Jag har blivit kapad! Ja det vill säga inte jag personligen, men väl en av mina adressböcker. Min adressbok på hotmail utsattes nån gång under gårdagen för att någon helt enkelt tog över den och skickade ut en länk från "mig" med reklam för Viagra! Så vad göra? Naturligtvis skickade jag först ut ett meddelande till alla adresser där om vad som hänt. Jag har inte börjat dryga ut pensionen på detta sätt. Samma meddelande sitter( ligger, hänger, eller vad det nu gör)nu även på Facebook. Och så meddelas det även här och på detta sätt. JAG HAR INTE BLIVIT VIAGRAOMBUD!! Men sen blir jag lite fundersam också. Vem har kommit över min adressbok, och varför just min? Och med vilka avsikter? Förmodligen bara för att djäklas, men om man,dvs.jag, vore lagd åt att tro på konspirationsteorier, kunde man,dvs.jag, misstänka det värsta…. Och så blir man, dvs. fortfarande jag, lite nyfiken också; hur gör dom egentligen? Hur kommer man, och nu handlar man om någon annan, över en annans adressbok? Man , och nu är det kanske jag igen, kunde ju bilda en grupp på Facebook, för att diskutera just detta…… Fast det kanske finns redan, förresten.
Facebook är annars en väldigt spännande och intressant uppfinning med säkert näst intill oändliga möjligheter. Jag har sagt det förut,och det tål att upprepas; det är nästan en heltidssyssla att sköta Facebook och utnyttja alla dess erbjudanden. Jag lärde en gång mina barn att bokläsning förser läsaren med en utsträckt verklighet. Och det stämmer verkligen! Och så klok men blir av bokläsande. "Av att läsa blir man klok, så därför läs varenda bok!" Men det gäller faktiskt också Facebook. Det kanske är just därför som det heter Face Book förresten …. Verkligheten utvidgas och man blir klokare. Kanske, men det finns mycket dumheter där ute också. I den virtuella verkligheten. Som kapade adressböcker t.ex.
Men det är bättre för hälsan att vara aktiv t.ex. på Facebook än att titta på tv. Det har forskningen visat. Barn blir fetare och får övervikt av att sitta ( ligga, hänga eller vad man nu gör) framför tv:n än av att vara aktiv på Facebook eller med datorn på något annat sätt. Och nu är man någon annan, eftersom undersökningen handlar om barn.Och det tycks vara just aktiviteten som är skillnaden. Man aktiverar åtminstone hjärncellerna när man sträcker ut sin verklighet på Facebook, medan man slappar med cola och chips framför tv:n.
Undras just hur mycket cola och chips som konsumerades framför hur många tv-apparater i lördags när SM i schlagersång avgjordes? Och vann rätt låt? Det var ju "This is My Life" med Anna Bergendahl som vann, vilket gör att hon får representera Sverige i Eurovision Song Contest 2010, som avgörs i Oslo 25–29 maj. Det där briljerar jag bara med för att visa, att jag faktiskt vet. Detta trots att jag inte lyssnade( eller tittade, eller kanske båda) varken på finalen, andra chansen, eller någon av de fyra deltävlingarna. Men jag lutar mig mot två MYCKET välinformerade barnbarn, och då vet jag 1) fel låt vann och 2) hon är chanslös i Oslo. Så det så.
Men kapad kan man nog bli både av facebookande och tv-tittande. I stället för att gå ut och uppleva verkligheten där ute. Känna hur vårsolen faktiskt börjar värma, se hur snön smälter, och uppleva att dagarna blir längre. För att inte tala om hur det blir med det i nästa vecka, när sommartiden kommer tillbaka. Smaka bara på ordet: sommartid. Mmmmm… Dom känslorna kan också kapa en. Och en är definitivt jag i det fallet.
måndag 15 mars 2010
söndag 14 mars 2010
Sidbytare, Kamehameha och Lill-Klas
Två folkpartister, en kristdemokrat och en avhoppad moderat såg genom sitt sidbyte till att den röd-gröna riksdagsoppositionen fick igenom sitt krav i riksdagen; Det som hände under perioden 1915-23 i det då sönderfallande osmanska riket var folkmord. Ca 1,5 miljoner armenier och andra kristna minoritetsfolk mördades då. FN har bestämt vad som skall benämnas folkmord och det finns bestialiska exempel på sådana också i modern tid. Även om dagens Turkiet vägrar att erkänna det som då skedde som just folkmord, torde händelserna väl platsa i denna ytterst bisarra grupp av fasansfulla händelser.
Men det intressanta är, huruvida Sveriges riksdag har med detta att göra eller inte. Ett annat intressant sidospår kunde vara de politiska överlöparnas eller sidbytarnas roll i politiska skeenden och beslut. Man kan t.ex påminna sig Ture Königson, som både bytte parti, och 1959 avgjorde voteringen i riksdagen om allmän tilläggspension (ATP) i Sverige genom att lägga ner sin röst. Det skulle man kunna blogga om vid något annat tillfälle…. Här räcker det med att konstatera att riksdagen nog ska överlåta historieskivningen till historiker. Dom är bättre skickade till sånt än Mona Sahlin, Lars Ohly och sidbytande borgare. För en gångs skull håller jag med Carl Bildt, som menar att beslutet försvårar den internationella diplomatin och Turkiets kamp för medlemskap i EU. Jag håller med, men som jag påpekat på Facebook: Det ska absolut inte bli nån vana….
Annat är det då med Kamehameha och kungariket Hawaii! Ja, verkligen annat. Minst fyra kungar av kungadömet Hawaii har burit detta namn. Kamehameha I, född 1758, död 1819, erövrade Hawaiiöarna och etablerade formellt konungadömet år 1810, och var följaktligen dess första konung. Kamehameha lyckades hålla Hawaii självständigt genom att alliera sig med kolonialherrarna i Stilla havet. Han är känd för att ha grundat den hawaiiska lagen Mamalahoe, vilken bl.a garanterar mänskliga rättigheter för civila under krigstid. Han efterträddes av sin son Kamehameha II, född 1797, död 1824. Kamehameha II, var alltså den andra kungen i kungariket. Han föddes under namnet Liholiho i staden Hilo och blev utsedd till tronföljare vid fem års ålder. Liholiho tog över tronen vid sin fars död i maj 1819. I november 1823 reste Kamehameha II tillsammans med sin fru Kamamalu till London för att inleda förhandlingar som skulle leda till en allians mellan Hawaii och Storbritannien. Där dog han dock i mässling den 14 juli 1824. Innan han ens hunnit träffa kung Georg IV och på sin födelsedag!!!! Och frun dog också. Mest känd är denne kung dock för att ha brutit det uråldriga religiösa tabuet "kapu", sex månader efter att han börjat regera, och därefter effektivt även avskaffat det. Ordet kapu är hawaiiska och betyder "förbjudet".Det mest kända förbudet var kontakt med hövdingar eller kungar. Det var exempelvis förbjudet att gå in i en hövdings privata område, att komma i kontakt med hans hår eller naglar, att titta rakt på honom och hålla huvudet ovanför honom. Det var också förbjudet att bära röda och gula fjädrar, då dessa ansågs som kungliga. Platser som ansågs som kapu symboliserades ofta med två korsade stavar, med en vit boll ovanpå var och en. Kapusystemet reglerade också kontakt mellan män och kvinnor. Framförallt fick män och kvinnor inte äta tillsammans, och vissa typer av mat såsom fläsk och vissa typer av bananer (då de liknade fallossymboler) var förbjudna för kvinnor.
Kungens eftertrtädare, Kamehameha III lär ha fällt yttrandet : "Ua mau ke ea o ka aina i ka pono", vilket betyder ungefär "Landets liv är förevigat i rättfärdighet". Alltsedan den tiden är det Hawaiis motto.
Hur kan nu bloggaren sitta inne med dessa ytterst centrala kunskaper? Ja det kunde vara en facebookfråga, och svaret skulle kunna ge både ära och berömmelse….. Men tack i alla fall Lill- Klas för ett gediget och med säkerhet oavlönat folkbildningsarbete….
Men det intressanta är, huruvida Sveriges riksdag har med detta att göra eller inte. Ett annat intressant sidospår kunde vara de politiska överlöparnas eller sidbytarnas roll i politiska skeenden och beslut. Man kan t.ex påminna sig Ture Königson, som både bytte parti, och 1959 avgjorde voteringen i riksdagen om allmän tilläggspension (ATP) i Sverige genom att lägga ner sin röst. Det skulle man kunna blogga om vid något annat tillfälle…. Här räcker det med att konstatera att riksdagen nog ska överlåta historieskivningen till historiker. Dom är bättre skickade till sånt än Mona Sahlin, Lars Ohly och sidbytande borgare. För en gångs skull håller jag med Carl Bildt, som menar att beslutet försvårar den internationella diplomatin och Turkiets kamp för medlemskap i EU. Jag håller med, men som jag påpekat på Facebook: Det ska absolut inte bli nån vana….
Annat är det då med Kamehameha och kungariket Hawaii! Ja, verkligen annat. Minst fyra kungar av kungadömet Hawaii har burit detta namn. Kamehameha I, född 1758, död 1819, erövrade Hawaiiöarna och etablerade formellt konungadömet år 1810, och var följaktligen dess första konung. Kamehameha lyckades hålla Hawaii självständigt genom att alliera sig med kolonialherrarna i Stilla havet. Han är känd för att ha grundat den hawaiiska lagen Mamalahoe, vilken bl.a garanterar mänskliga rättigheter för civila under krigstid. Han efterträddes av sin son Kamehameha II, född 1797, död 1824. Kamehameha II, var alltså den andra kungen i kungariket. Han föddes under namnet Liholiho i staden Hilo och blev utsedd till tronföljare vid fem års ålder. Liholiho tog över tronen vid sin fars död i maj 1819. I november 1823 reste Kamehameha II tillsammans med sin fru Kamamalu till London för att inleda förhandlingar som skulle leda till en allians mellan Hawaii och Storbritannien. Där dog han dock i mässling den 14 juli 1824. Innan han ens hunnit träffa kung Georg IV och på sin födelsedag!!!! Och frun dog också. Mest känd är denne kung dock för att ha brutit det uråldriga religiösa tabuet "kapu", sex månader efter att han börjat regera, och därefter effektivt även avskaffat det. Ordet kapu är hawaiiska och betyder "förbjudet".Det mest kända förbudet var kontakt med hövdingar eller kungar. Det var exempelvis förbjudet att gå in i en hövdings privata område, att komma i kontakt med hans hår eller naglar, att titta rakt på honom och hålla huvudet ovanför honom. Det var också förbjudet att bära röda och gula fjädrar, då dessa ansågs som kungliga. Platser som ansågs som kapu symboliserades ofta med två korsade stavar, med en vit boll ovanpå var och en. Kapusystemet reglerade också kontakt mellan män och kvinnor. Framförallt fick män och kvinnor inte äta tillsammans, och vissa typer av mat såsom fläsk och vissa typer av bananer (då de liknade fallossymboler) var förbjudna för kvinnor.
Kungens eftertrtädare, Kamehameha III lär ha fällt yttrandet : "Ua mau ke ea o ka aina i ka pono", vilket betyder ungefär "Landets liv är förevigat i rättfärdighet". Alltsedan den tiden är det Hawaiis motto.
Hur kan nu bloggaren sitta inne med dessa ytterst centrala kunskaper? Ja det kunde vara en facebookfråga, och svaret skulle kunna ge både ära och berömmelse….. Men tack i alla fall Lill- Klas för ett gediget och med säkerhet oavlönat folkbildningsarbete….
lördag 13 mars 2010
Järngänget och 1929 års sångbok
Känner Du till järngänget? Jasså inte…. Hur som helst så var det dom, som under mer än 30 år skötte Huddinge sjukhus. Ja formellt visserligen bara neonatalavdelningen K49, som sedan blev K78 och visserligen bara på natten. Och visserligen inte alla nätter utan bara vissa, men ändå….. Visst skötte dom Huddinge sjukhus. Jag som är gift med en av dem, har sett det på nära håll….
Nu när pensionsreglerna har utsatt sjukhuset för attentatet att ställa Järngänget offside, och därmed också hotat vården i Stockholm, så fortsätter Järngänget att träffas. För att tala om hur mycket bättre allt var förr, kanske. Jag vet ju inte, eftersom deras möten är slutna sammankomster.
Denna utvikning förklarar varför jag häromdagen kom över 1929 års upplaga av Frälsningsarméns sångbok. Någon i gänget hade tyckt, att hustrun gott kunde få den. Denne någon hade fått den av sin svärmor, och skulle själv inte sjunga många strofer ur den, så varför inte…. Och när den gavs ut hade den kostat 2.50 i inköp. 2,50 för 650 inbundna sidor…..
Ett raskt hopp tillbaka till slutet av 1800-talet lär oss, att den då för tillfället arbetslöse metodistpredikanten William Booth av en händelse ( säger dom som inte tror på Guds ledning) ställde sig i spetsen för något som helt anspråkslöst hade namnet Östra Londons Kristna Väckelseförening. Fast på engelska då förståss. Detta kom så småningom om att bli Frälsningsarmén, gatans, de kyrklösas och de gudlösa massornas kyrka. I Jesu namn gick man till strid mot barnprostitution, hemlöshet och allsköns annan djävulskap. Femåriga alkoholister, cancerframkallande produktion av svavelhaltiga tändstickor, vedervärdiga arbetsförhållanden på alla typer av arbetsplatser, osv, osv. Inga problem var främmande för Booth och hans armé. En social sammanslutning av drömmande världsförbättrare? Nej, en armé för att frälsa världen och rycka den ut Djävulens käftar. Just det. Det var precis det språket man använde. Och nu kommer vi då äntligen till 1929 års röda sångbok….
Tredje versen i sång 401 säger t.ex. ” Kom och fatta Andens svärd, drag det käckt mot synd och värld!” Och i en annan sång proklamerar man att ”vår store Konung segra skall och härska över världen all”. Eller varför inte lyssna till raderna ”Sverige för Gud, må vårt motto det vara, domsdagen nalkas med hast för vår jord”.
Frälsningsarmén blev tidigt ett udda inslag i kristenheten. Med både uniformer, marcher och annat som anstår en armé i krig. Men framförallt med en passion att verkligen ta krigsbyte från Djävulen genom att erbjuda frälsning för var och en. Och man fanns överallt. Gator och torg blev kyrkorum och gatuteater blev metoden. Fast man använde termen friluftsmöte. Eller torgmöte.
Har Frälsningsarmén slutat med sånt? Jag fick frågan häromdagen, och svarade käckt: Nej då, inte alls! Fast i mitt stilla sinne undrade jag vart det Järngäng tagit vägen, som kunde offra allt för Jesus… Har det kanske blivit för mycket lovsång i vackra kyrkolokaler och för lite strid ute, där kriget pågår med lika stor kraft som när 1929 års sångbok kostade 2.50? Men det är ingen idé att kasta sten när man själv sitter i glashus. Jag har också medverkat till detta i så fall.. Jag enrollerade mig som soldat i kriget 1964. Tiderna har förändrats och i dag får man ingen sångbok för 2.50. Nej det är sant. Men sant är också att det fortfarande råder krigstillstånd i världen. Gott står mot ont, rätt står mot fel, sant står mot falskt och Gud står mot Djävulen... Är vi med eller mot? Är Du? Är jag?
Nu när pensionsreglerna har utsatt sjukhuset för attentatet att ställa Järngänget offside, och därmed också hotat vården i Stockholm, så fortsätter Järngänget att träffas. För att tala om hur mycket bättre allt var förr, kanske. Jag vet ju inte, eftersom deras möten är slutna sammankomster.
Denna utvikning förklarar varför jag häromdagen kom över 1929 års upplaga av Frälsningsarméns sångbok. Någon i gänget hade tyckt, att hustrun gott kunde få den. Denne någon hade fått den av sin svärmor, och skulle själv inte sjunga många strofer ur den, så varför inte…. Och när den gavs ut hade den kostat 2.50 i inköp. 2,50 för 650 inbundna sidor…..
Ett raskt hopp tillbaka till slutet av 1800-talet lär oss, att den då för tillfället arbetslöse metodistpredikanten William Booth av en händelse ( säger dom som inte tror på Guds ledning) ställde sig i spetsen för något som helt anspråkslöst hade namnet Östra Londons Kristna Väckelseförening. Fast på engelska då förståss. Detta kom så småningom om att bli Frälsningsarmén, gatans, de kyrklösas och de gudlösa massornas kyrka. I Jesu namn gick man till strid mot barnprostitution, hemlöshet och allsköns annan djävulskap. Femåriga alkoholister, cancerframkallande produktion av svavelhaltiga tändstickor, vedervärdiga arbetsförhållanden på alla typer av arbetsplatser, osv, osv. Inga problem var främmande för Booth och hans armé. En social sammanslutning av drömmande världsförbättrare? Nej, en armé för att frälsa världen och rycka den ut Djävulens käftar. Just det. Det var precis det språket man använde. Och nu kommer vi då äntligen till 1929 års röda sångbok….
Tredje versen i sång 401 säger t.ex. ” Kom och fatta Andens svärd, drag det käckt mot synd och värld!” Och i en annan sång proklamerar man att ”vår store Konung segra skall och härska över världen all”. Eller varför inte lyssna till raderna ”Sverige för Gud, må vårt motto det vara, domsdagen nalkas med hast för vår jord”.
Frälsningsarmén blev tidigt ett udda inslag i kristenheten. Med både uniformer, marcher och annat som anstår en armé i krig. Men framförallt med en passion att verkligen ta krigsbyte från Djävulen genom att erbjuda frälsning för var och en. Och man fanns överallt. Gator och torg blev kyrkorum och gatuteater blev metoden. Fast man använde termen friluftsmöte. Eller torgmöte.
Har Frälsningsarmén slutat med sånt? Jag fick frågan häromdagen, och svarade käckt: Nej då, inte alls! Fast i mitt stilla sinne undrade jag vart det Järngäng tagit vägen, som kunde offra allt för Jesus… Har det kanske blivit för mycket lovsång i vackra kyrkolokaler och för lite strid ute, där kriget pågår med lika stor kraft som när 1929 års sångbok kostade 2.50? Men det är ingen idé att kasta sten när man själv sitter i glashus. Jag har också medverkat till detta i så fall.. Jag enrollerade mig som soldat i kriget 1964. Tiderna har förändrats och i dag får man ingen sångbok för 2.50. Nej det är sant. Men sant är också att det fortfarande råder krigstillstånd i världen. Gott står mot ont, rätt står mot fel, sant står mot falskt och Gud står mot Djävulen... Är vi med eller mot? Är Du? Är jag?
fredag 12 mars 2010
It aint over 'til the fat lady sings
Det brukar ju heta att det inte är slut förrän den feta damen har sjungit, men nu har hon aningen sjungit eller också så är det slut i alla fall. För MoDo alltså. För andra året i rad missar man nu slutspelet, och innehållet i den feta damens slutaria är att nu måste något göras. Men det man gjort hittills, är att man förnyat kontraktet med Nicklas Sundström!! Illavarslande att man tycks vilja satsa på gubbligan igen. Alla stjärnor är ju 35+ i ett lag som en gång varit världens bästa plantskola, och där finns grundproblemet.
Så vad göra? Här följer några goda råd: Acceptera att The Foppa Show är över och den feta damen står på scenen. Både huvudpersonen och birollsinnehavarna har gjort sitt. För länge sen! Det är detta som gör mig bekymrad över kontraktsteckningen med Sundström. Han har haft en viktig biroll i showen, men har gjort sitt. Liksom Timander, Hans Jonsson, Per Svartvadet och Marcus Näslund. Marcus Näslund har väl sitt styrelsejobb kvar, och han bör se rill att dom grå eminenserna Erkén och Foppapappa förpassas upp på läktaren. Både Marcus Näslund och dom övriga i gubbligan har väl sitt på det torra f.ö. Och den norska kolonin rör väl på sig med automatik. Sen bör man göra Foppa till klubbdirektör efter Fredrik Andersson, som väl inte varit någon stjärna direkt i den rollen. Men Foppa kan med sitt internationella nätverk bli en tillgång i den rollen. Även om jag har svårt att tänka mig honom i skjorta och slips….
Det blir alltså till att börja om från början. Som tur är, så är man ju kvar i elitserien, så det finns ju något att bygga på. Och målet måste vara att hänga kvar. Exemplet Leksand manar inte till efterföljd precis. Hockeygymnasiet är väl också kvar i stan så långt jag vet. Ytterligare en grundsten att bygga ifrån. Men några tuffa år väntar säkert. Inte minst ekonomiskt. Bygg nytt på hungriga juniorer precis som förra gången!
När vi nu ändå är inne på feta damer och slutarior, så bör en sång sjungas för telefonkatalogerna. Nu har man börjat med den onödiga utdelningen igen. Minst fyra tjocka tegelstenar i Stockholm. Låt alla abonnenter få en uppsättning när abonnemanget tecknas, och låt det vara bra med det sen. Det finns minst hundra andra sätt att ta reda på fasters telefonnummer.
Anja Persson bör få en slutaria av den feta damen också. Det kan väl inte vara kul för henne att bli trea ett år till. När man, som hon, redan vunnit allt som går att vinna. Och när slutarior sjungs så bör söndagsöppna butiker också få en sådan. Att ha butikerna öppna på söndagar är ett behov, som kommersialism och affärsägare skapat. Och som vi andra klarar oss utan.
I dag har kronprinsessan Victoria namnsdag, Flaggprydda bussar i Stockholm har påmint om det. Och säkert på andra håll också. Och Victoria är säkert en toppentjej, som Daniel Wesling bara är att lyckönska till. Men paret är värt en aria av den feta damen. En aria, som markerar att det är slutet för vår mest otidsenliga relik. Monarkin!
It aint over 'til the fat lady sings. Men nu sjunger hon definitivt en aria för vintern och snön också. SLUT!
Så vad göra? Här följer några goda råd: Acceptera att The Foppa Show är över och den feta damen står på scenen. Både huvudpersonen och birollsinnehavarna har gjort sitt. För länge sen! Det är detta som gör mig bekymrad över kontraktsteckningen med Sundström. Han har haft en viktig biroll i showen, men har gjort sitt. Liksom Timander, Hans Jonsson, Per Svartvadet och Marcus Näslund. Marcus Näslund har väl sitt styrelsejobb kvar, och han bör se rill att dom grå eminenserna Erkén och Foppapappa förpassas upp på läktaren. Både Marcus Näslund och dom övriga i gubbligan har väl sitt på det torra f.ö. Och den norska kolonin rör väl på sig med automatik. Sen bör man göra Foppa till klubbdirektör efter Fredrik Andersson, som väl inte varit någon stjärna direkt i den rollen. Men Foppa kan med sitt internationella nätverk bli en tillgång i den rollen. Även om jag har svårt att tänka mig honom i skjorta och slips….
Det blir alltså till att börja om från början. Som tur är, så är man ju kvar i elitserien, så det finns ju något att bygga på. Och målet måste vara att hänga kvar. Exemplet Leksand manar inte till efterföljd precis. Hockeygymnasiet är väl också kvar i stan så långt jag vet. Ytterligare en grundsten att bygga ifrån. Men några tuffa år väntar säkert. Inte minst ekonomiskt. Bygg nytt på hungriga juniorer precis som förra gången!
När vi nu ändå är inne på feta damer och slutarior, så bör en sång sjungas för telefonkatalogerna. Nu har man börjat med den onödiga utdelningen igen. Minst fyra tjocka tegelstenar i Stockholm. Låt alla abonnenter få en uppsättning när abonnemanget tecknas, och låt det vara bra med det sen. Det finns minst hundra andra sätt att ta reda på fasters telefonnummer.
Anja Persson bör få en slutaria av den feta damen också. Det kan väl inte vara kul för henne att bli trea ett år till. När man, som hon, redan vunnit allt som går att vinna. Och när slutarior sjungs så bör söndagsöppna butiker också få en sådan. Att ha butikerna öppna på söndagar är ett behov, som kommersialism och affärsägare skapat. Och som vi andra klarar oss utan.
I dag har kronprinsessan Victoria namnsdag, Flaggprydda bussar i Stockholm har påmint om det. Och säkert på andra håll också. Och Victoria är säkert en toppentjej, som Daniel Wesling bara är att lyckönska till. Men paret är värt en aria av den feta damen. En aria, som markerar att det är slutet för vår mest otidsenliga relik. Monarkin!
It aint over 'til the fat lady sings. Men nu sjunger hon definitivt en aria för vintern och snön också. SLUT!
torsdag 11 mars 2010
Blåsippa och videung
Jag gjorde en liten resa i går. Ingen lång alls, utan bara en dagsutfärd i Mälardalen. Solen sken och sällskapet var trevligt. Men, nej, inte en blåsippa inom synhåll. Ni vet:
Blåsippan ute i backarna står
niger och säger: ”Nu är det vår!”
Barnen de plocka små sipporna glatt,
rusa sen hem under rop och skratt.
”Mor, nu är våren kommen, mor
nu få vi gå utan strumpor och skor.
Blåsippor ute i backarna stå,
ha varken skor eller strumpor på
Icke! Snön låg nästan meterdjup och varken snösmältning eller islossning i sikte. Så mor i stugan hade så rätt:
Mor i stugan, hon säger så:
”Blåsippor aldrig snuva få.
Än få ni gå med strumpor och skor,
än är det vinter kvar” säger mor
Och, med både strumpor och skor,kostade vi på oss en lunchpromenad i solen i går. Plötsligt pekade promenadsällskapet på ett träd; Är det vide, möjligen? Men vid närmare betraktande kunde vi konstatera att, nej det var det inte. Zacharias Topelius kanske hade upplevt samma frustration över vintern när han uppmanade viden:
Sov du lilla videung
än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung
rosor, hyacinter.
Än så är det långt till vår,
innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide,
än så är det vinter.
Inget töväder och ingen islossning i sikte alltså. Och apropå islossning, förresten; Vart har de gamla herderliga israpporterna från SMHI tagit vägen? Jag lyssnade häromdagen på radion och fick mig en tämligen intetsägande rapport om isläget till livs. Även här var det bättre förr. Då fick man reda på isläget vid infarten till Hudiksvall t.ex. I form av en sifferkod, som man kunde följa från dag till dag. Varför har isläget i Hudiksvall,i Töre hamn och vid Oaxen blivit ointressant? Likaså fick man reda på var isbrytarna Atle,Frej,Oden,Tor och Ymer befann sig varje dag. Nu får man bara reda på att det är ”tjock drivis med vallar nära finska kusten” Eller sammanfrusna flak vid Kuggören. Kuggören, som man inte ens vet var det ligger….
Och vår och töväder har ju ofta använts i bildlig, överförd bemärkelse. Pragvåren 1968 t.ex. Tänk om Alexander Dubceks revolt mot Sovjetunionen hade lyckats. Hur hade då utvecklingen i Östeuropa blivit? Men han var för långt före sin tid och därför la sej vintern och isen igen.
Och Israels planer på ännu fler bosättningar i östra Jerusalem är väl inte heller något tecken på vår och islossning. Ett politiskt sjävmål som slår rekord, konstaterar DN i dag. Det är bara att hålla med.
Och dödshotet mot konstnären Lars Vilks är inte heller något vårtecken, precis. Visserligen var det väl obetänksamt att, i den konstnärliga frihetens namn, framställa profeten Mohammed som en rondellhund. Men det rättfärdigar inte på något sätt de planer som nu avslöjats i Irland och i USA att verkställa det dödshot som vilat över honom. Han har, ovasett vilka bilder han producerar, rätt att leva i frid och ro. Liksom faktiskt de sverigedemokrater, som fått sina bilar och sina hus förstörda och i några fall också misshandlats. Som DN också konstaterar i dag: I en demokrati har man faktiskt rätt att ha fel åsikt.
Nej det är nog så att:
Än så är det långt tillvår
innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide,
än så är det vinter.
Men jag upplevde också vårtecken i går.......
Blåsippan ute i backarna står
niger och säger: ”Nu är det vår!”
Barnen de plocka små sipporna glatt,
rusa sen hem under rop och skratt.
”Mor, nu är våren kommen, mor
nu få vi gå utan strumpor och skor.
Blåsippor ute i backarna stå,
ha varken skor eller strumpor på
Icke! Snön låg nästan meterdjup och varken snösmältning eller islossning i sikte. Så mor i stugan hade så rätt:
Mor i stugan, hon säger så:
”Blåsippor aldrig snuva få.
Än få ni gå med strumpor och skor,
än är det vinter kvar” säger mor
Och, med både strumpor och skor,kostade vi på oss en lunchpromenad i solen i går. Plötsligt pekade promenadsällskapet på ett träd; Är det vide, möjligen? Men vid närmare betraktande kunde vi konstatera att, nej det var det inte. Zacharias Topelius kanske hade upplevt samma frustration över vintern när han uppmanade viden:
Sov du lilla videung
än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung
rosor, hyacinter.
Än så är det långt till vår,
innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide,
än så är det vinter.
Inget töväder och ingen islossning i sikte alltså. Och apropå islossning, förresten; Vart har de gamla herderliga israpporterna från SMHI tagit vägen? Jag lyssnade häromdagen på radion och fick mig en tämligen intetsägande rapport om isläget till livs. Även här var det bättre förr. Då fick man reda på isläget vid infarten till Hudiksvall t.ex. I form av en sifferkod, som man kunde följa från dag till dag. Varför har isläget i Hudiksvall,i Töre hamn och vid Oaxen blivit ointressant? Likaså fick man reda på var isbrytarna Atle,Frej,Oden,Tor och Ymer befann sig varje dag. Nu får man bara reda på att det är ”tjock drivis med vallar nära finska kusten” Eller sammanfrusna flak vid Kuggören. Kuggören, som man inte ens vet var det ligger….
Och vår och töväder har ju ofta använts i bildlig, överförd bemärkelse. Pragvåren 1968 t.ex. Tänk om Alexander Dubceks revolt mot Sovjetunionen hade lyckats. Hur hade då utvecklingen i Östeuropa blivit? Men han var för långt före sin tid och därför la sej vintern och isen igen.
Och Israels planer på ännu fler bosättningar i östra Jerusalem är väl inte heller något tecken på vår och islossning. Ett politiskt sjävmål som slår rekord, konstaterar DN i dag. Det är bara att hålla med.
Och dödshotet mot konstnären Lars Vilks är inte heller något vårtecken, precis. Visserligen var det väl obetänksamt att, i den konstnärliga frihetens namn, framställa profeten Mohammed som en rondellhund. Men det rättfärdigar inte på något sätt de planer som nu avslöjats i Irland och i USA att verkställa det dödshot som vilat över honom. Han har, ovasett vilka bilder han producerar, rätt att leva i frid och ro. Liksom faktiskt de sverigedemokrater, som fått sina bilar och sina hus förstörda och i några fall också misshandlats. Som DN också konstaterar i dag: I en demokrati har man faktiskt rätt att ha fel åsikt.
Nej det är nog så att:
Än så är det långt tillvår
innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide,
än så är det vinter.
Men jag upplevde också vårtecken i går.......
tisdag 9 mars 2010
Ni har väntat eller hur?
Nu kommer den! Det blogginlägg, som NI väntat på, och som Ni visste skulle komma. Nu är den här. FOTBOLLSBLOGGEN. Naturligtvis har det hela tiden bara varit en tidsfråga innan det skulle bli dags att börja tänka fotboll. Trots att svallet från vinter-OS knappt hunnit lägga sej, och trots att det viktigaste av hockey-säsongen, åtminstone den inhemska, ännu återstår, så börjar fotbollsallsvenskan på lördag. Det gröna fältets schack, idrottens krona, den mest intelligenta av alla sporter, gnuggar vintersömnen ur ögonen och reser sig ur dvalan. Visserligen inget fotbolls-VM den här gången, men ändå mängder av spännande upplevelser.
Allsvenskan först, och nu blir det koncentation på herrarna; Media har de senaste dagarna rapporterat om hur de flesta allsvenska klubbarna tror på en bättre säsong, såväl sportsligt som ekonomiskt, än den senaste. Lite överraskande kanske, med tanke på att själva produkten, lagen alltså, knappast verkar starkare än i fjol. Det är också alltid svårt att tippa efter hur försäsongen har artat sej, men jag sätter en slant på Elfsborg igen. Jag tippade boråsarna även i fjol, men det höll inte riktigt hela vägen. Jag vurmar också för lag från lite mindre orter ( förlåt Borås) där idrottens själ fortfarande lever och allt inte blivit sönderkommersialiserat. Men det är klart: lag från alltför små orter är chanslösa. Mjällby och Åtvidaberg åker alltså ur. Jag beundrar också Gefle, som varje säsong överraskar. Dom klarar sig ett år till. Tro mej! Efter Elfsborg radar IFK Göteborg, Malmö FF och AIK upp sej. I nu nämnd ordning. Men jag skulle gärna se Kalmar FF i toppstriden igen. Återigen ett lag från en lite mindre ort. Sen har vi Örebro,Gefle Djurgården,Helsingborg, Häcken, GAIS och BP. Dom får nog mer gemensamt med bottenlagen än med toppen, men klarar sig. Mitt hjärta har bultat lite extra för Helsingborg ända sen Kalle Svensson var min idol. Jag hade likadan keps som han och likadana knäskydd. Men i år räcker dom inte riktigt till.....
Men precis som Hockeyallsvenskan är den mest spännande serien i hockey, så är Superettan rasande intressant i fotboll. Där hittar vi min fotbollsfavorit: GIF Sundsvall. Dom spelade f.ö. 2-2 mot allsvenska Gefle häromdagen. Dom blir giftiga i år, tro mej! Det blir naturligtvis även Hammarby. Tyvärr, säger jag, så att alla hör! Det finns nog inget svenskt fotbollslag som jag tycker så genuint illa om som fotbollsförstörarna från Söders höjder. Inte då spelarna så mycket som svansen av s.k. supporters. Jo, spelarna också, förresten. Varför kan dom aldrig klart, tydligt och högt, så att det hörs, ta avstånd från idioterna på Söderstadions läktare? Nu är det sagt. Skönt!! Spännande ska det bli att följa stadskampen i Södertälje mellan Assyriska och Syrianska. Syrianska har ju förstärkt med Peter Ijeh, den gamle allsvenske skyttekungen. Ni minns väl honom? Och när ska Norrköping ta plats i fotbollens finrum igen, tro? Och ska Henke Larssons tränarkarriär inledas med att Landkrona tar steget till Allsvenskan? Knappast. Kul ska det också bli med Öster och Degerfors. En gammal fotbollsnörd som jag anser nämligen, att dom båda hör hemma högt upp i seriesystemet. Och just Degerfors har väl en särskild plats i varje sant fotbollshjärta. Namn som ”Skjorta” Bergström, ”Sippa” Tinglöf, Olle Åhlund och många fler väcker fantastiska minnen till liv…..
För att inte blogginlägget ska bli alldeles för långt i dag, så avstår jag från att titta på de något lägre divisionerna. Men det är klart att man undrar hur det ska gå för gamla klassiska Motala AIF i div 2 Östra Götaland och för Friska Viljor i div 3, mellersta Norrland…..
Fortsättning följer…….
Jag avrundar i stället med att upprepa maningen till Lagrell och grabbarna i förbundstoppen. Se till att vi får en omläggning av seriesystemet till höst- vår snarast! Det är inget kul att allt ska avgöras i minusgrader och snöglopp… Den ädla fotbollen är värd bättre.
Allsvenskan först, och nu blir det koncentation på herrarna; Media har de senaste dagarna rapporterat om hur de flesta allsvenska klubbarna tror på en bättre säsong, såväl sportsligt som ekonomiskt, än den senaste. Lite överraskande kanske, med tanke på att själva produkten, lagen alltså, knappast verkar starkare än i fjol. Det är också alltid svårt att tippa efter hur försäsongen har artat sej, men jag sätter en slant på Elfsborg igen. Jag tippade boråsarna även i fjol, men det höll inte riktigt hela vägen. Jag vurmar också för lag från lite mindre orter ( förlåt Borås) där idrottens själ fortfarande lever och allt inte blivit sönderkommersialiserat. Men det är klart: lag från alltför små orter är chanslösa. Mjällby och Åtvidaberg åker alltså ur. Jag beundrar också Gefle, som varje säsong överraskar. Dom klarar sig ett år till. Tro mej! Efter Elfsborg radar IFK Göteborg, Malmö FF och AIK upp sej. I nu nämnd ordning. Men jag skulle gärna se Kalmar FF i toppstriden igen. Återigen ett lag från en lite mindre ort. Sen har vi Örebro,Gefle Djurgården,Helsingborg, Häcken, GAIS och BP. Dom får nog mer gemensamt med bottenlagen än med toppen, men klarar sig. Mitt hjärta har bultat lite extra för Helsingborg ända sen Kalle Svensson var min idol. Jag hade likadan keps som han och likadana knäskydd. Men i år räcker dom inte riktigt till.....
Men precis som Hockeyallsvenskan är den mest spännande serien i hockey, så är Superettan rasande intressant i fotboll. Där hittar vi min fotbollsfavorit: GIF Sundsvall. Dom spelade f.ö. 2-2 mot allsvenska Gefle häromdagen. Dom blir giftiga i år, tro mej! Det blir naturligtvis även Hammarby. Tyvärr, säger jag, så att alla hör! Det finns nog inget svenskt fotbollslag som jag tycker så genuint illa om som fotbollsförstörarna från Söders höjder. Inte då spelarna så mycket som svansen av s.k. supporters. Jo, spelarna också, förresten. Varför kan dom aldrig klart, tydligt och högt, så att det hörs, ta avstånd från idioterna på Söderstadions läktare? Nu är det sagt. Skönt!! Spännande ska det bli att följa stadskampen i Södertälje mellan Assyriska och Syrianska. Syrianska har ju förstärkt med Peter Ijeh, den gamle allsvenske skyttekungen. Ni minns väl honom? Och när ska Norrköping ta plats i fotbollens finrum igen, tro? Och ska Henke Larssons tränarkarriär inledas med att Landkrona tar steget till Allsvenskan? Knappast. Kul ska det också bli med Öster och Degerfors. En gammal fotbollsnörd som jag anser nämligen, att dom båda hör hemma högt upp i seriesystemet. Och just Degerfors har väl en särskild plats i varje sant fotbollshjärta. Namn som ”Skjorta” Bergström, ”Sippa” Tinglöf, Olle Åhlund och många fler väcker fantastiska minnen till liv…..
För att inte blogginlägget ska bli alldeles för långt i dag, så avstår jag från att titta på de något lägre divisionerna. Men det är klart att man undrar hur det ska gå för gamla klassiska Motala AIF i div 2 Östra Götaland och för Friska Viljor i div 3, mellersta Norrland…..
Fortsättning följer…….
