Jag tycker synd om Westling

Det är bröllop i morgon. Förmodligen flera stycken på olika håll i landet. Det brukar vara så runt midsommar. Men det är också BRÖLLOP i morgon. Inte en enda människa här i landet kan ha missat det. Media har sett till, att ingen ska kunna komma undan att Daniel Westling ska gifta sig med Victoria Bernadotte. Eller heter hos så? Hon har nog inget efternamn. Men det har han. Än så länge. Daniels förfäder har burit namnet Westling i generationer, och utan att veta det, så tror jag, att dom burit det med stolthet. Men det namnet duger inte längre. Det får Daniel lämna kvar i Storkyrkan....

Och om det bara varit namnet. Daniel Westling får lämna hela sitt tidigare liv för något, som han förmodligen bara har en aning om, hur det kommer att te sig. Han har en fritidsledarutbildning från Lillsveds folkhögskola, han har drivit ett eget företag och han har varit personlig tränare, ganska framgångsrikt, får man väl förmoda. Men inget av det är värt någonting, han får lämna det i Storkyrkan. Han kommer nämligen dit som Herr Daniel Westling, men lämnar kyrkan som Hans Kunglig Höghet, Prins Daniel, Hertig av Västergötland..... Fritidsledarjobbet, företagandet, det personliga tränandet och allt som varit Daniel Westling, byts mot att vinka på kungligt sätt, att ta i hand, klippa band och att som prinsgemål hålla sig i skuggan av sin kronprinsessa. För att inte tala om hur det blir när Victoria, utan efternamn, blir drottning. Då tillkommer en ny uppgift för Westling. Nämligen att gå 1,25 m snett bakom henne, till vänster. Vilket liv för en man från Ockelbo i sina bästa år!!!! Och inte kan han busvissla efter sina kompisar heller. Eller dunka dom i ryggen när dom träffas. Han lär visst ha haft som vana att krama om folk när han träffar dem. Det måste han sluta med. Senast i morgon!!

Nu kan man naturligtvis hävda att han har haft många år, sju eller vad det kan vara, på sig att överväga vad han ger sig in i. Sant! Men det är ändå synd om Westling. Jag behövde inte alls ge upp mitt liv när jag gifte mej med Margit, och du, som läser det här och också är gift, behövde inte det heller. Vi kunde fortsätta med det som vi ville skulle bli vårt liv med yrke och framtidsplaner. Men icke så för Westling. Och jag undrar som sagt, om han, trots de sju åren, verkligen vet vad han ger sig in i. Om han gjorde det skulle han troligen för länge sen ha sagt till henne utan efternamn: "Victoria, jag älskar dej, och jag vill leva mitt liv med dej. Men allt det där andra, det kan jag inte ställa upp på. Det får du förlåta, men..." Och hon tittar alltid så kärleksfullt på Westling att, om han sagt det, skulle hon kanske ha lämnat vinkandetpå kungligt sätt, lämnat uppgiften att ta i hand, att klippa band och annat för landet så viktigt, för att leva ett riktigt liv tillsammans med Daniel Westling. Hon har ju en avlägsen släkting från England som faktiskt gjorde så med Miss Simpson. Levde ett riktigt liv!!

Så jag tycker synd om Westling. Men tur i alla fall för kungahuset att han heter Daniel. Tänk om han hade hetat Curt, eller Anders... Prins Curt!! Men då hade dom nog tagit ifrån honom förnamnet också....

Har Ni inte det? Det har dom i stan......

