I dag fick jag vid två tillfällen anledning att fundera över vad det är som gör, att människor ibland glömmer sig själva, går den andra milen, eller gör det Jesus skulle ha gjort. Och ibland alldeles utan att tänka på, att det är just det dom gör; Vår bil, en Toyota, Avensis, av 2005 års modell har hittills gått som en klocka, och inte orsakat oss några som helst bekymmer. Men strax innan vi skulle åka till Danmark för att fira jul, började kopplingen att krångla. Märkesverkstaden försäkrade oss dock, att det inte var någon fara. Vi skulle tryggt kunna åka. Jo pyttsan!! I dag, mitt i Helsingörs centrum, släppte kopplingen helt. Och där stod vi mitt i en uppförsbacke. I ren förskräckelse backade jag in i en lyktstolpe i ett försök att komma undan den korsning där vi blivit stående.Då ringer vår svärson till den bilmekaniker som han och Magda själva konsulterat. Och mitt i mellandagsbrådskan rycker denne gentleman ut, bogserar bilen till sin verkstad och lovar att ordna till den så, att vi kan åka hem efter nyår som planerat. Och allt detta mitt i mellandagsbrådskan.Att göra som Jesus skulle ha gjort....
Väl hemma upptäcker vår rådige svärson, att golvvärmen i huset inte längre fungerar. Ytterligare ett telefonsamtal och ytterligare en hantverkare rycker ut med inget varsel alls, och fixar felet. Mitt i mellandagsbrådskan gör ytterligare en gentleman det som Jesus skulle ha gjort.. Under loppet av några timmar har jag dessutom på köpet fått en viss respekt för danska hanverkare.
Just i dag är det dessutom säkert många andra mer eller mindre strandsatta medmänniskor, som upptäckt hur någon, för dem okänd människa, helt oförklarligt gjort mer än man kunnat begära eller förvänta sig. Bilmekanikern kunde ju ha svarat att vi fick ringa efter bärgare och att reparationen skulle ta minst en vecka, och dessutom kommer ju nyår emellan... Och han med golvvärme som specialitet kunde ju ha sagt, att "just nu är det bara sååå mycket. Ring efter nyår så får vi se" Visserligen torde dom båda vilja ha betalt kontant och utan kvitto, men ändå... Det är då ett moraliskt problem, som kan vara värt ett eget blogginlägg vid ett annat tillfälle.Men inte nu.
Vad är det då som får människor att handla altruistiskt, osjälviskt och utan hänsyn till egen nytta eller egna fördelar? Säkert många olika saker. Tanken på att "nästa gång kan det vara min tur" är en tänkbar anledning. I hantverkarnas fall kan reklam för den egna verksamheten och en utökad framtida kundkrets vara en annan anledning till handlandet. Men jag tror, att det i varje människa finns en gudagnista nedlagd, en vilja att göra väl. När den gnistan får brinna fritt, om så endast för en kort stund, då sker stora ting och hantverkare på Själland gör, utan att tänka på det, det som Jesus skulle ha gjort.
måndag 28 december 2009
Vad är då en människa?
Jag fick EN bok i julklapp. Förr fick jag flera, ja ibland många böcker, men med tanke på att varje författare med självaktning numera ska producera tegelstenar, så räcker det alldeles väl med en. Jag fick Augustpristagaren Steve Sem-Sandbergs bok "De fattiga i Lodz", en roman på 700 sidor om det judiska getto, som nazisterna inrättade i den polska staden Lodz ( uttalas förmodligen med W i början.) Och om livet i gettot från det att det upprättas,till dess det tömts på sina 250000 inspärrade judar. Nu är det ju så mycket annat under julen med god mat, besök hos familj och vänner, bloggande och face-bookande på nätet,TV-tittande och sovande så jag har inte hunnit så långt i boken än, men det står redan klart, att det blir en fasansfull läsning med inträngande detaljer i Förintelsens verklighet. Hur djävulskt grym kan människan bli, frågar jag mig redan efter ett hundra sidor.