Jag avrundar i stället med att upprepa maningen till Lagrell och grabbarna i förbundstoppen. Se till att vi får en omläggning av seriesystemet till höst- vår snarast! Det är inget kul att allt ska avgöras i minusgrader och snöglopp… Den ädla fotbollen är värd bättre.
Snögummor på kvinnodagen
Det var internationella kvinnodagen i går. För ett hundrade gången. Egentligen är det synd och skam att det efter ett hundra år ska behövas en speciell dag, då man betonar kvinnors rättigheter och alldeles rimliga krav på att få behandlas jämlikt och därmed rättvist. Men nu är det en gång så, och den dagen infaller alltid den 8 mars. Några dagar innan, den 4 mars firades kvinnornas internationella bönedag. Den firas också varje år, den första fredagen i mars. Och vän av ordning undrar då naturligtvis, varför man inte slår ihop dessa dagar… Kvinnor som över hela världen samlas till bön skulle väl om något vara en styrka för att lyfta kvinnors situation. Våld mot kvinnor, kvinnor som avskedas för att dom blir gravida, kvinnors lägre löner för samma arbete, mindre kvalificerade män som prioriteras framför mer kompetenta kvinnor mm. Låter inte det som lämpliga böneämen? Hur är det nu det står i Bibeln? ”Här är inte man eller kvinna…….. Alla är ett….”
Och speciellt skulle väl Frälsningsarmén ha en del att bidra med i jämställdhetsarbetet. I Frälsningsarmén har ju jämställdheten mellan män och kvinnor varit genomförd sedan 1865. Och William Booth, Frälsningsarméns grundläggare, sa ju också vid något tillfälle, att ”många av mina bästa män är kvinnor” Och två av rörelsens världsledare har varit kvinnor. Två av 19 är kanske inte så mycket, men jämför med andra internationella organisationer…… Det var ju också en kvinna, som tog Frälsningsarmén till Sverige och blev rörelsens första ledare. Och detta i en tid när kvinnor på sin höjd ingick i kaffekommittén.
Såg förresten att en vd för något stort företag fått ett kvinnopris för att ha fällt årets klumpigaste uttalande. Han motiverade att företaget bara hade män i sin direktion med att ”vi tar bara hänsyn till kompetensen”. Jo, jag tackar jag. Undrar vad hans fru tycker om ett sånt uttalande. Om han nu har nån fru. Med den kvinnosynen….
Men om nu höstens val går som vi hoppas, (!!!) så får vi i alla fall en kvinnlig statsminister. Ett steg framåt för jämställdheten i så fall. Men det är nog på olika gräsrotsplaner som grovjobbet måste göras. Hemma, på dagis, i skolan, på jobbet och överallt där vår världsbild och människosyn skapas.
Och precis på kvinnodagen kom våren till Dalarö. Åtminstone kändes solen lite varm och snömassorna smälte lite grann. Men till helgen kommer kylan tillbaka enl. olyckskorparna på SMHI. Precis som jämställdhetsarbetet också råkar ut för bakslag. Eller backlash som vi ju säger numera. Ska blogga nån gång om denna löjliga svengelska, förresten…
Och snögubbarna dök också upp i går tillsammans med kramsnön. Nej, förresten, det var snögummor. Och tjejer i typ fem-sexårsåldern som byggde dom. Jag ska förresten blogga om ordet typ också nån gång, typ. Dom kanske redan var medvetna om att gummor är precis lika viktiga som gubbar. Inte bara på kvinnodagen. Löftesrikt i sanning i så fall. Och det tycker jag fast jag är man. Eller kanske just därför.
Och speciellt skulle väl Frälsningsarmén ha en del att bidra med i jämställdhetsarbetet. I Frälsningsarmén har ju jämställdheten mellan män och kvinnor varit genomförd sedan 1865. Och William Booth, Frälsningsarméns grundläggare, sa ju också vid något tillfälle, att ”många av mina bästa män är kvinnor” Och två av rörelsens världsledare har varit kvinnor. Två av 19 är kanske inte så mycket, men jämför med andra internationella organisationer…… Det var ju också en kvinna, som tog Frälsningsarmén till Sverige och blev rörelsens första ledare. Och detta i en tid när kvinnor på sin höjd ingick i kaffekommittén.
Såg förresten att en vd för något stort företag fått ett kvinnopris för att ha fällt årets klumpigaste uttalande. Han motiverade att företaget bara hade män i sin direktion med att ”vi tar bara hänsyn till kompetensen”. Jo, jag tackar jag. Undrar vad hans fru tycker om ett sånt uttalande. Om han nu har nån fru. Med den kvinnosynen….
Men om nu höstens val går som vi hoppas, (!!!) så får vi i alla fall en kvinnlig statsminister. Ett steg framåt för jämställdheten i så fall. Men det är nog på olika gräsrotsplaner som grovjobbet måste göras. Hemma, på dagis, i skolan, på jobbet och överallt där vår världsbild och människosyn skapas.
Och precis på kvinnodagen kom våren till Dalarö. Åtminstone kändes solen lite varm och snömassorna smälte lite grann. Men till helgen kommer kylan tillbaka enl. olyckskorparna på SMHI. Precis som jämställdhetsarbetet också råkar ut för bakslag. Eller backlash som vi ju säger numera. Ska blogga nån gång om denna löjliga svengelska, förresten…
Och snögubbarna dök också upp i går tillsammans med kramsnön. Nej, förresten, det var snögummor. Och tjejer i typ fem-sexårsåldern som byggde dom. Jag ska förresten blogga om ordet typ också nån gång, typ. Dom kanske redan var medvetna om att gummor är precis lika viktiga som gubbar. Inte bara på kvinnodagen. Löftesrikt i sanning i så fall. Och det tycker jag fast jag är man. Eller kanske just därför.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)