När jag blev Dalarö-bo 1971 var vi ca 600 året-runtboende. Själva begreppet var en nyhet för mig, eftersom alla bodde året runt på de orter, där jag tidigare bott. Men icke så i Dalarö. Dom som bott här mycket längre än jag, säger förresten så. I Dalarö. Inte på, trots att Dalarö mycket riktigt är en ö. Detta tack vare den ca tio meter breda kanal som skiljer Dalarö från fastlandet. I dag är vi ungefär dubbelt så många året-runtboende. Dom andra som inte bor här året runt är många fler. T.o.m. många, många fler, och officiellt heter dom nog sommargäster. Dom bor ofta på adresser som Sveavägen, Birger Jarlsvägen eller Strandvägen eftersom dom helt enkelt tog med sig sina gatuadresser från Stockholm när dom flyttade ut till landet. Det är förresten många av dem som i dag är bofasta. Det är dyrt med dubbelt boende.

Dom är alltså sommargäster, men då på 70-talet kallades dom ofta 08-or. Detta eftersom deras riktnummer var 08, medan vi bofasta hade 0750. Det här var ju långt före mobiltelefonernas tid. Och dom kom ofta i stora, flotta bilar, mycket större och flottare än vad vi, bofasta, hade råd med. Väldigt få av dem åkte kommunalt på den tiden. Det gjorde man annars med buss nr 5 från Skanstull, där köptemplet Ringen nu ligger. Bussarna tillhörde BSS, Busstrafiken Stockholm-Södertörn, och på vardagar gick då,i början på 1970-talet, tre turer varje vardag.

08-orna kallades ibland också badjävlar. Detta efter titeln på dramatikern Lars Mohlins film med samma namn. Den är väldigt bra och träffar på pricken det liv på punchverandorna, som sommargästerna levde. Eller åtminstone tycktes leva.... Synd förresten att Lars Mohlin gick bort alldeles för tidigt. Hans samhällskritiska satirer var bara såååå bra!! Varför visar t.ex. inte SVT hans "Kunglig toalett" i repris nu inför bröllopet? Om du sett den, förstår du varför.....

Föreningslivet var starkt på orten redan på den tiden. Men vi bofasta nöjde oss med kyrkan, en föreläsningsförening och de politiska partiernas lokalavdelningar. Och så DSK, sportklubben, förståss. Dom har ett representationslag i fotboll, som legat sist i den lägsta divisionen i seriesystemet under flera säsonger. Men som ändå hållit på. En merit, som visar på något av idrottens själ, bara det. Och nu ligger dom faktiskt trea från slutet. Trägen vinner! Badjäv... förlåt, sommargästerna, 08-orna, kom med tennisklubb, seglingsklubb, båtklubb och bridgeklubb. Föreningar som lever vidare än i dag, eftersom badjäv..förlåt, sommargästernas livsstil i mycket i dag är Dalarös livsstil. Året runt.

Tack vare sommargästerna har vi under åren haft en bättre utbyggd samhälls- och naringslivsservice, än vi annars skulle ha haft. Dagis, skola, fler butiker, bibliotek, apotek, småföretag av olika slag har varit till nytta och gagn även för oss året-runtboende också. Men när befolkningen nu ökar församras samtidigt samhällsservicen. Biblioteket är borta sedan länge, apoteket likaså. Men livsmedelsbutiken har utökat och blivit snabbköp. Och nu är vi äntligen framme vid blogginläggets rubrik. Jag undrar vad min gamle svensklärare skulle ha tyckt om den dispositionen.... Långt före snabbköpets tid hände det ibland att de handlande damerna ( det var mest damer som handlade på den tiden) med dialekt som avslöjade hemort på Östermalm, Lidingö eller i Danderyd, fisförnämt frågade butikspersonalen: "Har Ni verkligen inte det? Det har dom i stan." Varpå butiksägaren, hedersmannen A svarade: Då tycker jag damen ska köpa det i stan!"

Och nu är sommarsäsongen i full gång igen....

Den sista generationen???

Så här i fotbollstider finns det kanske anledning att påminna både sig själv och andra om att det faktiskt finns annat än fotboll också. Och att det bland detta annat faktiskt också finns sånt som är viktigare än VM i fotboll. Mycket viktigare t.o.m.....

