En sån julafton det blev!Allt fanns med ( utom lutfisken)Förväntansfulla barn som väntade på julemanden, god mat i mängd, värme och gemenskap. För att fira Hans födelsedag åkte vi till Humlebaek och Strandvejskirken. Församlingen tillhör Det Danske Missionsforbund, och är alltså åtminstone kusiner med Svenska Missionskyrkan. Kyrkan var fullsatt, som de flesta danska kyrkor är på julafton. Däremot är det ofta lika glest i kyrkorna som i Sverige under resten av året.Vi i familjen upplevde gudstjänsten lite olika, men för mig var det en riktig toppenupplevelse.Vacker sång och musik, med en verklig virituos vid pianot och en ytterst aktuell predikan med en jämförelse mellan det nyss avslutade Köpenhamnsmötet med sitt klena resultat och mötet i Betlehem, där en ogift mor, en snickare, några enkla, förmodligen inte ens läskunniga herdar,och några astrologer från en annan kultur och säkert med en annan religion också, fick böja knä inför Jesus. Ett knäfall, som utan någon Betlehemsdeklaration alls fick utgöra startskottet till den största revolution världen skådat. En kärlekens och rättfärdighetens revolution. Mycket bra, och helt i min smak!!
Tll julfirandet hör också inte dansen, utan den stilla promenaden runt granen. Granen fick levande ljus och placerades mitt i vardagsrummet. Sen vidtog en stilla promenad, varv efter varv runt granen medan man sjöng danska julpsalmer och julsånger.Inget "Hej tomtegubbar slå i glasen" och inga små grodor här inte. Jesusbarnet och juletraedet var favoritmotiven, och det är slående hur få danska julsånger som vi sjunger i Sverige och vice versa. Utan att veta alls, tycks det mig som om Danmark och Norge har en någorlunda gemensam jultradition, medan Sverige och, åtminstone det svenska Finland, delar på både julens sånger och övriga traditioner.
Och så kom han då till slut. Julemanden! Hela vägen ända från Grönland, där den danska jultomten bor. Och det välstädade och julfina huset på Hallandsvej förvandlades raskt till ett enda virrvarr av klappar, glada skrik, julklappspapper och äkta julglädje. Åtminstone det såg ut precis som på Baldersvägen eller i vilket som helst annat julhus i Sverige. Men visst påminde julemanden om far i huset? Men han hade ju oturen att inte vara hemma just när tomten kom.... TV-tittandet har heller inte den centrala plats i den danska julaftonen, som hos familjen Svensson.Det tackar man speciellt för. Nej man umgås och hygger sej på alla sätt. Glatt och trevligt, och se! Det var en RIKTIG JULAFTON det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar