Efter alla aftnar, dagar och mellandagar har du nu äntligen blivit vardag igen.Bussar och tåg är tänkta att gå enl. normala tidtabeller igen. Är tänkta att, alltså…. Affärerna återgår till normalt öppethållande. Om det nu är nån skillnad? Mellandagsreorna började ju redan klockan sju på juldagens morgon på en del ställen. Och skolorna börjar igen. Där märks i alla fall skillnaden, och inga samhällsförändringar i världen torde kunna ändra på längden på sommalov, jullov, sportlov och andra lov. Det vore intressant att veta vilken roll de olika lärarfacken spelar för detta förrestan Jag ska dock aldrig glömma reaktionerna när jag under min rektorstid råkade jämföra lärarnas arbetsvillkor med snabbköpskassörskornas stress i jultid. Och jag som trodde att vi var vänner och kollegor, lärarna och jag…..
Men nu är det alltså vardag igen. Och vad ser vi då fram emot efter alla aftnar, dagar och mellandagar.Vad är det jag ser fram emot? Frågan ställdes i en tidning nyligen, inför det nya året. Och svaren? En hoppades komma in på en utbildning, medan de övriga fem inte direkt kunde komma på någonting som man såg fram emot. Ibland kan jag känna igen mig i de fem, och säkert är det många som nu inför det nya året har svårt att komma på något att se fram emot. Det blir den vanliga lunken med dom vanliga rutinerna.
Men det är ju helt oacceptabelt. Alla människor borde ha någonting att se fram emot.
Det är ju själva drivkraften och glädjen i vardagen. Det kan vara små enkla saker
eller vilda drömmar, men har man ingenting att se fram emot får man ju heller inte kraften att klara av det som är jobbigt. Har man inget att se fram emot, är det risk att jag fyller mitt liv bara med problem.
”Vad är det jag ser fram emot?” borde man kanske fråga sig själv ibland. Om det då blir alldeles tomt i huvudet är det kanske dags att börja fundera över vad jag skulle kunna göra i mitt liv så att jag har någonting att se fram emot. Man behöver både småsaker i vardagen att se fram emot, kanske äta lunch med en god vän. Men man behöver också stora drömmar. Alla stora drömmar och visioner blir säkert inte förverkligade, men det man har väntat och planerat länge för, fyller en också med livskraft, både när man planerar och drömmer, och om väl dagen kommer då man får göra det man längtat efter.
Jag undrar ibland varför vi har så svårt att hitta något att se fram emot. Är det för att vi aldrig hinner tänka och känna efter vad det är vi längtar efter? Livet går ju så fort och blir det tråkigt på den ena TV-kanalen så slår vi genast över till nästa kanal. Får vi tråkigt bara ett ögonblick så fortsätter vi genast med något annat som kan förströ oss en stund. Kanske är det så att vi aldrig lugnar ned oss så mycket att vi hinner känna efter vad vi längtar riktigt efter. Nu är julen över och med den ledigheten för de flesta. Och då blir frågan viktig. Det är viktigt att hitta något att se fram emot, för att man ska må bra.
Det kyrkan står för, handlar väldigt mycket om hopp, förväntan och framtidstro. Det finns alltid nya möjligheter, och även om jag själv har svårt att se fram emot något, så vet vi att livet ibland erbjuder oss nya och oväntade möjligheter, som vi själva inte har kunnat förutse. Vi har ett ansvar för att se till att vi har något att se fram emot. Vi kan själva vara med och skapa. Men sedan är livet så generöst att det hela tiden bjuder på nya möjligheter, som vi inte har kunnat förutse. Så till och med den mörkaste dagen kan helt plötsligt förvandlas till en ljus dag.Vi får alltså vara hoppfulla och ha kvar ett hopp och en förväntan på framtiden även när vi själva inte direkt har något som vi ser fram emot. Våga vara barnsligt nyfiken, som när man som barn kunde vakna och känna en spänning och förväntan över vad den här dagen ska innehålla.
Och så är ju också varje dag faktiskt en sällsam gåva, en skimrande möjlighet. Var dag är en nåd dej given, från himlen, besinna det. Precis som vi sjunger i den gamla psalmen
måndag 10 januari 2011
fredag 7 januari 2011
Allting är möjligt
Tänk om allt hade varit annorlunda. Tänk om Bibeln bara varit en sagobok. Och tänk om Jesus inte hade uppstått. Tänk om….. Då hade, som redan Paulus konstaterade, vi, som kallar oss kristna, varit de mest ömkansvärda av alla människor. Vi hade gått på världens blåsning, och världshistorien hade tagit en helt annan vändning. Människor med religiösa intressen hade visserligen kunnat fortsätta att samlas till sammankomster, men kraften, engagemanget och hänförelsen hade säkert ebbat ut med tiden.
Men redan innan gryningen den där speciella söndagsmorgonen ljöd ropet: KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN—JA, HAN ÄR SANNERLGEN UPPSTÅNDEN! Och graven var tom! Det var alltså inga sagor. Och inga fromma önskningar av några överspända drömmare. Kristus är uppstånden och därmed är allting möjligt!! Vänskap i stället för fiendskap, kärlek i stället för hat och solidariet och tolerans i stället för vassa armbågar. Frälsning för världen och ett återställande av skapelsen.
Solidaritet förresten! Det ordet används ju knappast längre. Inte ens i varken i kristna eller socialistiska kretsar. Det är mera sköt dej själv och skit i andra som gäller. Men i början var det inte så. Dom som hade mött den Uppståndne och dom som trodde att Han verkligen levde tog sig an svaga, utstötta och marginaliserade människor. Dom fick känna att dom räknades och fick tillbaka sitt människovärde.
Ett nytt år har just börjat. Nyårtslöften och nya tag. Tänk om vi kunde börja leva i vetskapen om att Jesus faktiskt lever. Inte bara ha det som en teori eller inlärd fras, utan verkligen leva med det varje dag. Jesus lever och därmed är allting möjligt. Freden kan återställas, sjuka människor kan bli friska, brustna relationer kan bli helade och hela skapelsen kan räddas. Precis som Han sa en gång!
Men då måste vi kristna börja tro på HELA evangeliet igen. Nu samlas en del för att i karismatisk hänförelse, sluta ögonen ( möjligen för att stänga världens elände ute) lyfta händerna ( möjligen för att slippa smutsa ner dem) och jubla i det man kallar lovsång. Vän av ordning undrar då vad resten av gudstjänsten ska rubriceras som…. Detta medan andra predikar och lyssnar till nån sorts socialt evangelium, som handlar om orättvisor, bristande solidaritet och om vårt ansvar för skapelsen. Allt detta medan både människor och planeten jorden mår allt sämre.
Kraftsamling, mina kristna vänner, måste bli ordet nu! Låt oss göra det till ett gemensamt nyårslöfte! Jesus har uppstått för HELA människan i HELA skapelsen. Min kompis William Booth sa ju i slutet av 1800-talet att soppa, tvål och frälsning är vad som behövs för att rädda världen. Fast det låter mycket bättre på engelska: Soup-soap-salvation.Och inte var han först med det inte! Det hade Jesus ju själv sagt.
Och just därför är faktiskt allting möjligt. Precis ALLT
Men redan innan gryningen den där speciella söndagsmorgonen ljöd ropet: KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN—JA, HAN ÄR SANNERLGEN UPPSTÅNDEN! Och graven var tom! Det var alltså inga sagor. Och inga fromma önskningar av några överspända drömmare. Kristus är uppstånden och därmed är allting möjligt!! Vänskap i stället för fiendskap, kärlek i stället för hat och solidariet och tolerans i stället för vassa armbågar. Frälsning för världen och ett återställande av skapelsen.
Solidaritet förresten! Det ordet används ju knappast längre. Inte ens i varken i kristna eller socialistiska kretsar. Det är mera sköt dej själv och skit i andra som gäller. Men i början var det inte så. Dom som hade mött den Uppståndne och dom som trodde att Han verkligen levde tog sig an svaga, utstötta och marginaliserade människor. Dom fick känna att dom räknades och fick tillbaka sitt människovärde.
Ett nytt år har just börjat. Nyårtslöften och nya tag. Tänk om vi kunde börja leva i vetskapen om att Jesus faktiskt lever. Inte bara ha det som en teori eller inlärd fras, utan verkligen leva med det varje dag. Jesus lever och därmed är allting möjligt. Freden kan återställas, sjuka människor kan bli friska, brustna relationer kan bli helade och hela skapelsen kan räddas. Precis som Han sa en gång!
Men då måste vi kristna börja tro på HELA evangeliet igen. Nu samlas en del för att i karismatisk hänförelse, sluta ögonen ( möjligen för att stänga världens elände ute) lyfta händerna ( möjligen för att slippa smutsa ner dem) och jubla i det man kallar lovsång. Vän av ordning undrar då vad resten av gudstjänsten ska rubriceras som…. Detta medan andra predikar och lyssnar till nån sorts socialt evangelium, som handlar om orättvisor, bristande solidaritet och om vårt ansvar för skapelsen. Allt detta medan både människor och planeten jorden mår allt sämre.
Kraftsamling, mina kristna vänner, måste bli ordet nu! Låt oss göra det till ett gemensamt nyårslöfte! Jesus har uppstått för HELA människan i HELA skapelsen. Min kompis William Booth sa ju i slutet av 1800-talet att soppa, tvål och frälsning är vad som behövs för att rädda världen. Fast det låter mycket bättre på engelska: Soup-soap-salvation.Och inte var han först med det inte! Det hade Jesus ju själv sagt.
Och just därför är faktiskt allting möjligt. Precis ALLT
torsdag 6 januari 2011
Ingen tidning
Min brevlåda är tom nu på morgonen. Din säkert också. För dej med prenumeration på en sexdagarstidning är det säkert väntat, det är ju helgdag i dag. Men för mig,som prenumererar sju dagar i veckan, är detta en av ganska få dagar utan utgivning. Mitt liv-och husorgan har elva såna dagar i år, och nu dröjer det till långfredagen, den 22 april, nästa gång. Och jag, med ett kort förflutet på en tidningsredaktion, unnar både den skrivande och all annan personal vila och sovmorgon i dag.
Men om tidningen nu hade kommit ut i dag. Vad hade vi då fått läsa? Vi hade säkert fått läsa om en person, som försökte kapa ett plan på väg från Oslo till Ankara, men som dessbättre misslyckades. Vi hade också fått läsa om ett spädbarn, som hittades i en resväska i Hamburg. Hon, det var nämligen en flicka, var en dag gammal, och det var minusgrader ute när hotellets portier blev uppmärksammad på väskan och först trodde han bara det låg tyger i den. Men två timmar senare hördes ljud, barnet upptäcktes och kunde snabbt föras till sjukhus. Hennes tillstånd uppges vara väl, men sjukhuset tror att mamman är i behov av vård, eftersom navelsträngen klippts av amatörmässigt.Och kanske hade tidningen hunnit få med nyheten om att chefen för Nordirlands största vattenbolag avgår i spåren av den stora vattenkrisen i december, då 40 000 människor blev utan vatten i veckor. Och då undrar man ju hur det blir i Östersund. Blir det några rullande huvuden där?
Sen beror det ju naturligtvis på vilken tidning som brukar ligga i brevlådan hos dej. I Umeå hade du säkert på första sidan fått läsa, att den gamle skidkungen Assar Rönnlund är död. Polisen har också gripit en man, misstänkt för misshandel på Ersboda. Det står faktiskt på, men varför heter det inte i.... Och i Gävle sätter flygande halm stopp för bockbränning. Det säger bockgeneralen Eje Berglund. Tänk att vara bockgeneral, förresten.Och en rymling från en rättspsykiatrisk avdelning i Sundsvall greps odramatiskt i Uppsala.Det kunde också ha stått i tidningen, om Du i Gävle fått någon.
Och i Växjö har sjutton personer, som inte vågat gå hem själva på mörka fredags-och lördagskvällar, tagit hjälp av medvandrarna, som sen i höstas finns i staden. Och du, som bor i Småland, och är nyfiken på vart blåljusen var på väg, kan läsa om det på Polisens Kronoberg hemsida. Det hade du fått veta om inte brevlådan varit tom. Och i Helsingborg angreps en busschaufför sent på onsdagskvällen av en knivbeväpnad rånare. Det var klockan 22.06 på Humlegårdsgatan i Ramlösa som busschauffören rånades på växelkassan. Kniven skall enbart ha använts för att hota chauffören. Rånarens byte blev en mindre summa pengar.Signalementet på gärningsmannen beskrivs som mycket ytligt men det finns en video från en övervakningskamera som polisen kommer att titta på. Det kommer ske tidigast under torsdagen. Men det fick Du inte veta, därför att brevlådan var tom. Inte heller att Rögle gjorde sin bästa match på länge när dom i hockeyallsvenskan slog Oskarshamn med 3-2 efter förlängning.
Men på andra sidan sundet, i Helsingör, kan du läsa om att pölsemanden på Axeltorv har sin pölsevogn öppen mellan 22.00 och 05.00 på helgerna. Där är det nämligen vardag i dag, och tidningen kommer, precis som vanligt.
Men hellre en helgdag utan tidning än en vanlig vardag med liv-och husorganet i brevlådan. Eller?
Men om tidningen nu hade kommit ut i dag. Vad hade vi då fått läsa? Vi hade säkert fått läsa om en person, som försökte kapa ett plan på väg från Oslo till Ankara, men som dessbättre misslyckades. Vi hade också fått läsa om ett spädbarn, som hittades i en resväska i Hamburg. Hon, det var nämligen en flicka, var en dag gammal, och det var minusgrader ute när hotellets portier blev uppmärksammad på väskan och först trodde han bara det låg tyger i den. Men två timmar senare hördes ljud, barnet upptäcktes och kunde snabbt föras till sjukhus. Hennes tillstånd uppges vara väl, men sjukhuset tror att mamman är i behov av vård, eftersom navelsträngen klippts av amatörmässigt.Och kanske hade tidningen hunnit få med nyheten om att chefen för Nordirlands största vattenbolag avgår i spåren av den stora vattenkrisen i december, då 40 000 människor blev utan vatten i veckor. Och då undrar man ju hur det blir i Östersund. Blir det några rullande huvuden där?
Sen beror det ju naturligtvis på vilken tidning som brukar ligga i brevlådan hos dej. I Umeå hade du säkert på första sidan fått läsa, att den gamle skidkungen Assar Rönnlund är död. Polisen har också gripit en man, misstänkt för misshandel på Ersboda. Det står faktiskt på, men varför heter det inte i.... Och i Gävle sätter flygande halm stopp för bockbränning. Det säger bockgeneralen Eje Berglund. Tänk att vara bockgeneral, förresten.Och en rymling från en rättspsykiatrisk avdelning i Sundsvall greps odramatiskt i Uppsala.Det kunde också ha stått i tidningen, om Du i Gävle fått någon.
Och i Växjö har sjutton personer, som inte vågat gå hem själva på mörka fredags-och lördagskvällar, tagit hjälp av medvandrarna, som sen i höstas finns i staden. Och du, som bor i Småland, och är nyfiken på vart blåljusen var på väg, kan läsa om det på Polisens Kronoberg hemsida. Det hade du fått veta om inte brevlådan varit tom. Och i Helsingborg angreps en busschaufför sent på onsdagskvällen av en knivbeväpnad rånare. Det var klockan 22.06 på Humlegårdsgatan i Ramlösa som busschauffören rånades på växelkassan. Kniven skall enbart ha använts för att hota chauffören. Rånarens byte blev en mindre summa pengar.Signalementet på gärningsmannen beskrivs som mycket ytligt men det finns en video från en övervakningskamera som polisen kommer att titta på. Det kommer ske tidigast under torsdagen. Men det fick Du inte veta, därför att brevlådan var tom. Inte heller att Rögle gjorde sin bästa match på länge när dom i hockeyallsvenskan slog Oskarshamn med 3-2 efter förlängning.
Men på andra sidan sundet, i Helsingör, kan du läsa om att pölsemanden på Axeltorv har sin pölsevogn öppen mellan 22.00 och 05.00 på helgerna. Där är det nämligen vardag i dag, och tidningen kommer, precis som vanligt.
Men hellre en helgdag utan tidning än en vanlig vardag med liv-och husorganet i brevlådan. Eller?
tisdag 4 januari 2011
Dröm och dröm stort!
Jag är skeptisk till att avge nyårslöften. Kanske främst för att mina egna ansträngningar i den vägen genom åren ofta varit ganska misslyckade. Lova stort på nyårsafton och bryta löftet på nyårsdagen har varit modellen. Dålig vilja eller dålig karaktär? Ofta förmodligen en kombination av båda.
Men i år ska det bli annorlunda! Mitt nyårslöfte den här gången är nämligen av en annan karaktär. Jag ska börja drömma stort. Jag ska bli en möjlighetstänkare. Bakgrunden är egentligen den predikan som vår kårledare hade i årets första gudstjänst på kåren. Jag tolkade honom ( han är amerikan, liksom sin fru, och vi är en grupp som hjälps åt med tolkningen) och som tolk brukar åtminstone jag inte lyssna så mycket utan mera höra. Och det är skillnad på att lyssna och att höra, och tolken hör mer än lyssnar. Men den här gången lyssnade jag verkligen också, samtidigt som jag hörde.
Major Cornell, han heter så, talade om att drömma och att våga ha visioner, och han gjorde det utifrån profeten Joel i Gamla Testamentet och utifrån Petrus och hans tal på den första pingstdagen. Och budskapet var klart: Våga drömma och våga drömma stort! Ett nyårslöfte från mig, som sällan drömmer medvetet alls, och som nästan aldrig kommer ihåg vad jag drömt Men tänk om vi har hemligheten här. Tänk om jag skulle våga drömma om vad Gud kan göra med mig, och vad Han kan göra med min församling. Då blir kåren något annat än en förening för människor med religiösa intressen. Om jag börjar drömma om att kåren kommer ut på gator och torg igen, att vår kår blir de kyrklösas kyrka, precis som Gud vill, och som William Booth hade tänkt sig meningen med sin frälsningsarmé, vad skulle inte kunna hända då?
Och Cornell angav också riktningen för drömmarna och visionerna. Låt oss drömma om en kår som längtar efter att studera Guds Ord och att be. En kår som samlas i små grupper för att dela både bördor och glädjeämnen med varandra och en kår som tar ansvar både här hemma och för utvecklingen i världen. Frälsningsarmén finns i mer än 120 länder i alla världsdelar och i de flesta av dessa länder har folk det mycket sämre än vad jag har det, Haiti, Bangladesh, Indien, men också Rumänien och Moldavien. T.ex! Men jag berörs inte så mycket av denna fantastiska internationalism.Inte så mycket som jag borde och kunde. Men bibelstudium, bön och kraften i små grupper, som delar livet med varandra, kan ändra på det. Drömmar om att mina ögon ska öppnas för andra människor både långt borta och väldigt nära…… Såna drömmar borde bli mina. William Booth angav ju ” others, dom andra” som vår målgrupp.
Och resultatet av Petrus vision på pingstdagen blev att tre tusen personer blev frälsta och anslöt sig till församlingen på en enda dag.Ett fantastiskt resultat av drömmar, visioner och möjlighetstänkande. Och sånt brukar inte riktigt ligga för en realist som mig. Men nu lovar jag. Eller lovar i alla fall att försöka. Försöka drömma och att drömma stort!
Och då kanske andra nyårslöften som att motionera mera, äta nyttigare, gå ner i vikt och annat sånt hänger med på köpet...
Men i år ska det bli annorlunda! Mitt nyårslöfte den här gången är nämligen av en annan karaktär. Jag ska börja drömma stort. Jag ska bli en möjlighetstänkare. Bakgrunden är egentligen den predikan som vår kårledare hade i årets första gudstjänst på kåren. Jag tolkade honom ( han är amerikan, liksom sin fru, och vi är en grupp som hjälps åt med tolkningen) och som tolk brukar åtminstone jag inte lyssna så mycket utan mera höra. Och det är skillnad på att lyssna och att höra, och tolken hör mer än lyssnar. Men den här gången lyssnade jag verkligen också, samtidigt som jag hörde.
Major Cornell, han heter så, talade om att drömma och att våga ha visioner, och han gjorde det utifrån profeten Joel i Gamla Testamentet och utifrån Petrus och hans tal på den första pingstdagen. Och budskapet var klart: Våga drömma och våga drömma stort! Ett nyårslöfte från mig, som sällan drömmer medvetet alls, och som nästan aldrig kommer ihåg vad jag drömt Men tänk om vi har hemligheten här. Tänk om jag skulle våga drömma om vad Gud kan göra med mig, och vad Han kan göra med min församling. Då blir kåren något annat än en förening för människor med religiösa intressen. Om jag börjar drömma om att kåren kommer ut på gator och torg igen, att vår kår blir de kyrklösas kyrka, precis som Gud vill, och som William Booth hade tänkt sig meningen med sin frälsningsarmé, vad skulle inte kunna hända då?
Och Cornell angav också riktningen för drömmarna och visionerna. Låt oss drömma om en kår som längtar efter att studera Guds Ord och att be. En kår som samlas i små grupper för att dela både bördor och glädjeämnen med varandra och en kår som tar ansvar både här hemma och för utvecklingen i världen. Frälsningsarmén finns i mer än 120 länder i alla världsdelar och i de flesta av dessa länder har folk det mycket sämre än vad jag har det, Haiti, Bangladesh, Indien, men också Rumänien och Moldavien. T.ex! Men jag berörs inte så mycket av denna fantastiska internationalism.Inte så mycket som jag borde och kunde. Men bibelstudium, bön och kraften i små grupper, som delar livet med varandra, kan ändra på det. Drömmar om att mina ögon ska öppnas för andra människor både långt borta och väldigt nära…… Såna drömmar borde bli mina. William Booth angav ju ” others, dom andra” som vår målgrupp.
Och resultatet av Petrus vision på pingstdagen blev att tre tusen personer blev frälsta och anslöt sig till församlingen på en enda dag.Ett fantastiskt resultat av drömmar, visioner och möjlighetstänkande. Och sånt brukar inte riktigt ligga för en realist som mig. Men nu lovar jag. Eller lovar i alla fall att försöka. Försöka drömma och att drömma stort!
Och då kanske andra nyårslöften som att motionera mera, äta nyttigare, gå ner i vikt och annat sånt hänger med på köpet...
måndag 3 januari 2011
Svårt att spå, speciellt om framtiden
Rubriken över dagens inlägg tillskrivs den irländske författaren G.B.Shaw. Han med Pygmalion och major Barbara, Ni vet. Och med svårigheten att spå om framtiden som bakgrund kan det väl ändå passa med några framtidsfunderingar så här alldeles i början av ett nytt år.
Så; hur blir år 2011? En slagning på Google ger till att börja med en mängd svar av spågummor med tarotkort. Också ett sätt att försöka ta reda på något om framtiden. Men inte mitt sätt. Och om man fick syn på ett stjärnfall vid årskiftet går man ett gott år till mötes, sägs det, men hos mig var inget stjärnfall i sikte. En Södertäljebloggare tror att SSK går ett bättre 2011 till mötes än vad 2010 blev, och något annat är väl knappast möjligt. För SSK menar jag....
Annars är det väl risk att 2011 fortsätter att vara ett kamrerernas år. Et år då visionerna lyser med sin frånvaro på alla områden, och ett år då trista kamrerer sitter med sina rödpennor och mördar varje försök till drömmar om en annan framtid. Jag var på gudstjänst i går, och vår kårledare predikade om att våga drömma stort inför 2011. Tänk om vi vågade det ändå.... Tänk om jag vågade det.....
Och pensionärerna då? Många pensionärer får både lägre pension och lägre skatt i år. Hör jag till dom? Vad blir kvar i plånboken i slutändan för olika typer av pensionärer? Hur viktig är premiepensionen och vad händer med tjänstepensionerna? Hur stor är den totala pensionen? Finns det regionala skillnader, skillnader mellan äldre och yngre pensionärer och mellan kvinnor och män? Hur ser prognosen ut för de kommande åren? Redan i december hade Pensionsmyndigheten ett seminarium om detta.Men jag missade det, trots att det bjöds på gratis kaffe och bulle, men får väl försöka ta reda på effekterna för mig ändå. Om inte annat så visar det sig ju när pensionen kommer.
2010 var ett år av ekonomisk oro i världen, men med en rejäl tillväxt i Sverige. Chefskamrer Borg lyckades bra. Men hur blir 2011? Ett turbulent första kvartal, ett tufft år för långtidsarbetslösa, ett bra år för svenska företag och ingen avmattning för handeln om man ska tro ekonomer från LO, SEB, Svenskt Näringsliv och Handelns utredningsinstitut. Och dom ska man väl tro på. Där sitter ju ett gäng kvalificerade kamrerer.
Och 44% av dom tillfrågade tror att 2011 blir ett bättre år ur miljösynpunkt än 2010. En oväntat hög siffra tycker jag, med tanke på det klena resultatet av klimatmötet i Mexico i slutet av förra året. Men å andra sidan var det ju givet att resultatet där måste bli bättre än i Köpenhamn året innan. Då nådde man ju inga resultat alls.
Och även om det är svårt att spå om framtiden, så vågar jag mig på en förhoppning om ett gott år för mig och de mina. Jag tror på hälsa och välgång för familj och vänner. Tror på jobb för mina barn, på goda studieresultat för barnbarnen och på lek och glädje för dom allra minsta. Hur vågar du, säger du då kanske. Jag slår upp profeten Jeremia i min Bibel och läser i kap.29 att "Jag vet väl vilka tankar jag har för Er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och icke ofärdens, till att ge Er en framtid och ett hopp." En Gud som har makt både att ge framtid och hopp och som håller 2011 i sina händer.
Så; hur blir år 2011? En slagning på Google ger till att börja med en mängd svar av spågummor med tarotkort. Också ett sätt att försöka ta reda på något om framtiden. Men inte mitt sätt. Och om man fick syn på ett stjärnfall vid årskiftet går man ett gott år till mötes, sägs det, men hos mig var inget stjärnfall i sikte. En Södertäljebloggare tror att SSK går ett bättre 2011 till mötes än vad 2010 blev, och något annat är väl knappast möjligt. För SSK menar jag....
Annars är det väl risk att 2011 fortsätter att vara ett kamrerernas år. Et år då visionerna lyser med sin frånvaro på alla områden, och ett år då trista kamrerer sitter med sina rödpennor och mördar varje försök till drömmar om en annan framtid. Jag var på gudstjänst i går, och vår kårledare predikade om att våga drömma stort inför 2011. Tänk om vi vågade det ändå.... Tänk om jag vågade det.....
Och pensionärerna då? Många pensionärer får både lägre pension och lägre skatt i år. Hör jag till dom? Vad blir kvar i plånboken i slutändan för olika typer av pensionärer? Hur viktig är premiepensionen och vad händer med tjänstepensionerna? Hur stor är den totala pensionen? Finns det regionala skillnader, skillnader mellan äldre och yngre pensionärer och mellan kvinnor och män? Hur ser prognosen ut för de kommande åren? Redan i december hade Pensionsmyndigheten ett seminarium om detta.Men jag missade det, trots att det bjöds på gratis kaffe och bulle, men får väl försöka ta reda på effekterna för mig ändå. Om inte annat så visar det sig ju när pensionen kommer.
2010 var ett år av ekonomisk oro i världen, men med en rejäl tillväxt i Sverige. Chefskamrer Borg lyckades bra. Men hur blir 2011? Ett turbulent första kvartal, ett tufft år för långtidsarbetslösa, ett bra år för svenska företag och ingen avmattning för handeln om man ska tro ekonomer från LO, SEB, Svenskt Näringsliv och Handelns utredningsinstitut. Och dom ska man väl tro på. Där sitter ju ett gäng kvalificerade kamrerer.
Och 44% av dom tillfrågade tror att 2011 blir ett bättre år ur miljösynpunkt än 2010. En oväntat hög siffra tycker jag, med tanke på det klena resultatet av klimatmötet i Mexico i slutet av förra året. Men å andra sidan var det ju givet att resultatet där måste bli bättre än i Köpenhamn året innan. Då nådde man ju inga resultat alls.
Och även om det är svårt att spå om framtiden, så vågar jag mig på en förhoppning om ett gott år för mig och de mina. Jag tror på hälsa och välgång för familj och vänner. Tror på jobb för mina barn, på goda studieresultat för barnbarnen och på lek och glädje för dom allra minsta. Hur vågar du, säger du då kanske. Jag slår upp profeten Jeremia i min Bibel och läser i kap.29 att "Jag vet väl vilka tankar jag har för Er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och icke ofärdens, till att ge Er en framtid och ett hopp." En Gud som har makt både att ge framtid och hopp och som håller 2011 i sina händer.
fredag 31 december 2010
Gott Slut
Det är inte helt lätt att hitta rätt bland alla artighetsfraser så här kring jul och nyår. Men huvudsaken är väl att man säger något trevligt till folk man möter, och några glasklara regler för när "god fortsättning" går över i "gott slut" finns säkert inte, men man kan säkert göra så här utan att göra några klavertramp:
Från första advent och fram till julafton: God jul! (Kan kompletteras med "Gott nytt år" om det är någon man inte kommer att träffa mer innan nyår)
Juldagen: God jul och god fortsättning!
Mellandagarna: God fortsättning!
Dagen innan nyårsafton och fram till midnatt på nyårsafton: Gott slut!
Sen: Gott nytt år!
Från och med nyårsdagen kan man också lägga till ett "god fortsättning".
Allt detta enl. en undersökning från Sveriges Radio till förra julen.
Så Gott Slut då, alla bloggläsare! Gott slut på ett år som väl har bjudit på både gott och mindre gott för de flesta av oss.
Och Gott Slut, Westling! Dej, som dom t.o.m. tog efternamnet av. Du borde att tagit Din Victoria med dej och börjat lära henne att leva ett vanligt liv som fru Westling. Men det kanske inte är för sent än...
Och Gott Slut både SJ och SL! Och säkert alla andra leverantörer av kollektivtrafik också. Det nya året kan bara bli bättre! Jag såg förresten att SJ plockat fram gamla ploglok från 50-talet. Det är säkert klokt. Man kunde ploga då och hålla rent! Och hongkongkineserna som köpte upp tunnelbanan sa vid tillträdet, att det enda dom var rädda för var snön. Jo, jo, det fanns säkert anledning. Detta eftersom det blir vinter och snö varje år vid den här tiden i Sverige. Gott Slut, förresten till alla myndigheter, som sent omsider upptäcker det.
Gott Slut, Partiet, också! Även här kan det bara bli bättre. Jag fick Henrik Berggrens biografi över Olof Palme med rubriken Underbara dagar framför oss i julklapp. En tegelsten, som jag inte börjat läsa än, men rubriken fascinerar mig. Olof Palme var en visionär, som såg en annan, möjlig framtid som målet. Underbara dagar.... Säga vad man vill om både Ylva Johansson och Sven-Erik Österberg, men några visionärer är dom inte.... Så Gott Slut, Partiet!
Gott Slut också till samtliga politiska partier, som på olika nivåer samarbetar för att hålla Sverigedemokraterna utanför varje form av inflytande. Ni utför ett viktigt politiskt renhållningsarbete. Gott Slut och stor framgång i arbetet under nästa år när det gäller det jobbet!
Och Gott Slut MoDo, Hockey! Det blev ju visserligen en trepoängare i årets sista match och alltså ett Gott Slut, men än är det lång väg att gå, innan man kan rikta in sig på några andra motståndare än Oskarshamn och Borås till nästa säsong. Och det bästa slutet vore väl att Timander, Svartvadet, Jonsson och Hållberg tog av sig skridskorna för gott, och att Peter Forsberg äntligen bestämde sig för att sluta! Gott Slut Foppa!
Och Gott Slut, Frälsningsarmén! Gott slut på ett år, då vi,( jag är ju också en i ledet) trots omorganisation och nystart är det samfund, som fortfarande minskar snabbast i antal. Detta enl tillgänglig statistik.Så vad göra för att underbara dagar ska ligga framför oss också. Jag är övertygad om att William Booth såg dessa underbara dagar när han uttalade ordet "Others". Det är dom andra, dom som inga kyrkor når, dom marginaliserade, dom för vilka grytorna hållits kokande även den här julen, som på nytt måste bli vår målgrupp. Och gatan måste bli vår kyrka igen. Det är där dessa "others" finns. Så Gott Slut Frälsningsarmén! Och välkommen hem, Marie, som vår nya ledare.
Och till alla mina vänner nära och långt borta: Gott Slut och vi ses igen!
Från första advent och fram till julafton: God jul! (Kan kompletteras med "Gott nytt år" om det är någon man inte kommer att träffa mer innan nyår)
Juldagen: God jul och god fortsättning!
Mellandagarna: God fortsättning!
Dagen innan nyårsafton och fram till midnatt på nyårsafton: Gott slut!
Sen: Gott nytt år!
Från och med nyårsdagen kan man också lägga till ett "god fortsättning".
Allt detta enl. en undersökning från Sveriges Radio till förra julen.
Så Gott Slut då, alla bloggläsare! Gott slut på ett år som väl har bjudit på både gott och mindre gott för de flesta av oss.
Och Gott Slut, Westling! Dej, som dom t.o.m. tog efternamnet av. Du borde att tagit Din Victoria med dej och börjat lära henne att leva ett vanligt liv som fru Westling. Men det kanske inte är för sent än...
Och Gott Slut både SJ och SL! Och säkert alla andra leverantörer av kollektivtrafik också. Det nya året kan bara bli bättre! Jag såg förresten att SJ plockat fram gamla ploglok från 50-talet. Det är säkert klokt. Man kunde ploga då och hålla rent! Och hongkongkineserna som köpte upp tunnelbanan sa vid tillträdet, att det enda dom var rädda för var snön. Jo, jo, det fanns säkert anledning. Detta eftersom det blir vinter och snö varje år vid den här tiden i Sverige. Gott Slut, förresten till alla myndigheter, som sent omsider upptäcker det.
Gott Slut, Partiet, också! Även här kan det bara bli bättre. Jag fick Henrik Berggrens biografi över Olof Palme med rubriken Underbara dagar framför oss i julklapp. En tegelsten, som jag inte börjat läsa än, men rubriken fascinerar mig. Olof Palme var en visionär, som såg en annan, möjlig framtid som målet. Underbara dagar.... Säga vad man vill om både Ylva Johansson och Sven-Erik Österberg, men några visionärer är dom inte.... Så Gott Slut, Partiet!
Gott Slut också till samtliga politiska partier, som på olika nivåer samarbetar för att hålla Sverigedemokraterna utanför varje form av inflytande. Ni utför ett viktigt politiskt renhållningsarbete. Gott Slut och stor framgång i arbetet under nästa år när det gäller det jobbet!
Och Gott Slut MoDo, Hockey! Det blev ju visserligen en trepoängare i årets sista match och alltså ett Gott Slut, men än är det lång väg att gå, innan man kan rikta in sig på några andra motståndare än Oskarshamn och Borås till nästa säsong. Och det bästa slutet vore väl att Timander, Svartvadet, Jonsson och Hållberg tog av sig skridskorna för gott, och att Peter Forsberg äntligen bestämde sig för att sluta! Gott Slut Foppa!
Och Gott Slut, Frälsningsarmén! Gott slut på ett år, då vi,( jag är ju också en i ledet) trots omorganisation och nystart är det samfund, som fortfarande minskar snabbast i antal. Detta enl tillgänglig statistik.Så vad göra för att underbara dagar ska ligga framför oss också. Jag är övertygad om att William Booth såg dessa underbara dagar när han uttalade ordet "Others". Det är dom andra, dom som inga kyrkor når, dom marginaliserade, dom för vilka grytorna hållits kokande även den här julen, som på nytt måste bli vår målgrupp. Och gatan måste bli vår kyrka igen. Det är där dessa "others" finns. Så Gott Slut Frälsningsarmén! Och välkommen hem, Marie, som vår nya ledare.
Och till alla mina vänner nära och långt borta: Gott Slut och vi ses igen!
tisdag 28 december 2010
Mellandagstankar
Mellandagarna är dagarna mellan annandag jul och nyårsafton. Beroende på hur många vardagar som infaller under dessa mellandagar är det en populär tid att ta ut sparade semesterdagar, eftersom få dagar under vissa år kan ge osedvanligt lång ledighet.I år är det dock en hel arbetsvecka som ska trollas bort i så fall.
Tidigare var det vanligt att besöka en julbock under julperioden.Undrar förresten, apropå det, hur det gått med bocken i Gävle i år. I Helsingör Dagblad är det ingen huvudnyhet. Traditionen bjuder också att under mellandagarna exempelvis besöka släktingar eller baka särskild julmat som gröt, pepparkakor och knäck. En annan, lite modernare tradition är att krossa och äta sitt hemmagjorda pepparkakshus som man har gjort veckan innan eller under julen.
Mellandagarna är också en tid antingen i lugn och ro i familjen, eller en tid för solsemester. SOLSEMESTER!! Smaka på det ordet! Nog hade det väl suttit skönt? I stället för ett annat ord, som också börjar på S. SNÖ, tex... Och så har vi ju reorna förståss.Och allt julklappsbytande. Vad fick du som du vill byta? Såg att några elektronikföretag, t.ex, började sina mellandagsreor på juldagen kl. sju.Förr gick man till julottan vid den tiden. Men varuhusen har ju blivit den moderna männsiskans tempel så.... Men har kyrkan inget som helst motmedel mot köphysterin?
Under mellandagarna infaller också Värnlösa barns Dag. Eller menlösa, som dom kallades förr. Den dagen infaller precis i dag, förresten.Värnlösa barns dag, firas sedan 400-talet i västkyrkan den 28 december för att minnas de barn som, enligt Matteusevangeliet, Herodes lät döda i sin jakt på den nyfödde judakonungen, Jesus.
Denna dag kallades i Sverige fram till år 2000 för Menlösa barns dag, precis som dagen fortfarande officiellt kallas i Finland. Namnet ändrades då "menlös" med tiden fått en alternativ negativ betydelse. På äldre svenska betydde menlös helt enkelt oskyldig, utan skada eller fel, och att barn som beskrevs som menlösa inte hade några synder på sitt samvete. Och nog borde väl inte minst kyrkan kraftigare betona den dagen. Detta med tanke på alla oskyldiga, värnlösa barn i världen i dag.Det är t.ex oacceptabelt att asylsökande barn år efter år försvinner i Sverige utan att myndigheterna tar ett samlat ansvar. Av de 660 barn som registrerades som försvunna i Migrationsverkets system under första halvåret i år är fortfarande mer än fyra hundra fortfarande försvunna. Sålda som sexslavar eller utsatta för annan förnedrande behandling, kan man förmoda. Och detta är bara i Sverige......
Man kan också ägna mellandagslunken åt att läsa. Eller lyssna. Jag fick min första ljudbok nånsin i julklapp, och den ska jag börja lyssna på. Det är den förträfflige Torgny Lindgren, som läser sin egen "Minnen". Jag gillar Torgny Lindgren, och inte minst hans röst. Och sen ska jag läsa Broderskapsrörelsens tidning Tro och Politik, som jag gav mig själv i julklapp. Den har fått mycket kritik för att den öppnat för en dialog med muslimerna, men det gör tidningen bara mer spännande och läsvärd.
Vi behöver nämligen mycket mer av dialog i världen. Och mellandagarna ger tid till det också....
Tidigare var det vanligt att besöka en julbock under julperioden.Undrar förresten, apropå det, hur det gått med bocken i Gävle i år. I Helsingör Dagblad är det ingen huvudnyhet. Traditionen bjuder också att under mellandagarna exempelvis besöka släktingar eller baka särskild julmat som gröt, pepparkakor och knäck. En annan, lite modernare tradition är att krossa och äta sitt hemmagjorda pepparkakshus som man har gjort veckan innan eller under julen.
Mellandagarna är också en tid antingen i lugn och ro i familjen, eller en tid för solsemester. SOLSEMESTER!! Smaka på det ordet! Nog hade det väl suttit skönt? I stället för ett annat ord, som också börjar på S. SNÖ, tex... Och så har vi ju reorna förståss.Och allt julklappsbytande. Vad fick du som du vill byta? Såg att några elektronikföretag, t.ex, började sina mellandagsreor på juldagen kl. sju.Förr gick man till julottan vid den tiden. Men varuhusen har ju blivit den moderna männsiskans tempel så.... Men har kyrkan inget som helst motmedel mot köphysterin?
Under mellandagarna infaller också Värnlösa barns Dag. Eller menlösa, som dom kallades förr. Den dagen infaller precis i dag, förresten.Värnlösa barns dag, firas sedan 400-talet i västkyrkan den 28 december för att minnas de barn som, enligt Matteusevangeliet, Herodes lät döda i sin jakt på den nyfödde judakonungen, Jesus.
Denna dag kallades i Sverige fram till år 2000 för Menlösa barns dag, precis som dagen fortfarande officiellt kallas i Finland. Namnet ändrades då "menlös" med tiden fått en alternativ negativ betydelse. På äldre svenska betydde menlös helt enkelt oskyldig, utan skada eller fel, och att barn som beskrevs som menlösa inte hade några synder på sitt samvete. Och nog borde väl inte minst kyrkan kraftigare betona den dagen. Detta med tanke på alla oskyldiga, värnlösa barn i världen i dag.Det är t.ex oacceptabelt att asylsökande barn år efter år försvinner i Sverige utan att myndigheterna tar ett samlat ansvar. Av de 660 barn som registrerades som försvunna i Migrationsverkets system under första halvåret i år är fortfarande mer än fyra hundra fortfarande försvunna. Sålda som sexslavar eller utsatta för annan förnedrande behandling, kan man förmoda. Och detta är bara i Sverige......
Man kan också ägna mellandagslunken åt att läsa. Eller lyssna. Jag fick min första ljudbok nånsin i julklapp, och den ska jag börja lyssna på. Det är den förträfflige Torgny Lindgren, som läser sin egen "Minnen". Jag gillar Torgny Lindgren, och inte minst hans röst. Och sen ska jag läsa Broderskapsrörelsens tidning Tro och Politik, som jag gav mig själv i julklapp. Den har fått mycket kritik för att den öppnat för en dialog med muslimerna, men det gör tidningen bara mer spännande och läsvärd.
Vi behöver nämligen mycket mer av dialog i världen. Och mellandagarna ger tid till det också....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)