Malin är 17 år och mitt äldsta barnbarn. Hon får låna rubrik till dagens blogginlägg. Det var nämligen så hon sa till sin farfar när vi samtalade en dag. "Farfar! Jag kanske hör till den sista generartionen."

Klimatet hotas och därmed också Guds skapelse. Flera FN-rapporter har talat om för oss att människans påverkan på den globala uppvärmningen är den helt avgörande orsaken till klimatförändringar och därmed följande svåra naturkatastrofer. Sent omsider tycks alla vara överens om att den rika världens livsstil måste förändras. Och åtminstone experterna är överens om att det måste ske snabbt. Om inte, så blir Malins generation kanske den sista......

Som kristen frågar jag mig då naturligtvis om den hotade världen kan räkna med kyrkan som en pådrivande aktör i de uppoffringar som ligger framför oss?
Det blir kanske inte vi i vårt hörn av världen som drabbas först och värst. Det betyder att vår förändringsvilja måste bygga på solidaritet med dem, som drabbas hårdare än vi, men som har mindre möjligheter att förändra. Vi måste lägga om vår livsstil till förmån för dem som drabbas mycket hårdare än vi. Och åtminstone för mig låter det som en uppgift för en världstillvänd kyrka.

Som inom så många andra områden besitter den kristna kyrkan inte någon egen, unik kompetens eller uppenbarelsekunskap i klimat- och miljöfrågorna. Vi måste lita på samma forskningsresultat som alla andra. Men vilka slutsatser är vi beredda att dra och varför? Är kyrkans engagemang i dessa frågor bara en form av släpvagnsteologi. En teologi, som sent omsider, och ofta senare än andra, upptäcker vad som rör sig i tiden och som förser frågan med någon sorts teologisk överbyggnad. Exemplen på sådan teologi är många.

Nej! Den kristna kyrkan och enskilda kristna borde med vetskapen om att ”jorden är Herrens och allt vad som finns på den” som plattform och grund känna en särskild kallelse att göra frågor om klimat och miljö till hjärtefrågor. Men så är det inte! En utredning har nyligen visat att kyrkorna i Sverige på intet sätt går före när det t.ex. gäller användande av miljövänliga bilar. Här, liksom i många andra frågor tycks vi kristna mer se till egenintresset än till den globala solidariteten. Vi borde t. ex säga nej till politiska propåer om sänkt bensinskatt under förevändning att det skulle vara ett sätt att värna om landsbygden. Och vi borde säga nej av omsorg om Guds skapelse. Landsbygden skulle gynnas mycket mer av samåkningspremier vid jobbpendling, samverkan med taxiföretag, anropsstyrda minibussar och annat sådant, som den kristne miljökämpen Stefan Edman presenterade vid ett seminarium under Almedalsveckan för något år sedan. Och det finns massor av andra saker, som är miljövänliga, och där kristna människor i vårt land skulle kunna gå före och visa vägen

Livsstilsförändringar kräver mod och uthållighet, egenskaper som evangeliet mycket tydligt förmedlar och undervisar om. Likaså skapar kunskap om och engagemang i den kristna missionen en förmåga till inlevelse med människor långt borta. En sådan förmåga kan komma att visa sig helt avgörande för ett långsiktigt kristet engagemang i klimat- och miljöfrågor. Galor och kändisjippon i all ära, men det är det målmedvetna långsiktiga vardagsarbetet som ger resultat. Också i den här frågan!

Den kristna tron lär att människan lever inte endast av bröd. Det finns andra saker som är långt viktigare i livet än konsumtion och prylar. Tron är en relation både med Gud och med människor både hemma och långt borta. Det kristna evangeliet har alltid gestaltats av människor som förstått både att vi är kallade att vara förvaltare av en skapelse som Gud ensam äger, och att det alltid är saligare att ge. Och vad kan vi bättre ge till den fattiga världen och till kommande generationer än en skapelse, som fungerar enligt den plan som Gud själv lagt ner i den. Och vad skall Jag säga till Malin och till mina andra barnbarn om dom frågar kanske om bara tio år: Varför gjorde Ni ingenting medan Ni kunde och medan det fortfarande fanns tid? Nu är det för sent. Vi blev den sista generationen......

Nu har det börjat

Det har ganska länge varit som veckorna och dagana före jul. Minus julstressen då förståss. Dan före dan före dan före dan.... Och nu har det börjat. VM i fotboll har satt i gång. Festen är här!! Nu blir det en månads frossande i fotboll, och då är det tur att man är pensionär och dagledig.

Men är det nåt att blogga om? Medier av alla slag pumpar ju redan ut all möjlig och omöjlig information från Sydafrika. Och snart skrivs det, även i Sverige, mer om VM än om bröllopet, och det vill inte säga lite. Och internationellt är ju Vickan och Daniel absolut ingenting i jämförelse t.o.m med Lasse Lager och Svennis. För att inte tala om Messi och Maradona.

På tal om Maradona kan väl en kommentar, värdig vilken veckotidning som helst, vara att det verkar som om karln gått upp i vikt igen. Han sprider också glädje på de argentinska presskonferenserna. Glädje och rodnad bland kvinnliga kommentatorer....Men jag har redan tröttnat på jämförelserna mellan honom och Lasse Lager inför matchen i dag. Jag har aldrig begripit vad det är man jämför. Dom är ju så olika att det blir lite som att jämföra äpplen och päron.

Hur kommer det att gå då? Vem får bucklan den 11 juli?. Lippis Italien? Dom är ju regerande mästare och det är inte många länder som har lyckats försvara ett VM-guld. Spanien? Dom har ju ett EM-guld att leva upp till. Eller ska det bli ett lag från Afrika i detta det första internationella mästerskapet på afrikansk jord? Elfenbenskusten i så fall, kanske. Men Svennis var missnöjd med allt spring i omklädningsrummet inför träningarna.Möcke spring i rummet sa han. Det måste det bli ändring på..... Eller kanske Nigeria. Jag är lite spänd på att, i sann veckotidningsanda, se hur Lagerbäck är klädd när det blir matchdags. Han är ju mannen som gav träningsoverallen ett ansikte..... Eller var det Tommy Söderberg? Naturligtvis måste även Brasilien nämnas bland favoriterna. Brasilien är numera en välsmord lagmaskin till skillnad från föregående årgångar som charmade med sin oslagbara offensiv. Men inte England, dom spelar för tråkigt och fantasilöst. Och absolut inte Danmark. Till dom har jag, trots att jag har en del av familjen i Danmark, ett horn i sidan.... Men det vore kul om dom gick vidare från gruppspelet. Så långt kan jag sträcka mig.

Jag vet inget om t.ex om Grekland, Honduras, Slovakien, Nya Zeeland, Slovenien och Algeriet. Jo, Greklands Otto Rehagel är över 70 år och turneringens äldsta förbundskapten. Och Ralf Edström tippar Serbien i final. Det gör inte jag.

Ett allvarsord ur DN kan vara på sin plats. Starka ekonomiska intressen i Europa vill inte att afrikansk fotboll ska bli alltför stark. Det finns inga pengar i den afrikanska fotbollen. Fotboll är storpolitik också. Då får väl Europa träna mer då. Afrika kommer på bred front.

Det klagas redan ( efter bara två matcher)på blåstutorna (vuvuzelan) i Sydafrika och då främst i europeriska media. Var och varannan afrikan har en sådan och tömmer lungorna för att skapa största möjliga oväsen. Och i en månad får vi nog lära oss att leva med det. Och hellre det än huliganupploppen på Söderstadion. Riktigt roligt förresten att det går så dåligt för Hammarby!!!!

Sen tror jag att SVT vinner matchen i matchen mot TV4. SVT verkar ha ett bra, lag och Glenn Strömberg är den bästa expertkommentatorn Sverige haft. Möjligen i konkurrens med Stig Strand. Men han vet nog inte så mycket om fotboll. Men Rit-Ola måste dom få stopp på, innan han ritar sönder hela VM. TV4 har inte visat upp så mycket än, men det dom kommer med brukar vara dåligt, så.... Och i SVT slipper vi ju reklamen. Tack alla Ni som betalar Er tvavgift!

I dag är det tre nya matcher.Segrar för Argentina, Sydkorea och England blir mitt tips. Apropå Sydkorea, så ska landets interner, som normalt ska gå och lägga sig kl.21 varje kväll,få vara uppe och se lagets två första gruppspelsmatcher, som börjar kl 20.30 lokal tid. Kom sen och säg att fotboll inte är viktigt....

Knegarmoralen

En av fördelarna med att vara pensionär är att man kan lyssna på radio på tider, då man tidigare knappt visste att radion sände. I SR P1 sänder man på förmiddagarna ett utmärkt program som heter Tendens. Den här veckan är temat "Knegarmoralen" och i går intervjuades Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, som skrivit en bok om min pappa! Boken heter "Mig äger ingen", och handlar förståss om hennes egen pappa, härdmästaren Leif Andersson på Metallverken i Västerås. Men den kunde lika gärna ha handlat om min pappa, härdmästaren Knut Östman på Hägglund&Söner i Örnsköldsvik! Dom hade alltså samma jobb och tillhörde samma generation.Men framför allt: dom hade samma inställning till jobbet. Knegarmoralen var deras!

För pappa var arbetet den främsta hederssaken. Det handlade om att alltid vara där, att alltid vara i tid och att alltid ställa upp.Jag minns hur pappa nedlåtande talade om dom unga, som flera minuter innan fabriksvisslan ljöd, stod färdiga att få stämpla ut och gå hem. Och när fabriksvakten ringde mitt i natten för att härdugnarna hade stannat, var det bara att stiga upp och ta cykeln de kilometer det handlade om för att sätta igång ugnarna igen. Och jag kan inte tänka mig att pappa nån gång fick något extra, varken i lönekuvertet eller som kompledigt för dom insatserna. Hörde förresten aldrig pappa nämna ordet kompledigt en enda gång. Jobbet krävde, och då ställde man upp.

Arbetet var också en investering i en bättre framtid. En framtid då själva arbetet skulle tillerkännas ett högre värde än i dag. En framtid som tillhörde arbetaren i en tid då den verkliga arbetarklassen tagit över. Men också en investering i sina barns framtid. Jag var den första i familjen som fick gå i gymnasiet och fick ta studenten. Jag blev lärare och Åsa Linderborg blev författare och kulturskribent. Allt tack vare knegarmoralen.

Och denna moral är klart smittsam. Vi 40-talister ser arbetet åtminstone nästan på samma sätt. Ingen generation har så få sjukdagar som vad vi har, och det är säkert en kombination av knegarmoralen och Luther!Han, som såg pliktuppfyllelsen som något från Gud själv.

Programmet innehöll också intervjuer med ordförandena för våra två största politiska ungomsförbund. Där framkom, och det var viktigt, att de flesta unga människor i dag vill inget hellre än att få ett arbete. Viktigt därför att motsatsen ofta framställs både i media och i den politiska vulgärdebatten. Unga är lata, vill inte arbeta utan bara spela dataspel. Och dom kan inte heller sköta ett arbete eftersom dom bara ska resa hela tiden. Så låter det ofta, men detta är alltså helt fel!! Även en ung generation vill arbeta, även om synen på vad som är ett arbete skiljer sig från härdmästarens syn. Arbetet behöver i dag inte nödvändigtvis utföras på en arbetsplats, utan kan lika gärna ske hemma, på bussen eller i ett annat land. Och intressant var också att höra, att det pågår en återgång hos unga människor i synen på arbetet. Det viktiga håller på nytt att bli att få ett arbete. Inte nödvändigtvis inom IT eller media.Lärare, polis eller sjuksköterska går precis lika bra. Och det viktigaste är inte heller längre att bli kändis!

Och lärare, poliser och sjuksköterskor måste också vara på plats och sköta jobbet. Comeback för knegarmoralen kanske....

Den ljusnande framtid och sjungom

Det är studenttider. Det torde ingen, som lever i närheten av en gymnasieskola ( eller hellre läroverk. Se nedan!) ha missat. Ja man behöver inte leva i närheten heller, direkt, med tanke på det ölskrålande och flaktjoande som utmärker dagens studentfirande. Det hörs ganska långt....

Den ljusnande framtid blev min den 8 maj 1964. Ser Ni det, alla Ni dagens studenter? Då tog vi studenten en hel månad innan övriga elever slutade skolan för våren. Vi kunde alltså gå och sprätta i studentmössa och studentkäpp framför näsan på avundsjuka, yngre kamrater i en hel månad. Och det gjorde vi också!!! Jag undrar i det andetaget vart studentkäpparna tagit vägen. Raka, av trä, och med en silverknopp högst upp. Såna ser man aldrig till numera.

Det regnade småspik hela den dagen den 8 maj 1964, vilket innebar att min studentmössa krympte, så att den aldrig har blivit sig lik sen!! Och en gång, under en bussresa till Vilhelmina fick jag en oljefläck på den.En förkrympt, oljenedfläckad studentmössa. Men den ljusnande framtid var ändå vår. Hela livet låg framför oss, och det var bara att välja yrkesbana och framtidsperspektiv. Det kändes så, där vi stod på trappan inte bara till Högre Allmänna Läroverket i Örnsköldsvik utan också till själva livet. Nivellering och utslätning har förresten nått min gamla skola också. Nog låter väl Högre Allmänna Läroverket bra mycket pampigare än Nolaskolan? Absolut!!Och den ljusnande framiden bestod i att de flesta av oss blev lärare. Några blev bibliotekarier, och någon blev postmästare. Och en blev faktiskt advokat. Men för en arbetargrabb, som jag, var redan lärare en klassresa. Verkliga resor i geografin var det inte många som gjorde. Det som är prio ett för de flesta av dagens studenter.Och för oss var det inte jorden runt eller Australien som gällde, som för dagens studenter. Utan möjligen till Sollefteå för att göra lumpen. Eller till Uppsala för att börja plugga. Men den ljusnade framtid var vår!! Bättre och bättre dag för dag....

Det är sämre med framidstron hos dagens studenter.Arbetslöheten skymtar runt hörnet och inte alla har råd att göra drömresan. Men när dom springer ut så äger dom ändå världen. Och det gör dom alldeles rätt i. Hoppas bara att det inte regnar på studentmössan.

Och så var det sjungom. Det heter faktiskt så i Sätherbergs text, och inte sjung om. Sjungom studentens lyckliga dar.... Sjungom är en gammal presensform i 1:a person pluralis av verbet sjunga. Vi sjungom alltså. Vi sjunger om studentens lyckliga dar. Eller kanske, Vi besjunger.. Men här används nog verbformen som imperativ. En uppmaning alltså. Men det där ska jag inte fördjupa mig mer i. Det är nog bara latinstudenter anno 1964 som hänger med på det resonemanget och förstår den viktiga skillnaden....

Det viktiga är nog att dom också i år känner att den ljusnande framtid är deras. Det är dom väl värda! Och jag förlåter gärna både ölen och flaktjoandet. Så fruktansvärt okänsligt och klumpigt förresten av gatukontoret i Stockholm, som ville förbjuda flakåkandet runt Sergels torg. Men dom fick ju ändra sig. Också ett uttryck för demokrati. Studentdemokrati.

När är det lämpligt att tycka?

Jag har hållit inne med mina synpunkter på det förestående bröllopet länge, men nu känner jag att det är läge att tycka till. Kanske ska tillställningen skrivas med stora bokstäver förresten? BRÖLLOPET.

Först som sist ska då sägas att jag unnar Victoria och hennes Daniel allt gott inför framtiden. Det är alltså inte på något sätt deras beslut att förena sina öden, som stört mig. Det är mera själva institutionen monarki, som den senaste tiden kommit att framstå i en allt orimligare dager och som jag, för min själsfrids skull, nu tycker till om.

Tycker jag alltså; att ingen skall kunna ärva ett ämbete, allra minst som statschef. Det brukar framhållas att kungafamiljen representerar Sverige. Kan så vara, men då borde väl Sverige i val få avgöra av vem eller vilka vi ska representeras.

Tycker jag vidare; att eftersom monarkin lever på mina ( och dina) skattepengar vill jag också i val säga mitt om om hur dessa pengar ska användas. Ingen frågade t.ex om de ett tusen handblåsta dricksglas,till ett värde av 300000 kr, som brudparet fick i gåva av svenska folket, var den gåva detta svenska folk ville ge. Vad i allsin dar ska dom förresten med ett tusen dricksglas till??

Tycker jag dessutom att, vilket är mycket allvarligare än dricksglasen, monarkin är ett allvarligt brott mot allt vad demokrati och jämställdhet heter. I Danmark smusslade man undan tronföljaren, prins Knud, som ansågs lite tafatt,( det är så det beskrivs i den danska historieskrivningen) genom att helt enkelt ändra tronföljdsordningen och göra den nuvarande drottningen till tronföljare. Detta skedde inte i en mörk forntid utan 1953! Vad skulle hända i Sverige om Victoria och Daniel skulle få en tronföljare, som anses lite tafatt, och vad skulle den samlade handikapprörelsen då säga? Monarki eller inte handlar i grunden om människosyn.

Tycker jag dessutom: synd om Daniel. Han blev förälskad i en ung kvinna, som besökte hans gym. Denna förälskelse har lett till att han har fått ge upp alla sina egna ambitioner. Hans framtida liv blir att som prinsgemål gå 1,25 m snett bakmom sin fru genom livet. Samt klippa band, vinka på rätt sätt samt ta i hand. Men det kommer han säkert att klara. Han genomgår ju nu en majestätsutbildning. I denna utbildning torde dock inte ingå kunskap om kung Edward VIII av England. Han abdikerade 1936 och valde kärleken till Wallis Simpson i stället. Och han var ändå både kung, kejsare av Indien och trons försvarare ( Edward the Eighth, by the Grace of God, of Great Britain, Ireland and the British Dominions beyond the Seas, King, Defender of the Faith, Emperor of India.) Victoria är dessutom släkt med dennne kung Edward.....

Om jag nu ska tycka så är det väl snyggare att göra det nu innan BRÖLLOPET än att blogga den 19 juni. Det är förresten min och hustruns förlovningsdag, och det är i sanning något att fira. Om jag nu kan slita henne från TV-fåtöljen och BRÖLLOPET....

Det börjar också snart att bli lämpligt att tycka om fotbolls-VM. Det blir Brasilien-Spanien i final. Kom ihåg var ni hörde det första gången. Undrar förrresten om Hans Kunglig Höghet, Prins Daniel, Hertig av Västergötland, håller på Ockelbo IF? Dom spelar i div 6, Gästikland, och efter fem raka segrar förlorade dom i går mot Gävle Latino. Men i majestätsutbildningen kanske ingår att lära sig att hålla på Djurgården. Det brukar dom kungliga göra.

Men till fotbolls-VM finns det anledning att återkomma med flera tyckanden.