Samidigt som jag sitter och läser leker Nicklas åtta år och Emmely, fyra, på golvet vid mina fötter. Världens gooaste ungar, som sprider hur mycket glädje och värme som helst, när dom ibland kryper upp i morfars knä. Så måste ju bödlarna i Lodz också ha krupit och lekt när dom var åtta och fyra, och dom måste ju också ha givit sina morfäder värmande kramar. Åtminstone många av dom.... Varför blev dom sen såna? Och hur kommer Nicklas och Emmely att bli....?
Svaren kan naturligtvis och måste naturligtvis bli många, och jag tänker inte ge mig in på några djupare funderingar om arv och miljö i det här sammanhanget. Men klart står naturligtvis, att uppfostran har den allra största betydelse. En närvarande far och mor, som Nicklas och Emmely har, lägger en grund som inte kan ersättas av något annat. Och med risk att bli politisk säger jag, att skolan måste också ge normer och värderingar. Allt är inte lika acceptabelt som allting annat,och mobbing i skolan, t.ex, måste fördömmas med kraft. När man sen, som jag, är uppväxt och fostrad i en kristen församling, vet man vilken positiv kraft föreningslivet är. Det må sen handla om en kristen församling, en idrottsförening eller en förening för filatelister ( hur ska det förresten gå med såna föreningar, när allt färre brev med frimärken skickas....)I klubben, föreningen och församlingen lär man sig att ta ansvar, att ställa upp, att tänka på andra än sig själv, att prylar inte är viktigare än gemenskap och en massa annat, som formar människan till något positivt och stort. Sen kan jag ju inte heller låta bli att slå ett slag i det avkristnade Sverige för den kristna trons betydelse. "Allt vad Ni vill att människorna ska göra mot Er ska Ni också göra mot dom"
Så finns då i varje människa förutsättningar att bli både kärleksfull medmänniska och bödel i Lodz. Och vilket ansvar ger inte det alla oss, som står i en fostargärning. Och det gör vi faktisk alla. En sedel i Frälsningsarméns julgryta är också en sån gärning.....
Samidigt som jag sitter och läser leker Nicklas åtta år och Emmely, fyra, på golvet vid mina fötter. Världens gooaste ungar, som sprider hur mycket glädje och värme som helst, när dom ibland kryper upp i morfars knä. Så måste ju bödlarna i Lodz också ha krupit och lekt när dom var åtta och fyra, och dom måste ju också ha givit sina morfäder värmande kramar. Åtminstone många av dom.... Varför blev dom sen såna? Och hur kommer Nicklas och Emmely att bli....?
Svaren kan naturligtvis och måste naturligtvis bli många, och jag tänker inte ge mig in på några djupare funderingar om arv och miljö i det här sammanhanget. Men klart står naturligtvis, att uppfostran har den allra största betydelse. En närvarande far och mor, som Nicklas och Emmely har, lägger en grund som inte kan ersättas av något annat. Och med risk att bli politisk säger jag, att skolan måste också ge normer och värderingar. Allt är inte lika acceptabelt som allting annat,och mobbing i skolan, t.ex, måste fördömmas med kraft. När man sen, som jag, är uppväxt och fostrad i en kristen församling, vet man vilken positiv kraft föreningslivet är. Det må sen handla om en kristen församling, en idrottsförening eller en förening för filatelister ( hur ska det förresten gå med såna föreningar, när allt färre brev med frimärken skickas....)I klubben, föreningen och församlingen lär man sig att ta ansvar, att ställa upp, att tänka på andra än sig själv, att prylar inte är viktigare än gemenskap och en massa annat, som formar människan till något positivt och stort. Sen kan jag ju inte heller låta bli att slå ett slag i det avkristnade Sverige för den kristna trons betydelse. "Allt vad Ni vill att människorna ska göra mot Er ska Ni också göra mot dom"
Så finns då i varje människa förutsättningar att bli både kärleksfull medmänniska och bödel i Lodz. Och vilket ansvar ger inte det alla oss, som står i en fostargärning. Och det gör vi faktisk alla. En sedel i Frälsningsarméns julgryta är också en sån gärning.....
söndag 27 december 2009
Ett inlägg för vanligt folk
Ett av det nu gångna årets mera udda inlag i samhällsdebatten var väl när Kristdemokraternas Göran Hägglund publicerade några inlägg på DN debatt, där KD presenterades som ett parti för "verklighetens folk" och där Hägglund gick till storms mot vad han kallade eliten. Det var oklart vilken elit han menade, men att den s.k. kultureliten ingick där var dock klart. Det är nog alldeles klart att inläggen skrevs i panik över partiets dåliga opinionssiffror, men av de siffror publicerats senare framgår väl, att han inte lockade till sig särskilt många fler sympatisörer genom dessa inlägg. Ytterligare ett borgerligt stolpskott alltså under hösten..
