Det torde väl inte ha undgått någon att jag under några dagar njuter av att vara morfar i Danmark. Jo, jag har mormor med också, för den som undrar. Våren är i antågande här, om än långsamt, barnbarnen är snälla och jag mår bra i största allmänhet.
Men som den gamle folkbildare jag ser mig som, ser jag mig naturligtvis om efter rötterna när jag ändå är här. Rötterna? Ja, jag passerade i dag en skylt i utkanten av Helsingör, där texten påminde mig just om rötterna. Den internationale Höjskole stod det. Just det. Höjskole. Det det var ju här i landet, i Rödding, som folkhögskolans vagga stod 1844. Upphovsmannen var Nicolai Frederik Severin Grundtvig – präst, författare och folkbildare. Grundtvig ansåg att de latinskolor som dittills funnits, bara skapat högfärdiga ämbetsmän. Ut med latinet, bort med allt "odanskt"! In med det levande ord; folkets diktning och historia, myter och sagor, visor och traditioner, kort sagt livsupplysning och livskunskap i stället för latin och död bokstav. Det här var ju också slutet av upplysningstiden, romantikens och nationalismens tidevarv.
Sverige fick sina första folkhögskolor; Önnestad, Hvilan och Lunnevad, år 1868. Jag minns en konferens på Önnestad. Där andades själva väggarna bildningstörst. Även om inspirationen kom från till oss från Danmark, så blev inriktningen en annan här. Om grunden i Danmark var romantisk, så blev den i Sverige mera materiell. Den svenska folkhögskolan skapades först och främst för att tillfredsställa behoven hos en samhällsklass på uppåtgående.
De nya kommunallagarna år 1862 gav ökat självstyre åt kommunerna. Ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder avskaffades 1866. Därigenom fick främst de välbärgade bönderna större inflytande och ökad makt. För att axla detta politiska ansvar behövde bönderna en skola som gav samhälls- och kommunalkunskap, föreningsteknik och mötesvana, något som den också ganska nya folkskolan visat sig otillräcklig för. Vid samma tid utvecklades jordbrukstekniken. Bondsönerna, för det var dom det gällde, skulle både utveckla bondenäringen och skapa det nya – kommunalpolitiken. Och dom blev också de första folkhögskoleeleverna.
De stora folkrörelserna – nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen – tog både de förtryckta, försupna och ofrälsta massorna och folkhögskolan till sitt hjärta. Så kallade rörelsefolkhögskolor växte fram. De konservativa krafterna varnade för socialisthärdar, de högkyrkliga för sekterism. Striderna kring de nya skolorna var både hårda och hätska. Men samhället hade förändrats, behoven var andra och folkhögskolan visade sig kunna tillgodose dem. Skolorna fungerade både som centrum för sin bygd och som hemvist för folkrörelsernas medlemmar, som där fick slipa sina svärd.
Se där lite folkbildningshistoria i kappsäcken. I dag finns det 150 folkhögskolor i Sverige. 150 verkliga friskolor, där skolstyrelse, personal och kursdeltagare TILLSAMMANS bestämmer mål och inriktning för varje skola och varje kurs. Inga centralt fastställda läroplaner och därav följer att det är nästan omöjligt att för den oinvigde förklara vad folkhögskola egentligen är. Det kan egentligen bara den förstå, som själv fått förmånen att växa på en folkhögskola. Själv har jag tillbringat nästan hela mitt yrkesliv i den miljön, så lite har jag nog växt.... På en folkhögskola handlar mycket om att lära sig att leva. Att möta livet i alla dess skiftningar. På folkhögskolan söker man bildning lika mycket som utbildning. Alla borde därför unna sig att få gå en kurs på folkhögskola.
Bloggaren började sin folkhögskoleexposé i Danmark. Så varför inte sluta där också. Där sjunger man fortfarande mycket mer än vi numera gör på folkhögskolorna i Sverige. På många skolor inleds fortfarande varje lektion eller åtminstone varje dag med sång. Sången som det levande ord. Det gjorde man en gång i Sverige också.Tusentals röster har sjungit folkhögskolesången. Undrar just hur Gunnar Sträng lät? Eller kommendören i Frälsningsarmén, Lennart Hedberg? Var välkommen envar, under ungdomens tak, som vill räcka oss hand till förbund, sjöng man. Så var välkommen du också!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar