juni, klockan fem på morgonen, mäter forskare från stadens universitet lutningen på tornet. Samt dess allmänna kondition. Det 55 meter höga tornet började byggas 1173, men bygget avbröts redan efter tre våningar då tornet började luta. Drygt 100 år senare återupptogs bygget som färdigställdes i mitten av 1300-talet. Tornet har slagsida med hela fem meter åt söder, en slagsida, som dessutom ökat med åren. 1994 lades 600 ton blytackor under tornets nordsida. Det fick lutningen att upphöra. Men året därpå rörde sig tornet igen, och lutningen fortsätter.
Men vi hade nog hört om det i dag är dagen efter det att tornet rasat.......
Men det var ju också den dag, För 35 år sedan, som FN:s internationella kvinnokonferens i Mexiko City öppnades. 5 000 deltagare från omkring 130 länder deltog. Chef för den svenska delegationen var socialdemokratiska biståndsministern Gertrud Sigurdsen, men även statsminister Olof Palme deltog. I sitt tal framhöll han att kvinnors frigörelse även hängde ihop med kampen för jämlikhet och mot fattigdom. En viktig dag och en livsviktig kamp, och den kampen fortsätter.
För 60 år sedan, den 19 juni 1950, överlämnades Israels utredning om mordet 1948 på Folke Bernadotte till utrikesminister Östen Undén, utan att peka ut några misstänkta. Bernadotte hade varit FN-medlare i kriget mellan den nya staten Israel och de arabiska grannländerna. 40 år senare framträdde två av mördarna från den israeliska terrororganisationen Sternligan i tv och beskrev mordet som en nödvändig avrättning...... Ockupationen av Gaza är ju också nödvändig, och Israel vill själv utreda vad som hände i samband med "ship to Gaza"-operationen.....
Och i dag för 80 år sedan, 1930, avslog det brittiska parlamentet förslaget om att minska anslagen till arbetslöshetskassorna. Förslaget kom från det konservativa partiet, som ju regerar England även i dag. Och som hotat med åtstramningar.
Och på tal om England så belutade man efter många års kvinnokamp den 19 juni 1917, att kvinnor skulle få rösträtt. Men 30 år skulle dom vara.
Men medge att det inte var det du trodde att jag skulle blogga om! Utan om att det var den 19 juni 2010 som hon äntligen fick sin prins. Och man såg verkligen på dem att dom längtat många dagar före att det i dag skulle vara dagen efter. Och älskarna av glamour och glitter fick ju verkligen sitt från tidig morgon till sen kväll. Liksom säkert skvallerpressen. Redan i dag har DN, som ju i vanliga fall är ett tämligen vederhäftigt organ, en 36-sidig bilaga att spara. Man kan ju bara ana hur det blir när Svensk Dam och Hänt kommer ut!!!!!
Och kungar, drottningar, prinsar och prinsessor finns det många fler av än man anar. tydligen. Man är då lika med jag. Dom blir inte ex när dom förlorar sitt rike, och därför har vi såna av såväl Rumänien och Serbien som av Grekland och Bulgarien.Alla om inte stabila aå dock republiker sedan länge. Madeleine var kanske den enda kunglighet som var ex då. Ex-festmö, heter det så?
Och Prins Daniel blev serafimerriddare på vägen från altaret till kyrkporten i Storkyrkan. Undras hur det gick till egentligen. Det var väl någon, som behängde honom med serafimerbandet och stack fast serafimerkraschanen i all hast. Och serafimerorden som ändå är den högsta svenska utmärkelsen, och då kunde man väl ha väntat sig lite pompa och ståt över det också. Och serafimerriddare tituleras Herr, så i vissa lägen får prinsen behålla det han gick in i kyrkan som.
Det är också dagen efter Danmarks seger. Med 2-1 sparkade man ut Kamerun ur VM. Jag hade tippat Kamerun som grupptvåa efter Holland, men nu blir det Japan och Danmark som gör upp om en plats i åttondelsfinalen. Danmark tack vare Dennis Rommedahl. Och det var honom väl unt att få avgöra. Han har länge varit det danska lagets speciella hackkyckling. "Det är väl mitt fel om världen går under 2012 också", sa han själv innan dagens match.
Och i dag är det också dagen efter den årliga kollen av hur det egentligen står till med lutande tornet i Pisa. Varje år sedan 1911, den 19 juni, klockan fem på morgonen, mäter forskare från stadens universitet lutningen på tornet. Samt dess allmänna kondition. Det 55 meter höga tornet började byggas 1173, men bygget avbröts redan efter tre våningar då tornet började luta. Drygt 100 år senare återupptogs bygget som färdigställdes i mitten av 1300-talet. Tornet har slagsida med hela fem meter åt söder, en slagsida, som dessutom ökat med åren. 1994 lades 600 ton blytackor under tornets nordsida. Det fick lutningen att upphöra. Men året därpå rörde sig tornet igen, och lutningen fortsätter.
Men vi hade nog hört om det i dag är dagen efter det att tornet rasat.......
fredag 18 juni 2010
Jag tycker synd om Westling
Det är bröllop i morgon. Förmodligen flera stycken på olika håll i landet. Det brukar vara så runt midsommar. Men det är också BRÖLLOP i morgon. Inte en enda människa här i landet kan ha missat det. Media har sett till, att ingen ska kunna komma undan att Daniel Westling ska gifta sig med Victoria Bernadotte. Eller heter hos så? Hon har nog inget efternamn. Men det har han. Än så länge. Daniels förfäder har burit namnet Westling i generationer, och utan att veta det, så tror jag, att dom burit det med stolthet. Men det namnet duger inte längre. Det får Daniel lämna kvar i Storkyrkan....
Och om det bara varit namnet. Daniel Westling får lämna hela sitt tidigare liv för något, som han förmodligen bara har en aning om, hur det kommer att te sig. Han har en fritidsledarutbildning från Lillsveds folkhögskola, han har drivit ett eget företag och han har varit personlig tränare, ganska framgångsrikt, får man väl förmoda. Men inget av det är värt någonting, han får lämna det i Storkyrkan. Han kommer nämligen dit som Herr Daniel Westling, men lämnar kyrkan som Hans Kunglig Höghet, Prins Daniel, Hertig av Västergötland..... Fritidsledarjobbet, företagandet, det personliga tränandet och allt som varit Daniel Westling, byts mot att vinka på kungligt sätt, att ta i hand, klippa band och att som prinsgemål hålla sig i skuggan av sin kronprinsessa. För att inte tala om hur det blir när Victoria, utan efternamn, blir drottning. Då tillkommer en ny uppgift för Westling. Nämligen att gå 1,25 m snett bakom henne, till vänster. Vilket liv för en man från Ockelbo i sina bästa år!!!! Och inte kan han busvissla efter sina kompisar heller. Eller dunka dom i ryggen när dom träffas. Han lär visst ha haft som vana att krama om folk när han träffar dem. Det måste han sluta med. Senast i morgon!!
Nu kan man naturligtvis hävda att han har haft många år, sju eller vad det kan vara, på sig att överväga vad han ger sig in i. Sant! Men det är ändå synd om Westling. Jag behövde inte alls ge upp mitt liv när jag gifte mej med Margit, och du, som läser det här och också är gift, behövde inte det heller. Vi kunde fortsätta med det som vi ville skulle bli vårt liv med yrke och framtidsplaner. Men icke så för Westling. Och jag undrar som sagt, om han, trots de sju åren, verkligen vet vad han ger sig in i. Om han gjorde det skulle han troligen för länge sen ha sagt till henne utan efternamn: "Victoria, jag älskar dej, och jag vill leva mitt liv med dej. Men allt det där andra, det kan jag inte ställa upp på. Det får du förlåta, men..." Och hon tittar alltid så kärleksfullt på Westling att, om han sagt det, skulle hon kanske ha lämnat vinkandetpå kungligt sätt, lämnat uppgiften att ta i hand, att klippa band och annat för landet så viktigt, för att leva ett riktigt liv tillsammans med Daniel Westling. Hon har ju en avlägsen släkting från England som faktiskt gjorde så med Miss Simpson. Levde ett riktigt liv!!