Vilka menade då Göran Hägglund? Vilka är de "vanliga människor" som han försöker ställa i motsatsställning till "eliten"? Och han, om nån, tillhör väl just eliten i vårt land!! Han citeras mycket oftare i media och förekommer mycket oftare på bild än de Svensson och Johansson, som stått i kö hos Frälsningsarmén för att få hjälp till jul. Vem är då vanlig? Och är Svensson och Johansson vanligare än de hundratusentals människor, som trängts i varuhusköerna innan jul?
Det enda Göran Hägglund åstadkom med sina otydliga inlägg, var att locka in Sverigedemokraterna i debatten och ge dem ytterligare en spelplan. De var snabba att i några kommuner presentera bugetförslag för vanligt folk, och deras slogan "Vi säger vad Ni tänker" vill ju göra Sverigedemokraterna till talesmän och språkrör just för vanligt folk. Och Hägglund plockar samtidigt fram Ny Demokratis paroll från början av 90-talet, då Harriet Colliander i en debatt om invandrings- och flyktingpolitik sa, att hon kom just från ”verklighetens folk”. Hon hade, som hon sa, ”örat mot marken”. Är det så Göran Hägglund tänker? Varför tar annars han till sig Nydemokraters och Sverigedemokraters unkna och nedsolkade ordval? Är det inte ett avslöjande av att KD i själva verket är det av de atablerade partierna som i dag står längst till höger. Nu fattas bara, att han säger, att han förlitar sig på "sunt förnuft" så har vi det gamla Högerpartiet i ny tappning. Och att han och hans parti inte bryr sig om de vanliga änniskor som i dag är arbetslösa, sjuka eller är pensionärer har ju den politik som Alliansen för, och som han är medskyldig till, klart visat under hösten.
Nej, problemet för Hägglund är att både han hans parti tillhör etablissemanget. Han säger till oss, som han kallar vanliga, vad vanligt folk ska tycka och tänka. Jag betackar mig för det. Hägglund och Kristdemokraterna är helt enkelt inte trovärdiga!
Vilka menade då Göran Hägglund? Vilka är de "vanliga människor" som han försöker ställa i motsatsställning till "eliten"? Och han, om nån, tillhör väl just eliten i vårt land!! Han citeras mycket oftare i media och förekommer mycket oftare på bild än de Svensson och Johansson, som stått i kö hos Frälsningsarmén för att få hjälp till jul. Vem är då vanlig? Och är Svensson och Johansson vanligare än de hundratusentals människor, som trängts i varuhusköerna innan jul?
Det enda Göran Hägglund åstadkom med sina otydliga inlägg, var att locka in Sverigedemokraterna i debatten och ge dem ytterligare en spelplan. De var snabba att i några kommuner presentera bugetförslag för vanligt folk, och deras slogan "Vi säger vad Ni tänker" vill ju göra Sverigedemokraterna till talesmän och språkrör just för vanligt folk. Och Hägglund plockar samtidigt fram Ny Demokratis paroll från början av 90-talet, då Harriet Colliander i en debatt om invandrings- och flyktingpolitik sa, att hon kom just från ”verklighetens folk”. Hon hade, som hon sa, ”örat mot marken”. Är det så Göran Hägglund tänker? Varför tar annars han till sig Nydemokraters och Sverigedemokraters unkna och nedsolkade ordval? Är det inte ett avslöjande av att KD i själva verket är det av de atablerade partierna som i dag står längst till höger. Nu fattas bara, att han säger, att han förlitar sig på "sunt förnuft" så har vi det gamla Högerpartiet i ny tappning. Och att han och hans parti inte bryr sig om de vanliga änniskor som i dag är arbetslösa, sjuka eller är pensionärer har ju den politik som Alliansen för, och som han är medskyldig till, klart visat under hösten.
Nej, problemet för Hägglund är att både han hans parti tillhör etablissemanget. Han säger till oss, som han kallar vanliga, vad vanligt folk ska tycka och tänka. Jag betackar mig för det. Hägglund och Kristdemokraterna är helt enkelt inte trovärdiga!
lördag 26 december 2009
I huvudet på en morgonpigg bloggare
Jag hade en gång en lärare i svenska på gymnasiet. Apropå uppsatsskrivande sa han ibland, att det kan vara klokt att vänta med rubriken till sist. Så att man ser vad det blev. Det känns som en bra metod inför det här blogginlägget, som kanske kan bli lite pyttipanna. Lite av varje alltså...
SMHI har fått en utmärkt vädersite. Med delar av familjen på helt annan plats än i Danmark har jag haft anledning att konsultera den för att kolla temperatur, snödjup och snödjup för den delen av familjen. Och det går att söka upp minsta lilla fläck på kartan och få reda på väderförhållandena just där.-18 grader och kraftig ostlig vind f.ö. Men gott om snö i backarna. Apropå SMHI förresten. Dom är dom enda, menar jag, som har rätt att använda det svepande uttrycket Norrland i sin rapportering. Detta eftersom dom även använder Svealand och Götaland på samma sätt. Alla vi andra borde bli mycket mera precisa än så. Hur många har varit i Svealand på semester t.ex? Och hur många firar den här julhelgen i Götaland? Nej, jag tänkte väl det! Men till Norrland går det alldeles utmärkt att åka, och Norrland är att bra ställe att fira semester på.Diskriminering, på gränsen till kränkande behandling mot oss, som kommer just från den landsändan, hävdar jag. Jag nästintill kräver härmed, att i fortättningen få höra om det fina skidföret i Jämtland, om fiskevattnen i Västerbottens inland och att Gävle ligger i Gästrikland, och inte "nånstans i Norrland"
Vinter och snödjup förresten. Både det ena och det andra har försvunnit på en dag från Ålsgårde och Helsingör. Undrar förresten hur danskarna geografiskt placerar det... Dom säger nog Själland, och det är ju geografiskt helt korrekt i så fall. Men det ligger ju också i något amt, om man vill vara ännu mer precis och detaljerad. I vilket fall som helst så tog det envisa regnandet med sig både vinter och snö i går. Så nu är det den gråa höst som brukar prägla det här området så ofta vid den här årstiden. Och barnbarnet,åtta år om en vecka, som hade utvecklats till en mycket duktig snöskottare under kung Bores korta, men intensiva besök i trakten ( även om han passade på att ta julledigt när morfar kom på besök...)Hörde just på dansk TV, att det är 18 år sen hela landet var snötäckt under julen. 18 år!! I Sverige är det visst sju år sen sist, tror jag att dom sa. Danska siffror är annars nåt av det svåraste att uppfatta. Hur mycket är t.ex. sex og halvfemts? Eller tre og tres? Jo nittiosex och sextiotre.
Det trådlösa nätverket i huset gör ju annars, att man kan följa vad som händer på hemmaplan via nätet. Vintern behåller sitt grepp om landet, ser jag. Även om östra Svealand. Jo, det får man säga enl.ovan om SMHI... Såg också att Foppa inte ska vara med i länsderbyrbyt mot Timrå i kväll. Han vill spara sig inför ett eventuellt OS. Men var det inte ett SM-guld som var det enda,som saknades i prissamlingen? Då kanske han borde prioritera sitt MoDo och elitserien i stället. Men han inser väl kanske, att det inte blir något SM-guld med det gänget i år.....
