Innan vi glömmer....

I all julefrid då det är det lätt att glömma världen utanför vardagsrum och skinksmörgås, tar jag mig friheten att störa med en lien uppdatering.

Kommer Ni ihåg klimatkonferensen i Köpenhamn? Då kom 193 länder till ett internationellt möte med ett antal bud på utsläppsminskningar för i-länder och på utsläppsbegränsningar för industrialiserade u-länder som Kina och Indien. Ett antal i-länder hade redan i förväg kommit med bud när det gäller finansiering av klimatåtgärder i u-länderna ( bl.a EU) och några sådana bud presenterades även på konferensen – bland annat från USA och Japan.

Mot slutet av konferensen försökte EU:s ordförande, Fredrik Reinfeldt, sy ihop alla stridande viljor i ett samlat dokument.Till slut fick man till en glidande formulering som de flesta ( dock inte alla) kunde enas om. Överenskommelsen är inte något legalt bindande dokument. Fredrik Reinfeldt beskrev det som ”några papper”.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att i princip ingenting hände under dagarna i Köpenhamn. Alla åkte hem från konferensen med i stort sett samma bud som de kom med. Konferensen har inte förändrat situationen för klimatet och därmed inte heller för världen på något sätt, och hade man förväntat sig det, så måste man betrakta mötet som ett misslyckande.

Om några har anledning att vara nöjda med det urusla resultatet så torde väl vara Kina, Saudi-Arabien, Venzuela och andra oljeproducerande stater.

Kineserna har uppenbarligen inte motsatt sig någon form av överenskommelse och de har ju accepterat Reinfeldts "papper". Samtidigt har det inte kostar dem någonting.
Och oljeproducenterna får ju fortsätta att under överskådlig tid tjäna pengar på sin produktion.

Det positiva kontot från mötet är kort och handlar väl främst om att alla nu vet att mötet ägt rum. Och den kunskapen kommer att tvinga fram nationella satsningar på grön teknik.

Nästa stora klimatmöte är i Mexiko. Det mötet måste bli bättre och annorlunda på alla sätt. Kravet på enhälliga beslut måste slopas. Det ifrågasätter då hela FN:s konstruktion. Procedurfrågorna måste dessutom vara klara när mötet börjar. I Köpenhamn satt man i 10 dagar och diskuterade hur dagordningen skulle se ut. Först sista dygnet började man förhandla, vilket måste betraktas som en skam för FN-systemet.Dessutom ska de s.k.snabbstartspengarna delas ut redan från 2010, vilket är om en vecka, så det måste hända saker ganska snabbt.

Alltså SKÄRPNING VÄRLDEN! För barnbarnens skull!!

Julafton i Ålsgårde

En sån julafton det blev!Allt fanns med ( utom lutfisken)Förväntansfulla barn som väntade på julemanden, god mat i mängd, värme och gemenskap. För att fira Hans födelsedag åkte vi till Humlebaek och Strandvejskirken. Församlingen tillhör Det Danske Missionsforbund, och är alltså åtminstone kusiner med Svenska Missionskyrkan. Kyrkan var fullsatt, som de flesta danska kyrkor är på julafton. Däremot är det ofta lika glest i kyrkorna som i Sverige under resten av året.Vi i familjen upplevde gudstjänsten lite olika, men för mig var det en riktig toppenupplevelse.Vacker sång och musik, med en verklig virituos vid pianot och en ytterst aktuell predikan med en jämförelse mellan det nyss avslutade Köpenhamnsmötet med sitt klena resultat och mötet i Betlehem, där en ogift mor, en snickare, några enkla, förmodligen inte ens läskunniga herdar,och några astrologer från en annan kultur och säkert med en annan religion också, fick böja knä inför Jesus. Ett knäfall, som utan någon Betlehemsdeklaration alls fick utgöra startskottet till den största revolution världen skådat. En kärlekens och rättfärdighetens revolution. Mycket bra, och helt i min smak!!

Tll julfirandet hör också inte dansen, utan den stilla promenaden runt granen. Granen fick levande ljus och placerades mitt i vardagsrummet. Sen vidtog en stilla promenad, varv efter varv runt granen medan man sjöng danska julpsalmer och julsånger.Inget "Hej tomtegubbar slå i glasen" och inga små grodor här inte. Jesusbarnet och juletraedet var favoritmotiven, och det är slående hur få danska julsånger som vi sjunger i Sverige och vice versa. Utan att veta alls, tycks det mig som om Danmark och Norge har en någorlunda gemensam jultradition, medan Sverige och, åtminstone det svenska Finland, delar på både julens sånger och övriga traditioner.

Och så kom han då till slut. Julemanden! Hela vägen ända från Grönland, där den danska jultomten bor. Och det välstädade och julfina huset på Hallandsvej förvandlades raskt till ett enda virrvarr av klappar, glada skrik, julklappspapper och äkta julglädje. Åtminstone det såg ut precis som på Baldersvägen eller i vilket som helst annat julhus i Sverige. Men visst påminde julemanden om far i huset? Men han hade ju oturen att inte vara hemma just när tomten kom.... TV-tittandet har heller inte den centrala plats i den danska julaftonen, som hos familjen Svensson.Det tackar man speciellt för. Nej man umgås och hygger sej på alla sätt. Glatt och trevligt, och se! Det var en RIKTIG JULAFTON det!

En God Jul---eller Glad?

Det är intressant med språk. Även om dom ligger så nära varandra som svenska och danska. Efter ganska många års träning så går det faktiskt ganska bra att förstå danska, och då framträder intressanta både skillnader och likheter. Så heter t.ex God Jul Glädelig Jul på danska ( stavas med ae och ett tecken som jag inte nu kan få fram på min lap-top)

Är det då någon skillnad på en god jul och en glad sådan? Inte nödvändigtvis. Barnbarnens glädje och förväntan inför julen kommer sig naturligtvis av att julen är god mot dem. Och visst gör gemenskap och samvaro med nära och kära julen både god och glad. Men ändå;( och nu gör jag den distinktionen på svenska för att inte missförstås)Godhet har kanske med relationen till andra att göra, medan glad kan jag vara av alldeles egoistiska skäl.Men inte bara heller... jag kan ju också bli glad av att ha varit god mot någon annan.

Så är då julen både god och glad. För mig, och säkert också för Dig, som läser dessa jultankar. Men tyvärr inte för alla. Frälsningsarmén har inför den här julen mött många människor som varken har råd eller ork att fira någon jul alls. Köerna till våra hjälpmottagningar har varit längre än de varit någon gång sen 30-talets kristidsköer. Oro över arbetslöshet, sjukdom och vad som ska hända efter nyår när regeringens "bro från försäkringskassa till arbetsförmedling" ska börja fungera.( det var länge sen jag hört nåt så dumt...)gör den här julen varken god eller glad för många.Hur blir t.ex den här julen för alla SAAB-anställda i Trollhättan?

Men blir man då inte bara ledsen av att tänka på sånt under juldagarna? Nej, och man behöver inte bara tänka, man kan göra något faktiskt. Ringa till någon som man inte haft kontakt med på länge bara för att önska God Jul t.ex.Eller hjälpa till som frivillig på någon julfest som Frälsningsarmén eller andra organisationer ordnar runt om i landet.Eller att skicka ett bidrag till Frälsningsarmén. Det kan man göra efter jul också. Att i både tanke och handling släppa in andra människor i sitt liv skapar glädje. Och att göra det i juletid gör julen till en GOD JUL

Det vill jag nu önska dej! En riktigt God och Glad Jul. En jul då det inte bara blir god mat och julklappar utan också goda tankar för andra människor. Precis som Han vill, Han som föddes i juletid, och som vill ge oss allt gott just i dag.

Evangelium enl. Karl-Bertil Jonsson

Karl-Bertil Jonssons evangelium tar oss med tillbaka till den tid då julen fortfarande firades till minne av Jesu födelse. En blick på julstressen även i den lilla staden Helsingör säger att det måste vara länge sen... Men också till den tid då städernas gator befolkades av de fattiga stackare för vilka Frälsningsarméns grytor hållas kokande. Precis nu alltså!

Karl-Bertil jobbar extra på Kgl. Postverket ( vi har faktiskt haft ett sånt här i landet, tro det eller ej!) med att sortera paket. Och det är där och då han får den glimrande idén ( eller var det en kallelse?) att ta från dom rika och ge till dom fattiga. Hur är det står i Ordet? En utjämning ska ske.Taxeringskalendern får bli utgångspunkten för vilka som slipper att få en massa saker som dom inte önskat sig och som dom inte heller behöver.Men när Karl-Bertils far, grosshandlaren, får reda på sonens eskapader stämplas denne genast som kommunist. "Jag har närt en kommunist vid min barm!" I vissa kretsar stämplas nämligen alla som tycker att man skall dela med sig som kommunister....