Så jag tycker synd om Westling. Men tur i alla fall för kungahuset att han heter Daniel. Tänk om han hade hetat Curt, eller Anders... Prins Curt!! Men då hade dom nog tagit ifrån honom förnamnet också....
Och om det bara varit namnet. Daniel Westling får lämna hela sitt tidigare liv för något, som han förmodligen bara har en aning om, hur det kommer att te sig. Han har en fritidsledarutbildning från Lillsveds folkhögskola, han har drivit ett eget företag och han har varit personlig tränare, ganska framgångsrikt, får man väl förmoda. Men inget av det är värt någonting, han får lämna det i Storkyrkan. Han kommer nämligen dit som Herr Daniel Westling, men lämnar kyrkan som Hans Kunglig Höghet, Prins Daniel, Hertig av Västergötland..... Fritidsledarjobbet, företagandet, det personliga tränandet och allt som varit Daniel Westling, byts mot att vinka på kungligt sätt, att ta i hand, klippa band och att som prinsgemål hålla sig i skuggan av sin kronprinsessa. För att inte tala om hur det blir när Victoria, utan efternamn, blir drottning. Då tillkommer en ny uppgift för Westling. Nämligen att gå 1,25 m snett bakom henne, till vänster. Vilket liv för en man från Ockelbo i sina bästa år!!!! Och inte kan han busvissla efter sina kompisar heller. Eller dunka dom i ryggen när dom träffas. Han lär visst ha haft som vana att krama om folk när han träffar dem. Det måste han sluta med. Senast i morgon!!
Nu kan man naturligtvis hävda att han har haft många år, sju eller vad det kan vara, på sig att överväga vad han ger sig in i. Sant! Men det är ändå synd om Westling. Jag behövde inte alls ge upp mitt liv när jag gifte mej med Margit, och du, som läser det här och också är gift, behövde inte det heller. Vi kunde fortsätta med det som vi ville skulle bli vårt liv med yrke och framtidsplaner. Men icke så för Westling. Och jag undrar som sagt, om han, trots de sju åren, verkligen vet vad han ger sig in i. Om han gjorde det skulle han troligen för länge sen ha sagt till henne utan efternamn: "Victoria, jag älskar dej, och jag vill leva mitt liv med dej. Men allt det där andra, det kan jag inte ställa upp på. Det får du förlåta, men..." Och hon tittar alltid så kärleksfullt på Westling att, om han sagt det, skulle hon kanske ha lämnat vinkandetpå kungligt sätt, lämnat uppgiften att ta i hand, att klippa band och annat för landet så viktigt, för att leva ett riktigt liv tillsammans med Daniel Westling. Hon har ju en avlägsen släkting från England som faktiskt gjorde så med Miss Simpson. Levde ett riktigt liv!!
Så jag tycker synd om Westling. Men tur i alla fall för kungahuset att han heter Daniel. Tänk om han hade hetat Curt, eller Anders... Prins Curt!! Men då hade dom nog tagit ifrån honom förnamnet också....
onsdag 16 juni 2010
Har Ni inte det? Det har dom i stan......
När jag blev Dalarö-bo 1971 var vi ca 600 året-runtboende. Själva begreppet var en nyhet för mig, eftersom alla bodde året runt på de orter, där jag tidigare bott. Men icke så i Dalarö. Dom som bott här mycket längre än jag, säger förresten så. I Dalarö. Inte på, trots att Dalarö mycket riktigt är en ö. Detta tack vare den ca tio meter breda kanal som skiljer Dalarö från fastlandet. I dag är vi ungefär dubbelt så många året-runtboende. Dom andra som inte bor här året runt är många fler. T.o.m. många, många fler, och officiellt heter dom nog sommargäster. Dom bor ofta på adresser som Sveavägen, Birger Jarlsvägen eller Strandvägen eftersom dom helt enkelt tog med sig sina gatuadresser från Stockholm när dom flyttade ut till landet. Det är förresten många av dem som i dag är bofasta. Det är dyrt med dubbelt boende.
Dom är alltså sommargäster, men då på 70-talet kallades dom ofta 08-or. Detta eftersom deras riktnummer var 08, medan vi bofasta hade 0750. Det här var ju långt före mobiltelefonernas tid. Och dom kom ofta i stora, flotta bilar, mycket större och flottare än vad vi, bofasta, hade råd med. Väldigt få av dem åkte kommunalt på den tiden. Det gjorde man annars med buss nr 5 från Skanstull, där köptemplet Ringen nu ligger. Bussarna tillhörde BSS, Busstrafiken Stockholm-Södertörn, och på vardagar gick då,i början på 1970-talet, tre turer varje vardag.
08-orna kallades ibland också badjävlar. Detta efter titeln på dramatikern Lars Mohlins film med samma namn. Den är väldigt bra och träffar på pricken det liv på punchverandorna, som sommargästerna levde. Eller åtminstone tycktes leva.... Synd förresten att Lars Mohlin gick bort alldeles för tidigt. Hans samhällskritiska satirer var bara såååå bra!! Varför visar t.ex. inte SVT hans "Kunglig toalett" i repris nu inför bröllopet? Om du sett den, förstår du varför.....
Föreningslivet var starkt på orten redan på den tiden. Men vi bofasta nöjde oss med kyrkan, en föreläsningsförening och de politiska partiernas lokalavdelningar. Och så DSK, sportklubben, förståss. Dom har ett representationslag i fotboll, som legat sist i den lägsta divisionen i seriesystemet under flera säsonger. Men som ändå hållit på. En merit, som visar på något av idrottens själ, bara det. Och nu ligger dom faktiskt trea från slutet. Trägen vinner! Badjäv... förlåt, sommargästerna, 08-orna, kom med tennisklubb, seglingsklubb, båtklubb och bridgeklubb. Föreningar som lever vidare än i dag, eftersom badjäv..förlåt, sommargästernas livsstil i mycket i dag är Dalarös livsstil. Året runt.
Tack vare sommargästerna har vi under åren haft en bättre utbyggd samhälls- och naringslivsservice, än vi annars skulle ha haft. Dagis, skola, fler butiker, bibliotek, apotek, småföretag av olika slag har varit till nytta och gagn även för oss året-runtboende också. Men när befolkningen nu ökar församras samtidigt samhällsservicen. Biblioteket är borta sedan länge, apoteket likaså. Men livsmedelsbutiken har utökat och blivit snabbköp. Och nu är vi äntligen framme vid blogginläggets rubrik. Jag undrar vad min gamle svensklärare skulle ha tyckt om den dispositionen.... Långt före snabbköpets tid hände det ibland att de handlande damerna ( det var mest damer som handlade på den tiden) med dialekt som avslöjade hemort på Östermalm, Lidingö eller i Danderyd, fisförnämt frågade butikspersonalen: "Har Ni verkligen inte det? Det har dom i stan." Varpå butiksägaren, hedersmannen A svarade: Då tycker jag damen ska köpa det i stan!"
Och nu är sommarsäsongen i full gång igen....
Dom är alltså sommargäster, men då på 70-talet kallades dom ofta 08-or. Detta eftersom deras riktnummer var 08, medan vi bofasta hade 0750. Det här var ju långt före mobiltelefonernas tid. Och dom kom ofta i stora, flotta bilar, mycket större och flottare än vad vi, bofasta, hade råd med. Väldigt få av dem åkte kommunalt på den tiden. Det gjorde man annars med buss nr 5 från Skanstull, där köptemplet Ringen nu ligger. Bussarna tillhörde BSS, Busstrafiken Stockholm-Södertörn, och på vardagar gick då,i början på 1970-talet, tre turer varje vardag.
08-orna kallades ibland också badjävlar. Detta efter titeln på dramatikern Lars Mohlins film med samma namn. Den är väldigt bra och träffar på pricken det liv på punchverandorna, som sommargästerna levde. Eller åtminstone tycktes leva.... Synd förresten att Lars Mohlin gick bort alldeles för tidigt. Hans samhällskritiska satirer var bara såååå bra!! Varför visar t.ex. inte SVT hans "Kunglig toalett" i repris nu inför bröllopet? Om du sett den, förstår du varför.....
Föreningslivet var starkt på orten redan på den tiden. Men vi bofasta nöjde oss med kyrkan, en föreläsningsförening och de politiska partiernas lokalavdelningar. Och så DSK, sportklubben, förståss. Dom har ett representationslag i fotboll, som legat sist i den lägsta divisionen i seriesystemet under flera säsonger. Men som ändå hållit på. En merit, som visar på något av idrottens själ, bara det. Och nu ligger dom faktiskt trea från slutet. Trägen vinner! Badjäv... förlåt, sommargästerna, 08-orna, kom med tennisklubb, seglingsklubb, båtklubb och bridgeklubb. Föreningar som lever vidare än i dag, eftersom badjäv..förlåt, sommargästernas livsstil i mycket i dag är Dalarös livsstil. Året runt.
Tack vare sommargästerna har vi under åren haft en bättre utbyggd samhälls- och naringslivsservice, än vi annars skulle ha haft. Dagis, skola, fler butiker, bibliotek, apotek, småföretag av olika slag har varit till nytta och gagn även för oss året-runtboende också. Men när befolkningen nu ökar församras samtidigt samhällsservicen. Biblioteket är borta sedan länge, apoteket likaså. Men livsmedelsbutiken har utökat och blivit snabbköp. Och nu är vi äntligen framme vid blogginläggets rubrik. Jag undrar vad min gamle svensklärare skulle ha tyckt om den dispositionen.... Långt före snabbköpets tid hände det ibland att de handlande damerna ( det var mest damer som handlade på den tiden) med dialekt som avslöjade hemort på Östermalm, Lidingö eller i Danderyd, fisförnämt frågade butikspersonalen: "Har Ni verkligen inte det? Det har dom i stan." Varpå butiksägaren, hedersmannen A svarade: Då tycker jag damen ska köpa det i stan!"
Och nu är sommarsäsongen i full gång igen....
söndag 13 juni 2010
Den sista generationen???
Så här i fotbollstider finns det kanske anledning att påminna både sig själv och andra om att det faktiskt finns annat än fotboll också. Och att det bland detta annat faktiskt också finns sånt som är viktigare än VM i fotboll. Mycket viktigare t.o.m.....
Malin är 17 år och mitt äldsta barnbarn. Hon får låna rubrik till dagens blogginlägg. Det var nämligen så hon sa till sin farfar när vi samtalade en dag. "Farfar! Jag kanske hör till den sista generartionen."
Klimatet hotas och därmed också Guds skapelse. Flera FN-rapporter har talat om för oss att människans påverkan på den globala uppvärmningen är den helt avgörande orsaken till klimatförändringar och därmed följande svåra naturkatastrofer. Sent omsider tycks alla vara överens om att den rika världens livsstil måste förändras. Och åtminstone experterna är överens om att det måste ske snabbt. Om inte, så blir Malins generation kanske den sista......
Som kristen frågar jag mig då naturligtvis om den hotade världen kan räkna med kyrkan som en pådrivande aktör i de uppoffringar som ligger framför oss?
Det blir kanske inte vi i vårt hörn av världen som drabbas först och värst. Det betyder att vår förändringsvilja måste bygga på solidaritet med dem, som drabbas hårdare än vi, men som har mindre möjligheter att förändra. Vi måste lägga om vår livsstil till förmån för dem som drabbas mycket hårdare än vi. Och åtminstone för mig låter det som en uppgift för en världstillvänd kyrka.
Som inom så många andra områden besitter den kristna kyrkan inte någon egen, unik kompetens eller uppenbarelsekunskap i klimat- och miljöfrågorna. Vi måste lita på samma forskningsresultat som alla andra. Men vilka slutsatser är vi beredda att dra och varför? Är kyrkans engagemang i dessa frågor bara en form av släpvagnsteologi. En teologi, som sent omsider, och ofta senare än andra, upptäcker vad som rör sig i tiden och som förser frågan med någon sorts teologisk överbyggnad. Exemplen på sådan teologi är många.
Nej! Den kristna kyrkan och enskilda kristna borde med vetskapen om att ”jorden är Herrens och allt vad som finns på den” som plattform och grund känna en särskild kallelse att göra frågor om klimat och miljö till hjärtefrågor. Men så är det inte! En utredning har nyligen visat att kyrkorna i Sverige på intet sätt går före när det t.ex. gäller användande av miljövänliga bilar. Här, liksom i många andra frågor tycks vi kristna mer se till egenintresset än till den globala solidariteten. Vi borde t. ex säga nej till politiska propåer om sänkt bensinskatt under förevändning att det skulle vara ett sätt att värna om landsbygden. Och vi borde säga nej av omsorg om Guds skapelse. Landsbygden skulle gynnas mycket mer av samåkningspremier vid jobbpendling, samverkan med taxiföretag, anropsstyrda minibussar och annat sådant, som den kristne miljökämpen Stefan Edman presenterade vid ett seminarium under Almedalsveckan för något år sedan. Och det finns massor av andra saker, som är miljövänliga, och där kristna människor i vårt land skulle kunna gå före och visa vägen
Livsstilsförändringar kräver mod och uthållighet, egenskaper som evangeliet mycket tydligt förmedlar och undervisar om. Likaså skapar kunskap om och engagemang i den kristna missionen en förmåga till inlevelse med människor långt borta. En sådan förmåga kan komma att visa sig helt avgörande för ett långsiktigt kristet engagemang i klimat- och miljöfrågor. Galor och kändisjippon i all ära, men det är det målmedvetna långsiktiga vardagsarbetet som ger resultat. Också i den här frågan!
Den kristna tron lär att människan lever inte endast av bröd. Det finns andra saker som är långt viktigare i livet än konsumtion och prylar. Tron är en relation både med Gud och med människor både hemma och långt borta. Det kristna evangeliet har alltid gestaltats av människor som förstått både att vi är kallade att vara förvaltare av en skapelse som Gud ensam äger, och att det alltid är saligare att ge. Och vad kan vi bättre ge till den fattiga världen och till kommande generationer än en skapelse, som fungerar enligt den plan som Gud själv lagt ner i den. Och vad skall Jag säga till Malin och till mina andra barnbarn om dom frågar kanske om bara tio år: Varför gjorde Ni ingenting medan Ni kunde och medan det fortfarande fanns tid? Nu är det för sent. Vi blev den sista generationen......