Så var det det här med rubriken då...Välförsedda tidningsredaktioner har sina egna rubriksättare, men här får man klara sig själv. Lite av varje? Ditt och datt? Smått och stort? Nja? Det får bli " I huvudet på en morgonpigg bloggare"
SMHI har fått en utmärkt vädersite. Med delar av familjen på helt annan plats än i Danmark har jag haft anledning att konsultera den för att kolla temperatur, snödjup och snödjup för den delen av familjen. Och det går att söka upp minsta lilla fläck på kartan och få reda på väderförhållandena just där.-18 grader och kraftig ostlig vind f.ö. Men gott om snö i backarna. Apropå SMHI förresten. Dom är dom enda, menar jag, som har rätt att använda det svepande uttrycket Norrland i sin rapportering. Detta eftersom dom även använder Svealand och Götaland på samma sätt. Alla vi andra borde bli mycket mera precisa än så. Hur många har varit i Svealand på semester t.ex? Och hur många firar den här julhelgen i Götaland? Nej, jag tänkte väl det! Men till Norrland går det alldeles utmärkt att åka, och Norrland är att bra ställe att fira semester på.Diskriminering, på gränsen till kränkande behandling mot oss, som kommer just från den landsändan, hävdar jag. Jag nästintill kräver härmed, att i fortättningen få höra om det fina skidföret i Jämtland, om fiskevattnen i Västerbottens inland och att Gävle ligger i Gästrikland, och inte "nånstans i Norrland"
Vinter och snödjup förresten. Både det ena och det andra har försvunnit på en dag från Ålsgårde och Helsingör. Undrar förresten hur danskarna geografiskt placerar det... Dom säger nog Själland, och det är ju geografiskt helt korrekt i så fall. Men det ligger ju också i något amt, om man vill vara ännu mer precis och detaljerad. I vilket fall som helst så tog det envisa regnandet med sig både vinter och snö i går. Så nu är det den gråa höst som brukar prägla det här området så ofta vid den här årstiden. Och barnbarnet,åtta år om en vecka, som hade utvecklats till en mycket duktig snöskottare under kung Bores korta, men intensiva besök i trakten ( även om han passade på att ta julledigt när morfar kom på besök...)Hörde just på dansk TV, att det är 18 år sen hela landet var snötäckt under julen. 18 år!! I Sverige är det visst sju år sen sist, tror jag att dom sa. Danska siffror är annars nåt av det svåraste att uppfatta. Hur mycket är t.ex. sex og halvfemts? Eller tre og tres? Jo nittiosex och sextiotre.
Det trådlösa nätverket i huset gör ju annars, att man kan följa vad som händer på hemmaplan via nätet. Vintern behåller sitt grepp om landet, ser jag. Även om östra Svealand. Jo, det får man säga enl.ovan om SMHI... Såg också att Foppa inte ska vara med i länsderbyrbyt mot Timrå i kväll. Han vill spara sig inför ett eventuellt OS. Men var det inte ett SM-guld som var det enda,som saknades i prissamlingen? Då kanske han borde prioritera sitt MoDo och elitserien i stället. Men han inser väl kanske, att det inte blir något SM-guld med det gänget i år.....
Så var det det här med rubriken då...Välförsedda tidningsredaktioner har sina egna rubriksättare, men här får man klara sig själv. Lite av varje? Ditt och datt? Smått och stort? Nja? Det får bli " I huvudet på en morgonpigg bloggare"
fredag 25 december 2009
Innan vi glömmer....
I all julefrid då det är det lätt att glömma världen utanför vardagsrum och skinksmörgås, tar jag mig friheten att störa med en lien uppdatering.
Kommer Ni ihåg klimatkonferensen i Köpenhamn? Då kom 193 länder till ett internationellt möte med ett antal bud på utsläppsminskningar för i-länder och på utsläppsbegränsningar för industrialiserade u-länder som Kina och Indien. Ett antal i-länder hade redan i förväg kommit med bud när det gäller finansiering av klimatåtgärder i u-länderna ( bl.a EU) och några sådana bud presenterades även på konferensen – bland annat från USA och Japan.
Mot slutet av konferensen försökte EU:s ordförande, Fredrik Reinfeldt, sy ihop alla stridande viljor i ett samlat dokument.Till slut fick man till en glidande formulering som de flesta ( dock inte alla) kunde enas om. Överenskommelsen är inte något legalt bindande dokument. Fredrik Reinfeldt beskrev det som ”några papper”.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att i princip ingenting hände under dagarna i Köpenhamn. Alla åkte hem från konferensen med i stort sett samma bud som de kom med. Konferensen har inte förändrat situationen för klimatet och därmed inte heller för världen på något sätt, och hade man förväntat sig det, så måste man betrakta mötet som ett misslyckande.