Men Karl-Bertils segertåg går vidare. Allt fler tycker att detta att ta från dom rika och ge till de fattiga kanske inte är så dumt ändå, och någon utbrister till och med: Detta var det vackraste jag hört sedan jag konfirmerats!Och Karl-Bertils mamma blir så stolt över din son....

Så vad du gör; missa inte Karl-Bertil Jonsson i TV på julaftons kväll. Och låt hans evangelium bli ditt! Dela med dej! Och då blir det en GOD JUL!

Vem flaggar man för i dag

Det är allmän flaggdag i dag och anledningen är att drottning Silvia fyller 66 år. Fast jag tycker nog att hon ser betydligt äldre ut trots alla lyftningar både här och där. Men här i danska Ålsgårde flaggar man också svenskt i dag. Mormor har kommit för att fira jul i Danmark och det firandet inleder hon med att också fylla 66 år i dag. Fast jag tycker nog att hon ser betydligt yngre ut och det utan den minsta lilla lyftning varken här eller där... Så grattis min älskade lilla gumma, som hunnit bli både mamma, mormor och farmor under våra år tillsammans.Och barnbarnen slåss om huruvida hon egentligen är mormor eller farmor.... Men jag vet att hon är både och.

Firandet inleddes med skön stämsång ( nåja, skön och stämsång, men ändå....) och presentutdelning på sängkanten. Morgonrock, operabiljett, kort och hjärtan från barnbarnen och röda rosor. Silvia kunde inte ha fått en kungligare uppvaktning.Och så fortsätter dagen med tårta, som födelsedagsbarnet själv bakar men sen blir det nog inte så mycket mer. Det är ju dan före dan och det sätter sin prägel på dagen även i Danmark. Undrar just hur Sivias dag framskrider. En promenad ska nog vårt födelsedagsbarn och jag försöka hinna med också, utan säkerhetsvakter. Det måste väl Silvia ha om hon och Carl-Gustaf ska ta någon liknande promenad i dag. Sonen i huset har förresten en gång föreslagit att Silvia och mormor/farmor skulle slå ihop födelsedagsfirandet, men hovet behagade inte svara ens. Tråkigt för Silvia!

Men vi här i Ålsgårde vet vem man flaggar för i dag. Och som en vän till familjen en gång uttryckte saken: Hon är ju ändå vår drottning!

Om slörsöndan och andra obsoleta traditioner

Först några ordförklaringar; i norra Ångermanland betyder slörer, slörit mm på slör, något som är sönder, som inte är i ordning eller som inte fungerar. Och obsolet är ju rikssvenska och betyder ett ord ( eg. en lag) som inte längre används. En möjlig synonym är kanske föråldrad.

I dag infaller då slörsöndan. Det är alltså en söndag, som inte är hel, inte fungerar som söndagar i allmänhet brukar fungera med lugn, frid och avkoppling. Det handlar alltså om söndagen före jul. Då hade man ingen känsla av att det var söndag. Då skulle allt, som man inte hunnit med av julförberedelser, fixas. Golven skulle fernissas, pepparkakorna bakas och knäckförrådet fyllas på. Det förra koket var ju nästan uppätet. Kanske skulle också julgardinerna strykas, och julgranen tas in och kläs. Det senare lite beroende på när julafton inföll i förhållande till denna slörsöndag. Allt det där och mer till, gjorde att helgstämningen inte riktigt ville infinna sig denna sista söndag före jul. Och kanske är det så på många håll även denna söndag i år. Ja, så många golv är det väl inte som fernissas, men det andra kanske... På Baldersvägen blir det dock inte så i år. Vi hinner både med gudstjänstbesök och julkonsert i Storkyrkan i dag. Bättre planering? Kanske, men framför allt mindre stök. Och det tackar man för....

Vid närmare eftertanke är det också många andra gamla hederliga jultraditioner, som blivit , ja just, obsoleta. Julottan t.ex. Och kanske är det inget bra sätt att locka till kyrkobesök med att tvinga upp människor, som inte går i kyrkan i vanliga fall, klockan sex på morgonen. Och vet vi att Jesus föddes just vid den tiden? Det var ju dåligt med både barnmorskor och journaler i stallet. Att samlas vid krubban på julafton känns mycket mer sympatiskt för många. Eller, som några kyrkor inbjuder till: julotta för morgontrötta kl.11. Säkert mer sympatiskt för några. Och tysk-österrikiska backhopparveckan med start på annandagen och kulmen på nyårsdagen med TV-sändning från Garmisch-Partenkirchen. Vart har förresten backhoppningen tagit vägen i Sverige? Denna gamla svenska paradgren med Bror Östman, Kjell Sjöberg, Kurt Elimää,Jan Boklöf och andra världsstjärnor. En obsolet idrott numera. Och då, innan den också blev obsolet, var förresten ishockey in vintersport, som utövades utomhus. Innan Kempevallen blev Kempehallen, som blev Swedbank Arena, som blev Fjällräven Center, som blev..... Då, precis i juletid, man tog bussen till Kempevallen för att se Nicke Johansson, Kabben Berglund, bröderna Nordström, Sören Lindström och andra. Då man köpte en korv utan bröd i andra pausen för att värma de stelfrusna fingrarna mot den varma korven, och då man gick till fots de fyra kilometrarna hem för att försöka få liv i de stelfrusna fötterna. Lika bra kanske att det blivit en obsolet företeelse. Men den ska man ju försöka blåsa liv i i år med en utomhusmatch i Göteborg mellan Frölunda och Färjestad. Såg just att det bara var de transatlantiska importerna som nånsin spelat utomhus. Ingen av de svenska stjärnorna hade nånsin satt sin stålklädda sko på på en sån rink. Vintersporten hockey har blivit obsolet.

Men tomten då? Nej han blir aldrig obsolet. Och inte Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson heller. Och inte Jesus heller. Han kommer i människogestalt även i år. Till vår frälsning sänd, som vi sjunger i den gamla psalmen. Så det blir nog jul i år också.

Så vann Maud Olofsson valet åt socialdemokraterna

Den 18 dec. var dagen när biljätten GM beslutade att lägga ned Saab. Man ville inte göra affärer med de ryska oligarkerna far och son Antonov, och då var det bättre att ge de anställda en för tidig julklapp: Ni förlorar jobben! Det är svårt att förstå varför man inte kunde ha väntat med beskedet till efter jul, men kapitalismen har inget hjärta......

Men den 18 dec. var också dagen då den svenska regeringen i allmänhet och Maud Olofsson i synnerhet vann 2010 års val åt socialdemokraterna. Minnet när det gäller den här sortens julklappar är ganska gott hos svenska folket, och vid valurnorna i september kommer vi att minnas den 18 dec. Regeringen och näringsminister Maud Olofsson har under hela mandatperioden varit kallsinniga till svensk fordonsindustri. “Staten ska inte stötta näringsverksamhet och företag” har det hetat. Nej men stöd till hushållsnära tjänster går tydligen bra! Bottennappet kom väl när Maud Olofsson med ett leende (hånflin)på läpparna konstaterade att "man borde bygga vindkraftverk i Trollhättan i stället" Saab har ingen framtid har det egentliga beskedet tidigt varit. Det går inte att komma ifrån att regeringens passivitet har försvagat Saab. I ärlighetens namn måste sägas, att under stupstocken har man lagt in lite krut i livräddningsaktionerna,men statssekr. Jöran Hägglund! Du var på tok för sent ute!

Nu är det för sent att reparera skadan. Vad Maud Olofsson än kommer att säga, bär regeringen ett visserligen delat, men dock, ansvar för att det har gått så illa. Redan på måndag får hon och arbetsmarknadsminister Littorin ( som hittills nöjt sig med att konstatera att "2010 kommer att bli ett skitår") börja fundera över vart man har tänkt sig att alla tusentals anställda i bilindustrin ska ta vägen. Och nu krävs inte bara kraftfulla stöd till alla som förlorar jobbet och till Trollhättan - nu måste regeringen börja föra en politik för kvalificerade jobb och inte bara för lägre löner. Aftonbladet har räknat ut att det kommer att kosta oss skattebetalare ca 4 miljarder kronor/år så länge de direkt berörda inte får nya jobb

Men inget ont som inte har något gott med sig. Den 18 dec. 2009 var dagen då Maud Olofsson vann 2010 års val åt socialdemokraterna. Vi glömmer inte.....