Malin är 17 år och mitt äldsta barnbarn. Hon får låna rubrik till dagens blogginlägg. Det var nämligen så hon sa till sin farfar när vi samtalade en dag. "Farfar! Jag kanske hör till den sista generartionen."
Klimatet hotas och därmed också Guds skapelse. Flera FN-rapporter har talat om för oss att människans påverkan på den globala uppvärmningen är den helt avgörande orsaken till klimatförändringar och därmed följande svåra naturkatastrofer. Sent omsider tycks alla vara överens om att den rika världens livsstil måste förändras. Och åtminstone experterna är överens om att det måste ske snabbt. Om inte, så blir Malins generation kanske den sista......
Som kristen frågar jag mig då naturligtvis om den hotade världen kan räkna med kyrkan som en pådrivande aktör i de uppoffringar som ligger framför oss?
Det blir kanske inte vi i vårt hörn av världen som drabbas först och värst. Det betyder att vår förändringsvilja måste bygga på solidaritet med dem, som drabbas hårdare än vi, men som har mindre möjligheter att förändra. Vi måste lägga om vår livsstil till förmån för dem som drabbas mycket hårdare än vi. Och åtminstone för mig låter det som en uppgift för en världstillvänd kyrka.
Som inom så många andra områden besitter den kristna kyrkan inte någon egen, unik kompetens eller uppenbarelsekunskap i klimat- och miljöfrågorna. Vi måste lita på samma forskningsresultat som alla andra. Men vilka slutsatser är vi beredda att dra och varför? Är kyrkans engagemang i dessa frågor bara en form av släpvagnsteologi. En teologi, som sent omsider, och ofta senare än andra, upptäcker vad som rör sig i tiden och som förser frågan med någon sorts teologisk överbyggnad. Exemplen på sådan teologi är många.
Nej! Den kristna kyrkan och enskilda kristna borde med vetskapen om att ”jorden är Herrens och allt vad som finns på den” som plattform och grund känna en särskild kallelse att göra frågor om klimat och miljö till hjärtefrågor. Men så är det inte! En utredning har nyligen visat att kyrkorna i Sverige på intet sätt går före när det t.ex. gäller användande av miljövänliga bilar. Här, liksom i många andra frågor tycks vi kristna mer se till egenintresset än till den globala solidariteten. Vi borde t. ex säga nej till politiska propåer om sänkt bensinskatt under förevändning att det skulle vara ett sätt att värna om landsbygden. Och vi borde säga nej av omsorg om Guds skapelse. Landsbygden skulle gynnas mycket mer av samåkningspremier vid jobbpendling, samverkan med taxiföretag, anropsstyrda minibussar och annat sådant, som den kristne miljökämpen Stefan Edman presenterade vid ett seminarium under Almedalsveckan för något år sedan. Och det finns massor av andra saker, som är miljövänliga, och där kristna människor i vårt land skulle kunna gå före och visa vägen
Livsstilsförändringar kräver mod och uthållighet, egenskaper som evangeliet mycket tydligt förmedlar och undervisar om. Likaså skapar kunskap om och engagemang i den kristna missionen en förmåga till inlevelse med människor långt borta. En sådan förmåga kan komma att visa sig helt avgörande för ett långsiktigt kristet engagemang i klimat- och miljöfrågor. Galor och kändisjippon i all ära, men det är det målmedvetna långsiktiga vardagsarbetet som ger resultat. Också i den här frågan!
Den kristna tron lär att människan lever inte endast av bröd. Det finns andra saker som är långt viktigare i livet än konsumtion och prylar. Tron är en relation både med Gud och med människor både hemma och långt borta. Det kristna evangeliet har alltid gestaltats av människor som förstått både att vi är kallade att vara förvaltare av en skapelse som Gud ensam äger, och att det alltid är saligare att ge. Och vad kan vi bättre ge till den fattiga världen och till kommande generationer än en skapelse, som fungerar enligt den plan som Gud själv lagt ner i den. Och vad skall Jag säga till Malin och till mina andra barnbarn om dom frågar kanske om bara tio år: Varför gjorde Ni ingenting medan Ni kunde och medan det fortfarande fanns tid? Nu är det för sent. Vi blev den sista generationen......
lördag 12 juni 2010
Nu har det börjat
Det har ganska länge varit som veckorna och dagana före jul. Minus julstressen då förståss. Dan före dan före dan före dan.... Och nu har det börjat. VM i fotboll har satt i gång. Festen är här!! Nu blir det en månads frossande i fotboll, och då är det tur att man är pensionär och dagledig.
Men är det nåt att blogga om? Medier av alla slag pumpar ju redan ut all möjlig och omöjlig information från Sydafrika. Och snart skrivs det, även i Sverige, mer om VM än om bröllopet, och det vill inte säga lite. Och internationellt är ju Vickan och Daniel absolut ingenting i jämförelse t.o.m med Lasse Lager och Svennis. För att inte tala om Messi och Maradona.
På tal om Maradona kan väl en kommentar, värdig vilken veckotidning som helst, vara att det verkar som om karln gått upp i vikt igen. Han sprider också glädje på de argentinska presskonferenserna. Glädje och rodnad bland kvinnliga kommentatorer....Men jag har redan tröttnat på jämförelserna mellan honom och Lasse Lager inför matchen i dag. Jag har aldrig begripit vad det är man jämför. Dom är ju så olika att det blir lite som att jämföra äpplen och päron.
Hur kommer det att gå då? Vem får bucklan den 11 juli?. Lippis Italien? Dom är ju regerande mästare och det är inte många länder som har lyckats försvara ett VM-guld. Spanien? Dom har ju ett EM-guld att leva upp till. Eller ska det bli ett lag från Afrika i detta det första internationella mästerskapet på afrikansk jord? Elfenbenskusten i så fall, kanske. Men Svennis var missnöjd med allt spring i omklädningsrummet inför träningarna.Möcke spring i rummet sa han. Det måste det bli ändring på..... Eller kanske Nigeria. Jag är lite spänd på att, i sann veckotidningsanda, se hur Lagerbäck är klädd när det blir matchdags. Han är ju mannen som gav träningsoverallen ett ansikte..... Eller var det Tommy Söderberg? Naturligtvis måste även Brasilien nämnas bland favoriterna. Brasilien är numera en välsmord lagmaskin till skillnad från föregående årgångar som charmade med sin oslagbara offensiv. Men inte England, dom spelar för tråkigt och fantasilöst. Och absolut inte Danmark. Till dom har jag, trots att jag har en del av familjen i Danmark, ett horn i sidan.... Men det vore kul om dom gick vidare från gruppspelet. Så långt kan jag sträcka mig.
Jag vet inget om t.ex om Grekland, Honduras, Slovakien, Nya Zeeland, Slovenien och Algeriet. Jo, Greklands Otto Rehagel är över 70 år och turneringens äldsta förbundskapten. Och Ralf Edström tippar Serbien i final. Det gör inte jag.
Ett allvarsord ur DN kan vara på sin plats. Starka ekonomiska intressen i Europa vill inte att afrikansk fotboll ska bli alltför stark. Det finns inga pengar i den afrikanska fotbollen. Fotboll är storpolitik också. Då får väl Europa träna mer då. Afrika kommer på bred front.
Det klagas redan ( efter bara två matcher)på blåstutorna (vuvuzelan) i Sydafrika och då främst i europeriska media. Var och varannan afrikan har en sådan och tömmer lungorna för att skapa största möjliga oväsen. Och i en månad får vi nog lära oss att leva med det. Och hellre det än huliganupploppen på Söderstadion. Riktigt roligt förresten att det går så dåligt för Hammarby!!!!
Sen tror jag att SVT vinner matchen i matchen mot TV4. SVT verkar ha ett bra, lag och Glenn Strömberg är den bästa expertkommentatorn Sverige haft. Möjligen i konkurrens med Stig Strand. Men han vet nog inte så mycket om fotboll. Men Rit-Ola måste dom få stopp på, innan han ritar sönder hela VM. TV4 har inte visat upp så mycket än, men det dom kommer med brukar vara dåligt, så.... Och i SVT slipper vi ju reklamen. Tack alla Ni som betalar Er tvavgift!
I dag är det tre nya matcher.Segrar för Argentina, Sydkorea och England blir mitt tips. Apropå Sydkorea, så ska landets interner, som normalt ska gå och lägga sig kl.21 varje kväll,få vara uppe och se lagets två första gruppspelsmatcher, som börjar kl 20.30 lokal tid. Kom sen och säg att fotboll inte är viktigt....
Men är det nåt att blogga om? Medier av alla slag pumpar ju redan ut all möjlig och omöjlig information från Sydafrika. Och snart skrivs det, även i Sverige, mer om VM än om bröllopet, och det vill inte säga lite. Och internationellt är ju Vickan och Daniel absolut ingenting i jämförelse t.o.m med Lasse Lager och Svennis. För att inte tala om Messi och Maradona.
På tal om Maradona kan väl en kommentar, värdig vilken veckotidning som helst, vara att det verkar som om karln gått upp i vikt igen. Han sprider också glädje på de argentinska presskonferenserna. Glädje och rodnad bland kvinnliga kommentatorer....Men jag har redan tröttnat på jämförelserna mellan honom och Lasse Lager inför matchen i dag. Jag har aldrig begripit vad det är man jämför. Dom är ju så olika att det blir lite som att jämföra äpplen och päron.
Hur kommer det att gå då? Vem får bucklan den 11 juli?. Lippis Italien? Dom är ju regerande mästare och det är inte många länder som har lyckats försvara ett VM-guld. Spanien? Dom har ju ett EM-guld att leva upp till. Eller ska det bli ett lag från Afrika i detta det första internationella mästerskapet på afrikansk jord? Elfenbenskusten i så fall, kanske. Men Svennis var missnöjd med allt spring i omklädningsrummet inför träningarna.Möcke spring i rummet sa han. Det måste det bli ändring på..... Eller kanske Nigeria. Jag är lite spänd på att, i sann veckotidningsanda, se hur Lagerbäck är klädd när det blir matchdags. Han är ju mannen som gav träningsoverallen ett ansikte..... Eller var det Tommy Söderberg? Naturligtvis måste även Brasilien nämnas bland favoriterna. Brasilien är numera en välsmord lagmaskin till skillnad från föregående årgångar som charmade med sin oslagbara offensiv. Men inte England, dom spelar för tråkigt och fantasilöst. Och absolut inte Danmark. Till dom har jag, trots att jag har en del av familjen i Danmark, ett horn i sidan.... Men det vore kul om dom gick vidare från gruppspelet. Så långt kan jag sträcka mig.
Jag vet inget om t.ex om Grekland, Honduras, Slovakien, Nya Zeeland, Slovenien och Algeriet. Jo, Greklands Otto Rehagel är över 70 år och turneringens äldsta förbundskapten. Och Ralf Edström tippar Serbien i final. Det gör inte jag.
Ett allvarsord ur DN kan vara på sin plats. Starka ekonomiska intressen i Europa vill inte att afrikansk fotboll ska bli alltför stark. Det finns inga pengar i den afrikanska fotbollen. Fotboll är storpolitik också. Då får väl Europa träna mer då. Afrika kommer på bred front.
Det klagas redan ( efter bara två matcher)på blåstutorna (vuvuzelan) i Sydafrika och då främst i europeriska media. Var och varannan afrikan har en sådan och tömmer lungorna för att skapa största möjliga oväsen. Och i en månad får vi nog lära oss att leva med det. Och hellre det än huliganupploppen på Söderstadion. Riktigt roligt förresten att det går så dåligt för Hammarby!!!!
Sen tror jag att SVT vinner matchen i matchen mot TV4. SVT verkar ha ett bra, lag och Glenn Strömberg är den bästa expertkommentatorn Sverige haft. Möjligen i konkurrens med Stig Strand. Men han vet nog inte så mycket om fotboll. Men Rit-Ola måste dom få stopp på, innan han ritar sönder hela VM. TV4 har inte visat upp så mycket än, men det dom kommer med brukar vara dåligt, så.... Och i SVT slipper vi ju reklamen. Tack alla Ni som betalar Er tvavgift!
I dag är det tre nya matcher.Segrar för Argentina, Sydkorea och England blir mitt tips. Apropå Sydkorea, så ska landets interner, som normalt ska gå och lägga sig kl.21 varje kväll,få vara uppe och se lagets två första gruppspelsmatcher, som börjar kl 20.30 lokal tid. Kom sen och säg att fotboll inte är viktigt....
torsdag 10 juni 2010
Knegarmoralen
En av fördelarna med att vara pensionär är att man kan lyssna på radio på tider, då man tidigare knappt visste att radion sände. I SR P1 sänder man på förmiddagarna ett utmärkt program som heter Tendens. Den här veckan är temat "Knegarmoralen" och i går intervjuades Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, som skrivit en bok om min pappa! Boken heter "Mig äger ingen", och handlar förståss om hennes egen pappa, härdmästaren Leif Andersson på Metallverken i Västerås. Men den kunde lika gärna ha handlat om min pappa, härdmästaren Knut Östman på Hägglund&Söner i Örnsköldsvik! Dom hade alltså samma jobb och tillhörde samma generation.Men framför allt: dom hade samma inställning till jobbet. Knegarmoralen var deras!
För pappa var arbetet den främsta hederssaken. Det handlade om att alltid vara där, att alltid vara i tid och att alltid ställa upp.Jag minns hur pappa nedlåtande talade om dom unga, som flera minuter innan fabriksvisslan ljöd, stod färdiga att få stämpla ut och gå hem. Och när fabriksvakten ringde mitt i natten för att härdugnarna hade stannat, var det bara att stiga upp och ta cykeln de kilometer det handlade om för att sätta igång ugnarna igen. Och jag kan inte tänka mig att pappa nån gång fick något extra, varken i lönekuvertet eller som kompledigt för dom insatserna. Hörde förresten aldrig pappa nämna ordet kompledigt en enda gång. Jobbet krävde, och då ställde man upp.
Arbetet var också en investering i en bättre framtid. En framtid då själva arbetet skulle tillerkännas ett högre värde än i dag. En framtid som tillhörde arbetaren i en tid då den verkliga arbetarklassen tagit över. Men också en investering i sina barns framtid. Jag var den första i familjen som fick gå i gymnasiet och fick ta studenten. Jag blev lärare och Åsa Linderborg blev författare och kulturskribent. Allt tack vare knegarmoralen.
Och denna moral är klart smittsam. Vi 40-talister ser arbetet åtminstone nästan på samma sätt. Ingen generation har så få sjukdagar som vad vi har, och det är säkert en kombination av knegarmoralen och Luther!Han, som såg pliktuppfyllelsen som något från Gud själv.
Programmet innehöll också intervjuer med ordförandena för våra två största politiska ungomsförbund. Där framkom, och det var viktigt, att de flesta unga människor i dag vill inget hellre än att få ett arbete. Viktigt därför att motsatsen ofta framställs både i media och i den politiska vulgärdebatten. Unga är lata, vill inte arbeta utan bara spela dataspel. Och dom kan inte heller sköta ett arbete eftersom dom bara ska resa hela tiden. Så låter det ofta, men detta är alltså helt fel!! Även en ung generation vill arbeta, även om synen på vad som är ett arbete skiljer sig från härdmästarens syn. Arbetet behöver i dag inte nödvändigtvis utföras på en arbetsplats, utan kan lika gärna ske hemma, på bussen eller i ett annat land. Och intressant var också att höra, att det pågår en återgång hos unga människor i synen på arbetet. Det viktiga håller på nytt att bli att få ett arbete. Inte nödvändigtvis inom IT eller media.Lärare, polis eller sjuksköterska går precis lika bra. Och det viktigaste är inte heller längre att bli kändis!
Och lärare, poliser och sjuksköterskor måste också vara på plats och sköta jobbet. Comeback för knegarmoralen kanske....
För pappa var arbetet den främsta hederssaken. Det handlade om att alltid vara där, att alltid vara i tid och att alltid ställa upp.Jag minns hur pappa nedlåtande talade om dom unga, som flera minuter innan fabriksvisslan ljöd, stod färdiga att få stämpla ut och gå hem. Och när fabriksvakten ringde mitt i natten för att härdugnarna hade stannat, var det bara att stiga upp och ta cykeln de kilometer det handlade om för att sätta igång ugnarna igen. Och jag kan inte tänka mig att pappa nån gång fick något extra, varken i lönekuvertet eller som kompledigt för dom insatserna. Hörde förresten aldrig pappa nämna ordet kompledigt en enda gång. Jobbet krävde, och då ställde man upp.
Arbetet var också en investering i en bättre framtid. En framtid då själva arbetet skulle tillerkännas ett högre värde än i dag. En framtid som tillhörde arbetaren i en tid då den verkliga arbetarklassen tagit över. Men också en investering i sina barns framtid. Jag var den första i familjen som fick gå i gymnasiet och fick ta studenten. Jag blev lärare och Åsa Linderborg blev författare och kulturskribent. Allt tack vare knegarmoralen.
Och denna moral är klart smittsam. Vi 40-talister ser arbetet åtminstone nästan på samma sätt. Ingen generation har så få sjukdagar som vad vi har, och det är säkert en kombination av knegarmoralen och Luther!Han, som såg pliktuppfyllelsen som något från Gud själv.
Programmet innehöll också intervjuer med ordförandena för våra två största politiska ungomsförbund. Där framkom, och det var viktigt, att de flesta unga människor i dag vill inget hellre än att få ett arbete. Viktigt därför att motsatsen ofta framställs både i media och i den politiska vulgärdebatten. Unga är lata, vill inte arbeta utan bara spela dataspel. Och dom kan inte heller sköta ett arbete eftersom dom bara ska resa hela tiden. Så låter det ofta, men detta är alltså helt fel!! Även en ung generation vill arbeta, även om synen på vad som är ett arbete skiljer sig från härdmästarens syn. Arbetet behöver i dag inte nödvändigtvis utföras på en arbetsplats, utan kan lika gärna ske hemma, på bussen eller i ett annat land. Och intressant var också att höra, att det pågår en återgång hos unga människor i synen på arbetet. Det viktiga håller på nytt att bli att få ett arbete. Inte nödvändigtvis inom IT eller media.Lärare, polis eller sjuksköterska går precis lika bra. Och det viktigaste är inte heller längre att bli kändis!
Och lärare, poliser och sjuksköterskor måste också vara på plats och sköta jobbet. Comeback för knegarmoralen kanske....
onsdag 9 juni 2010
Den ljusnande framtid och sjungom
Det är studenttider. Det torde ingen, som lever i närheten av en gymnasieskola ( eller hellre läroverk. Se nedan!) ha missat. Ja man behöver inte leva i närheten heller, direkt, med tanke på det ölskrålande och flaktjoande som utmärker dagens studentfirande. Det hörs ganska långt....
Den ljusnande framtid blev min den 8 maj 1964. Ser Ni det, alla Ni dagens studenter? Då tog vi studenten en hel månad innan övriga elever slutade skolan för våren. Vi kunde alltså gå och sprätta i studentmössa och studentkäpp framför näsan på avundsjuka, yngre kamrater i en hel månad. Och det gjorde vi också!!! Jag undrar i det andetaget vart studentkäpparna tagit vägen. Raka, av trä, och med en silverknopp högst upp. Såna ser man aldrig till numera.
Det regnade småspik hela den dagen den 8 maj 1964, vilket innebar att min studentmössa krympte, så att den aldrig har blivit sig lik sen!! Och en gång, under en bussresa till Vilhelmina fick jag en oljefläck på den.En förkrympt, oljenedfläckad studentmössa. Men den ljusnande framtid var ändå vår. Hela livet låg framför oss, och det var bara att välja yrkesbana och framtidsperspektiv. Det kändes så, där vi stod på trappan inte bara till Högre Allmänna Läroverket i Örnsköldsvik utan också till själva livet. Nivellering och utslätning har förresten nått min gamla skola också. Nog låter väl Högre Allmänna Läroverket bra mycket pampigare än Nolaskolan? Absolut!!Och den ljusnande framiden bestod i att de flesta av oss blev lärare. Några blev bibliotekarier, och någon blev postmästare. Och en blev faktiskt advokat. Men för en arbetargrabb, som jag, var redan lärare en klassresa. Verkliga resor i geografin var det inte många som gjorde. Det som är prio ett för de flesta av dagens studenter.Och för oss var det inte jorden runt eller Australien som gällde, som för dagens studenter. Utan möjligen till Sollefteå för att göra lumpen. Eller till Uppsala för att börja plugga. Men den ljusnade framtid var vår!! Bättre och bättre dag för dag....
Det är sämre med framidstron hos dagens studenter.Arbetslöheten skymtar runt hörnet och inte alla har råd att göra drömresan. Men när dom springer ut så äger dom ändå världen. Och det gör dom alldeles rätt i. Hoppas bara att det inte regnar på studentmössan.
Och så var det sjungom. Det heter faktiskt så i Sätherbergs text, och inte sjung om. Sjungom studentens lyckliga dar.... Sjungom är en gammal presensform i 1:a person pluralis av verbet sjunga. Vi sjungom alltså. Vi sjunger om studentens lyckliga dar. Eller kanske, Vi besjunger.. Men här används nog verbformen som imperativ. En uppmaning alltså. Men det där ska jag inte fördjupa mig mer i. Det är nog bara latinstudenter anno 1964 som hänger med på det resonemanget och förstår den viktiga skillnaden....
Det viktiga är nog att dom också i år känner att den ljusnande framtid är deras. Det är dom väl värda! Och jag förlåter gärna både ölen och flaktjoandet. Så fruktansvärt okänsligt och klumpigt förresten av gatukontoret i Stockholm, som ville förbjuda flakåkandet runt Sergels torg. Men dom fick ju ändra sig. Också ett uttryck för demokrati. Studentdemokrati.
Den ljusnande framtid blev min den 8 maj 1964. Ser Ni det, alla Ni dagens studenter? Då tog vi studenten en hel månad innan övriga elever slutade skolan för våren. Vi kunde alltså gå och sprätta i studentmössa och studentkäpp framför näsan på avundsjuka, yngre kamrater i en hel månad. Och det gjorde vi också!!! Jag undrar i det andetaget vart studentkäpparna tagit vägen. Raka, av trä, och med en silverknopp högst upp. Såna ser man aldrig till numera.