Om några har anledning att vara nöjda med det urusla resultatet så torde väl vara Kina, Saudi-Arabien, Venzuela och andra oljeproducerande stater.
Kineserna har uppenbarligen inte motsatt sig någon form av överenskommelse och de har ju accepterat Reinfeldts "papper". Samtidigt har det inte kostar dem någonting.
Och oljeproducenterna får ju fortsätta att under överskådlig tid tjäna pengar på sin produktion.
Det positiva kontot från mötet är kort och handlar väl främst om att alla nu vet att mötet ägt rum. Och den kunskapen kommer att tvinga fram nationella satsningar på grön teknik.
Nästa stora klimatmöte är i Mexiko. Det mötet måste bli bättre och annorlunda på alla sätt. Kravet på enhälliga beslut måste slopas. Det ifrågasätter då hela FN:s konstruktion. Procedurfrågorna måste dessutom vara klara när mötet börjar. I Köpenhamn satt man i 10 dagar och diskuterade hur dagordningen skulle se ut. Först sista dygnet började man förhandla, vilket måste betraktas som en skam för FN-systemet.Dessutom ska de s.k.snabbstartspengarna delas ut redan från 2010, vilket är om en vecka, så det måste hända saker ganska snabbt.
Alltså SKÄRPNING VÄRLDEN! För barnbarnens skull!!
Kommer Ni ihåg klimatkonferensen i Köpenhamn? Då kom 193 länder till ett internationellt möte med ett antal bud på utsläppsminskningar för i-länder och på utsläppsbegränsningar för industrialiserade u-länder som Kina och Indien. Ett antal i-länder hade redan i förväg kommit med bud när det gäller finansiering av klimatåtgärder i u-länderna ( bl.a EU) och några sådana bud presenterades även på konferensen – bland annat från USA och Japan.
Mot slutet av konferensen försökte EU:s ordförande, Fredrik Reinfeldt, sy ihop alla stridande viljor i ett samlat dokument.Till slut fick man till en glidande formulering som de flesta ( dock inte alla) kunde enas om. Överenskommelsen är inte något legalt bindande dokument. Fredrik Reinfeldt beskrev det som ”några papper”.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att i princip ingenting hände under dagarna i Köpenhamn. Alla åkte hem från konferensen med i stort sett samma bud som de kom med. Konferensen har inte förändrat situationen för klimatet och därmed inte heller för världen på något sätt, och hade man förväntat sig det, så måste man betrakta mötet som ett misslyckande.
Om några har anledning att vara nöjda med det urusla resultatet så torde väl vara Kina, Saudi-Arabien, Venzuela och andra oljeproducerande stater.
Kineserna har uppenbarligen inte motsatt sig någon form av överenskommelse och de har ju accepterat Reinfeldts "papper". Samtidigt har det inte kostar dem någonting.
Och oljeproducenterna får ju fortsätta att under överskådlig tid tjäna pengar på sin produktion.
Det positiva kontot från mötet är kort och handlar väl främst om att alla nu vet att mötet ägt rum. Och den kunskapen kommer att tvinga fram nationella satsningar på grön teknik.
Nästa stora klimatmöte är i Mexiko. Det mötet måste bli bättre och annorlunda på alla sätt. Kravet på enhälliga beslut måste slopas. Det ifrågasätter då hela FN:s konstruktion. Procedurfrågorna måste dessutom vara klara när mötet börjar. I Köpenhamn satt man i 10 dagar och diskuterade hur dagordningen skulle se ut. Först sista dygnet började man förhandla, vilket måste betraktas som en skam för FN-systemet.Dessutom ska de s.k.snabbstartspengarna delas ut redan från 2010, vilket är om en vecka, så det måste hända saker ganska snabbt.
Alltså SKÄRPNING VÄRLDEN! För barnbarnens skull!!
Julafton i Ålsgårde
En sån julafton det blev!Allt fanns med ( utom lutfisken)Förväntansfulla barn som väntade på julemanden, god mat i mängd, värme och gemenskap. För att fira Hans födelsedag åkte vi till Humlebaek och Strandvejskirken. Församlingen tillhör Det Danske Missionsforbund, och är alltså åtminstone kusiner med Svenska Missionskyrkan. Kyrkan var fullsatt, som de flesta danska kyrkor är på julafton. Däremot är det ofta lika glest i kyrkorna som i Sverige under resten av året.Vi i familjen upplevde gudstjänsten lite olika, men för mig var det en riktig toppenupplevelse.Vacker sång och musik, med en verklig virituos vid pianot och en ytterst aktuell predikan med en jämförelse mellan det nyss avslutade Köpenhamnsmötet med sitt klena resultat och mötet i Betlehem, där en ogift mor, en snickare, några enkla, förmodligen inte ens läskunniga herdar,och några astrologer från en annan kultur och säkert med en annan religion också, fick böja knä inför Jesus. Ett knäfall, som utan någon Betlehemsdeklaration alls fick utgöra startskottet till den största revolution världen skådat. En kärlekens och rättfärdighetens revolution. Mycket bra, och helt i min smak!!
Tll julfirandet hör också inte dansen, utan den stilla promenaden runt granen. Granen fick levande ljus och placerades mitt i vardagsrummet. Sen vidtog en stilla promenad, varv efter varv runt granen medan man sjöng danska julpsalmer och julsånger.Inget "Hej tomtegubbar slå i glasen" och inga små grodor här inte. Jesusbarnet och juletraedet var favoritmotiven, och det är slående hur få danska julsånger som vi sjunger i Sverige och vice versa. Utan att veta alls, tycks det mig som om Danmark och Norge har en någorlunda gemensam jultradition, medan Sverige och, åtminstone det svenska Finland, delar på både julens sånger och övriga traditioner.
Och så kom han då till slut. Julemanden! Hela vägen ända från Grönland, där den danska jultomten bor. Och det välstädade och julfina huset på Hallandsvej förvandlades raskt till ett enda virrvarr av klappar, glada skrik, julklappspapper och äkta julglädje. Åtminstone det såg ut precis som på Baldersvägen eller i vilket som helst annat julhus i Sverige. Men visst påminde julemanden om far i huset? Men han hade ju oturen att inte vara hemma just när tomten kom.... TV-tittandet har heller inte den centrala plats i den danska julaftonen, som hos familjen Svensson.Det tackar man speciellt för. Nej man umgås och hygger sej på alla sätt. Glatt och trevligt, och se! Det var en RIKTIG JULAFTON det!
Tll julfirandet hör också inte dansen, utan den stilla promenaden runt granen. Granen fick levande ljus och placerades mitt i vardagsrummet. Sen vidtog en stilla promenad, varv efter varv runt granen medan man sjöng danska julpsalmer och julsånger.Inget "Hej tomtegubbar slå i glasen" och inga små grodor här inte. Jesusbarnet och juletraedet var favoritmotiven, och det är slående hur få danska julsånger som vi sjunger i Sverige och vice versa. Utan att veta alls, tycks det mig som om Danmark och Norge har en någorlunda gemensam jultradition, medan Sverige och, åtminstone det svenska Finland, delar på både julens sånger och övriga traditioner.
Och så kom han då till slut. Julemanden! Hela vägen ända från Grönland, där den danska jultomten bor. Och det välstädade och julfina huset på Hallandsvej förvandlades raskt till ett enda virrvarr av klappar, glada skrik, julklappspapper och äkta julglädje. Åtminstone det såg ut precis som på Baldersvägen eller i vilket som helst annat julhus i Sverige. Men visst påminde julemanden om far i huset? Men han hade ju oturen att inte vara hemma just när tomten kom.... TV-tittandet har heller inte den centrala plats i den danska julaftonen, som hos familjen Svensson.Det tackar man speciellt för. Nej man umgås och hygger sej på alla sätt. Glatt och trevligt, och se! Det var en RIKTIG JULAFTON det!
torsdag 24 december 2009
En God Jul---eller Glad?