Det regnade småspik hela den dagen den 8 maj 1964, vilket innebar att min studentmössa krympte, så att den aldrig har blivit sig lik sen!! Och en gång, under en bussresa till Vilhelmina fick jag en oljefläck på den.En förkrympt, oljenedfläckad studentmössa. Men den ljusnande framtid var ändå vår. Hela livet låg framför oss, och det var bara att välja yrkesbana och framtidsperspektiv. Det kändes så, där vi stod på trappan inte bara till Högre Allmänna Läroverket i Örnsköldsvik utan också till själva livet. Nivellering och utslätning har förresten nått min gamla skola också. Nog låter väl Högre Allmänna Läroverket bra mycket pampigare än Nolaskolan? Absolut!!Och den ljusnande framiden bestod i att de flesta av oss blev lärare. Några blev bibliotekarier, och någon blev postmästare. Och en blev faktiskt advokat. Men för en arbetargrabb, som jag, var redan lärare en klassresa. Verkliga resor i geografin var det inte många som gjorde. Det som är prio ett för de flesta av dagens studenter.Och för oss var det inte jorden runt eller Australien som gällde, som för dagens studenter. Utan möjligen till Sollefteå för att göra lumpen. Eller till Uppsala för att börja plugga. Men den ljusnade framtid var vår!! Bättre och bättre dag för dag....
Det är sämre med framidstron hos dagens studenter.Arbetslöheten skymtar runt hörnet och inte alla har råd att göra drömresan. Men när dom springer ut så äger dom ändå världen. Och det gör dom alldeles rätt i. Hoppas bara att det inte regnar på studentmössan.
Och så var det sjungom. Det heter faktiskt så i Sätherbergs text, och inte sjung om. Sjungom studentens lyckliga dar.... Sjungom är en gammal presensform i 1:a person pluralis av verbet sjunga. Vi sjungom alltså. Vi sjunger om studentens lyckliga dar. Eller kanske, Vi besjunger.. Men här används nog verbformen som imperativ. En uppmaning alltså. Men det där ska jag inte fördjupa mig mer i. Det är nog bara latinstudenter anno 1964 som hänger med på det resonemanget och förstår den viktiga skillnaden....
Det viktiga är nog att dom också i år känner att den ljusnande framtid är deras. Det är dom väl värda! Och jag förlåter gärna både ölen och flaktjoandet. Så fruktansvärt okänsligt och klumpigt förresten av gatukontoret i Stockholm, som ville förbjuda flakåkandet runt Sergels torg. Men dom fick ju ändra sig. Också ett uttryck för demokrati. Studentdemokrati.
söndag 6 juni 2010
När är det lämpligt att tycka?
Jag har hållit inne med mina synpunkter på det förestående bröllopet länge, men nu känner jag att det är läge att tycka till. Kanske ska tillställningen skrivas med stora bokstäver förresten? BRÖLLOPET.
Först som sist ska då sägas att jag unnar Victoria och hennes Daniel allt gott inför framtiden. Det är alltså inte på något sätt deras beslut att förena sina öden, som stört mig. Det är mera själva institutionen monarki, som den senaste tiden kommit att framstå i en allt orimligare dager och som jag, för min själsfrids skull, nu tycker till om.
Tycker jag alltså; att ingen skall kunna ärva ett ämbete, allra minst som statschef. Det brukar framhållas att kungafamiljen representerar Sverige. Kan så vara, men då borde väl Sverige i val få avgöra av vem eller vilka vi ska representeras.
Tycker jag vidare; att eftersom monarkin lever på mina ( och dina) skattepengar vill jag också i val säga mitt om om hur dessa pengar ska användas. Ingen frågade t.ex om de ett tusen handblåsta dricksglas,till ett värde av 300000 kr, som brudparet fick i gåva av svenska folket, var den gåva detta svenska folk ville ge. Vad i allsin dar ska dom förresten med ett tusen dricksglas till??
Tycker jag dessutom att, vilket är mycket allvarligare än dricksglasen, monarkin är ett allvarligt brott mot allt vad demokrati och jämställdhet heter. I Danmark smusslade man undan tronföljaren, prins Knud, som ansågs lite tafatt,( det är så det beskrivs i den danska historieskrivningen) genom att helt enkelt ändra tronföljdsordningen och göra den nuvarande drottningen till tronföljare. Detta skedde inte i en mörk forntid utan 1953! Vad skulle hända i Sverige om Victoria och Daniel skulle få en tronföljare, som anses lite tafatt, och vad skulle den samlade handikapprörelsen då säga? Monarki eller inte handlar i grunden om människosyn.
Tycker jag dessutom: synd om Daniel. Han blev förälskad i en ung kvinna, som besökte hans gym. Denna förälskelse har lett till att han har fått ge upp alla sina egna ambitioner. Hans framtida liv blir att som prinsgemål gå 1,25 m snett bakmom sin fru genom livet. Samt klippa band, vinka på rätt sätt samt ta i hand. Men det kommer han säkert att klara. Han genomgår ju nu en majestätsutbildning. I denna utbildning torde dock inte ingå kunskap om kung Edward VIII av England. Han abdikerade 1936 och valde kärleken till Wallis Simpson i stället. Och han var ändå både kung, kejsare av Indien och trons försvarare ( Edward the Eighth, by the Grace of God, of Great Britain, Ireland and the British Dominions beyond the Seas, King, Defender of the Faith, Emperor of India.) Victoria är dessutom släkt med dennne kung Edward.....
Om jag nu ska tycka så är det väl snyggare att göra det nu innan BRÖLLOPET än att blogga den 19 juni. Det är förresten min och hustruns förlovningsdag, och det är i sanning något att fira. Om jag nu kan slita henne från TV-fåtöljen och BRÖLLOPET....
Det börjar också snart att bli lämpligt att tycka om fotbolls-VM. Det blir Brasilien-Spanien i final. Kom ihåg var ni hörde det första gången. Undrar förrresten om Hans Kunglig Höghet, Prins Daniel, Hertig av Västergötland, håller på Ockelbo IF? Dom spelar i div 6, Gästikland, och efter fem raka segrar förlorade dom i går mot Gävle Latino. Men i majestätsutbildningen kanske ingår att lära sig att hålla på Djurgården. Det brukar dom kungliga göra.
Men till fotbolls-VM finns det anledning att återkomma med flera tyckanden.
Först som sist ska då sägas att jag unnar Victoria och hennes Daniel allt gott inför framtiden. Det är alltså inte på något sätt deras beslut att förena sina öden, som stört mig. Det är mera själva institutionen monarki, som den senaste tiden kommit att framstå i en allt orimligare dager och som jag, för min själsfrids skull, nu tycker till om.
Tycker jag alltså; att ingen skall kunna ärva ett ämbete, allra minst som statschef. Det brukar framhållas att kungafamiljen representerar Sverige. Kan så vara, men då borde väl Sverige i val få avgöra av vem eller vilka vi ska representeras.
Tycker jag vidare; att eftersom monarkin lever på mina ( och dina) skattepengar vill jag också i val säga mitt om om hur dessa pengar ska användas. Ingen frågade t.ex om de ett tusen handblåsta dricksglas,till ett värde av 300000 kr, som brudparet fick i gåva av svenska folket, var den gåva detta svenska folk ville ge. Vad i allsin dar ska dom förresten med ett tusen dricksglas till??
Tycker jag dessutom att, vilket är mycket allvarligare än dricksglasen, monarkin är ett allvarligt brott mot allt vad demokrati och jämställdhet heter. I Danmark smusslade man undan tronföljaren, prins Knud, som ansågs lite tafatt,( det är så det beskrivs i den danska historieskrivningen) genom att helt enkelt ändra tronföljdsordningen och göra den nuvarande drottningen till tronföljare. Detta skedde inte i en mörk forntid utan 1953! Vad skulle hända i Sverige om Victoria och Daniel skulle få en tronföljare, som anses lite tafatt, och vad skulle den samlade handikapprörelsen då säga? Monarki eller inte handlar i grunden om människosyn.
Tycker jag dessutom: synd om Daniel. Han blev förälskad i en ung kvinna, som besökte hans gym. Denna förälskelse har lett till att han har fått ge upp alla sina egna ambitioner. Hans framtida liv blir att som prinsgemål gå 1,25 m snett bakmom sin fru genom livet. Samt klippa band, vinka på rätt sätt samt ta i hand. Men det kommer han säkert att klara. Han genomgår ju nu en majestätsutbildning. I denna utbildning torde dock inte ingå kunskap om kung Edward VIII av England. Han abdikerade 1936 och valde kärleken till Wallis Simpson i stället. Och han var ändå både kung, kejsare av Indien och trons försvarare ( Edward the Eighth, by the Grace of God, of Great Britain, Ireland and the British Dominions beyond the Seas, King, Defender of the Faith, Emperor of India.) Victoria är dessutom släkt med dennne kung Edward.....
Om jag nu ska tycka så är det väl snyggare att göra det nu innan BRÖLLOPET än att blogga den 19 juni. Det är förresten min och hustruns förlovningsdag, och det är i sanning något att fira. Om jag nu kan slita henne från TV-fåtöljen och BRÖLLOPET....
Det börjar också snart att bli lämpligt att tycka om fotbolls-VM. Det blir Brasilien-Spanien i final. Kom ihåg var ni hörde det första gången. Undrar förrresten om Hans Kunglig Höghet, Prins Daniel, Hertig av Västergötland, håller på Ockelbo IF? Dom spelar i div 6, Gästikland, och efter fem raka segrar förlorade dom i går mot Gävle Latino. Men i majestätsutbildningen kanske ingår att lära sig att hålla på Djurgården. Det brukar dom kungliga göra.
Men till fotbolls-VM finns det anledning att återkomma med flera tyckanden.
lördag 5 juni 2010
Om jag fick leva om mitt liv.....
Jag har varit bortrest några dagar. Tilsammans med hustrun har jag besökt "stenarna där barn jag lekt" för att bli lite litterär och tala med Heidenstam. Vi har alltså varit Nolaskogs. För den fåkunnige så är Nolaskogs det område av Höga Kusten som ligger norr om Skuleskogen, med Ö-vik som centralort. Det är ju f.ö. tänkt att Ö-vik ska bli ännu mer centralt fr.o.m. den 28 augusti när kungen ska inviga Bottniabanan. Åtta år försenad, och 11 miljarder dyrare än budgeterat, skär den redan nu som ett sår genom den fagra bygden. Och under det första året ska det bara vara nöjligt att åka mellan Ö-vik och Umeå.... Jag har aldrig trott på det där projektet och gör det inte nu heller. Trots ett supermodernt resecentrum alldeles vid foten av Paradiskullen. Paradiskullen är ju den hoppbacke, som Ö-vik ståtar med som enda stad i Sverige att ha mitt i stan. Flera hoppbackar men inga backhoppare.... Så kan det gå i den stad som i den gamla nationalsporten backhoppning har flera svenska mästerskap än någon annan förening i någon sport över huvudtaget....
Där har vi hälsat på syskon och goda vänner och upplevt några alldeles underbara dagar i glada vänners lag... Och där, på en anslagstavla hos våra vänner upptäckte jag den. Dikten om hur det skulle bli om jag fick leva om mitt liv.
Jag skulle våga göra fler misstag nästa gång.
Jag skulle slappna av och ta det lugnt.
Jag skulle vara tokigare än jag varit i det här livet.
Jag skulle ta färre saker på allvar.
Jag skulle ta fler chanser.
Jag skulle bestiga fler berg och simma i fler floder.
Jag skulle äta mer glass och mindre potatis.
Jag skulle kanske ha fler verkliga problem, men färre inbillade.
För jag är en av dem som lever förnuftigt och klokt
timme efter timme, dag efter dag.
Visst har jag haft mina ögonblick, men om jag fick leva om skulle jag haft fler.
Jag skulle faktiskt försöka att inte ha annat än ögonblick, det ena efter det andra, istället för att planera så många år i förväg, varje dag.
Jag är en av de människor som aldrig åker någonstans utan att ha med termometer, varmvattenflaska, regnrock och fallskärm.
Om jag fick leva om mitt liv, skulle jag resa med mindre packning.
Jag skulle börja gå barfota tidigare på våren och fortsätta till senare på hösten.
Jag skulle dansa mer.
Jag skulle åka fler karuseller.
Jag skulle plocka flera maskrosor.
Visst är det en fascinerande tanke? Att leva om sitt liv. Vad skulle jag försöka undvika, och vad skulle jag lägga mitt krut på? Jag skulle gifta mig med samma kvinna, omge mig med samma underbara familj, och leva större delen av mitt yrkesliv på folkhögskola. Jag skulle lägga mitt liv i Guds hand och jag skulle rösta socialdemokratiskt. Men sen finns det mycket i dikten som mitt hjärta klappar för....
Men varken du eller jag får leva om våra liv. Det går inte i repris och vi har bara en chans. Då känns det viktigt att leva det så bra som möjligt.
Och att äta mer glass och mindre potatis.....
Där har vi hälsat på syskon och goda vänner och upplevt några alldeles underbara dagar i glada vänners lag... Och där, på en anslagstavla hos våra vänner upptäckte jag den. Dikten om hur det skulle bli om jag fick leva om mitt liv.
Jag skulle våga göra fler misstag nästa gång.
Jag skulle slappna av och ta det lugnt.
Jag skulle vara tokigare än jag varit i det här livet.
Jag skulle ta färre saker på allvar.
Jag skulle ta fler chanser.
Jag skulle bestiga fler berg och simma i fler floder.
Jag skulle äta mer glass och mindre potatis.
Jag skulle kanske ha fler verkliga problem, men färre inbillade.
För jag är en av dem som lever förnuftigt och klokt
timme efter timme, dag efter dag.
Visst har jag haft mina ögonblick, men om jag fick leva om skulle jag haft fler.
Jag skulle faktiskt försöka att inte ha annat än ögonblick, det ena efter det andra, istället för att planera så många år i förväg, varje dag.
Jag är en av de människor som aldrig åker någonstans utan att ha med termometer, varmvattenflaska, regnrock och fallskärm.
Om jag fick leva om mitt liv, skulle jag resa med mindre packning.
Jag skulle börja gå barfota tidigare på våren och fortsätta till senare på hösten.
Jag skulle dansa mer.
Jag skulle åka fler karuseller.
Jag skulle plocka flera maskrosor.
Visst är det en fascinerande tanke? Att leva om sitt liv. Vad skulle jag försöka undvika, och vad skulle jag lägga mitt krut på? Jag skulle gifta mig med samma kvinna, omge mig med samma underbara familj, och leva större delen av mitt yrkesliv på folkhögskola. Jag skulle lägga mitt liv i Guds hand och jag skulle rösta socialdemokratiskt. Men sen finns det mycket i dikten som mitt hjärta klappar för....
Men varken du eller jag får leva om våra liv. Det går inte i repris och vi har bara en chans. Då känns det viktigt att leva det så bra som möjligt.
Och att äta mer glass och mindre potatis.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)