Det är intressant med språk. Även om dom ligger så nära varandra som svenska och danska. Efter ganska många års träning så går det faktiskt ganska bra att förstå danska, och då framträder intressanta både skillnader och likheter. Så heter t.ex God Jul Glädelig Jul på danska ( stavas med ae och ett tecken som jag inte nu kan få fram på min lap-top)
Är det då någon skillnad på en god jul och en glad sådan? Inte nödvändigtvis. Barnbarnens glädje och förväntan inför julen kommer sig naturligtvis av att julen är god mot dem. Och visst gör gemenskap och samvaro med nära och kära julen både god och glad. Men ändå;( och nu gör jag den distinktionen på svenska för att inte missförstås)Godhet har kanske med relationen till andra att göra, medan glad kan jag vara av alldeles egoistiska skäl.Men inte bara heller... jag kan ju också bli glad av att ha varit god mot någon annan.
Så är då julen både god och glad. För mig, och säkert också för Dig, som läser dessa jultankar. Men tyvärr inte för alla. Frälsningsarmén har inför den här julen mött många människor som varken har råd eller ork att fira någon jul alls. Köerna till våra hjälpmottagningar har varit längre än de varit någon gång sen 30-talets kristidsköer. Oro över arbetslöshet, sjukdom och vad som ska hända efter nyår när regeringens "bro från försäkringskassa till arbetsförmedling" ska börja fungera.( det var länge sen jag hört nåt så dumt...)gör den här julen varken god eller glad för många.Hur blir t.ex den här julen för alla SAAB-anställda i Trollhättan?
Men blir man då inte bara ledsen av att tänka på sånt under juldagarna? Nej, och man behöver inte bara tänka, man kan göra något faktiskt. Ringa till någon som man inte haft kontakt med på länge bara för att önska God Jul t.ex.Eller hjälpa till som frivillig på någon julfest som Frälsningsarmén eller andra organisationer ordnar runt om i landet.Eller att skicka ett bidrag till Frälsningsarmén. Det kan man göra efter jul också. Att i både tanke och handling släppa in andra människor i sitt liv skapar glädje. Och att göra det i juletid gör julen till en GOD JUL
Det vill jag nu önska dej! En riktigt God och Glad Jul. En jul då det inte bara blir god mat och julklappar utan också goda tankar för andra människor. Precis som Han vill, Han som föddes i juletid, och som vill ge oss allt gott just i dag.
Är det då någon skillnad på en god jul och en glad sådan? Inte nödvändigtvis. Barnbarnens glädje och förväntan inför julen kommer sig naturligtvis av att julen är god mot dem. Och visst gör gemenskap och samvaro med nära och kära julen både god och glad. Men ändå;( och nu gör jag den distinktionen på svenska för att inte missförstås)Godhet har kanske med relationen till andra att göra, medan glad kan jag vara av alldeles egoistiska skäl.Men inte bara heller... jag kan ju också bli glad av att ha varit god mot någon annan.
Så är då julen både god och glad. För mig, och säkert också för Dig, som läser dessa jultankar. Men tyvärr inte för alla. Frälsningsarmén har inför den här julen mött många människor som varken har råd eller ork att fira någon jul alls. Köerna till våra hjälpmottagningar har varit längre än de varit någon gång sen 30-talets kristidsköer. Oro över arbetslöshet, sjukdom och vad som ska hända efter nyår när regeringens "bro från försäkringskassa till arbetsförmedling" ska börja fungera.( det var länge sen jag hört nåt så dumt...)gör den här julen varken god eller glad för många.Hur blir t.ex den här julen för alla SAAB-anställda i Trollhättan?
Men blir man då inte bara ledsen av att tänka på sånt under juldagarna? Nej, och man behöver inte bara tänka, man kan göra något faktiskt. Ringa till någon som man inte haft kontakt med på länge bara för att önska God Jul t.ex.Eller hjälpa till som frivillig på någon julfest som Frälsningsarmén eller andra organisationer ordnar runt om i landet.Eller att skicka ett bidrag till Frälsningsarmén. Det kan man göra efter jul också. Att i både tanke och handling släppa in andra människor i sitt liv skapar glädje. Och att göra det i juletid gör julen till en GOD JUL
Det vill jag nu önska dej! En riktigt God och Glad Jul. En jul då det inte bara blir god mat och julklappar utan också goda tankar för andra människor. Precis som Han vill, Han som föddes i juletid, och som vill ge oss allt gott just i dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)