Den 18 dec. var dagen när biljätten GM beslutade att lägga ned Saab. Man ville inte göra affärer med de ryska oligarkerna far och son Antonov, och då var det bättre att ge de anställda en för tidig julklapp: Ni förlorar jobben! Det är svårt att förstå varför man inte kunde ha väntat med beskedet till efter jul, men kapitalismen har inget hjärta......
Men den 18 dec. var också dagen då den svenska regeringen i allmänhet och Maud Olofsson i synnerhet vann 2010 års val åt socialdemokraterna. Minnet när det gäller den här sortens julklappar är ganska gott hos svenska folket, och vid valurnorna i september kommer vi att minnas den 18 dec. Regeringen och näringsminister Maud Olofsson har under hela mandatperioden varit kallsinniga till svensk fordonsindustri. “Staten ska inte stötta näringsverksamhet och företag” har det hetat. Nej men stöd till hushållsnära tjänster går tydligen bra! Bottennappet kom väl när Maud Olofsson med ett leende (hånflin)på läpparna konstaterade att "man borde bygga vindkraftverk i Trollhättan i stället" Saab har ingen framtid har det egentliga beskedet tidigt varit. Det går inte att komma ifrån att regeringens passivitet har försvagat Saab. I ärlighetens namn måste sägas, att under stupstocken har man lagt in lite krut i livräddningsaktionerna,men statssekr. Jöran Hägglund! Du var på tok för sent ute!
Nu är det för sent att reparera skadan. Vad Maud Olofsson än kommer att säga, bär regeringen ett visserligen delat, men dock, ansvar för att det har gått så illa. Redan på måndag får hon och arbetsmarknadsminister Littorin ( som hittills nöjt sig med att konstatera att "2010 kommer att bli ett skitår") börja fundera över vart man har tänkt sig att alla tusentals anställda i bilindustrin ska ta vägen. Och nu krävs inte bara kraftfulla stöd till alla som förlorar jobbet och till Trollhättan - nu måste regeringen börja föra en politik för kvalificerade jobb och inte bara för lägre löner. Aftonbladet har räknat ut att det kommer att kosta oss skattebetalare ca 4 miljarder kronor/år så länge de direkt berörda inte får nya jobb
Men inget ont som inte har något gott med sig. Den 18 dec. 2009 var dagen då Maud Olofsson vann 2010 års val åt socialdemokraterna. Vi glömmer inte.....
lördag 19 december 2009
fredag 18 december 2009
Tillhör Malin den sista generationen?
Idag ska jag vara politiskt korrekt. Med andra ord ska jag göra som alla andra och blogga om klimatkonferensen. Jag lovade,när jag återupptog bloggandet, att inte vara så seriös som vid det förra försöket. Men i dag är det inte är inte speciellt betungande att vara en smula seriös eftersom klimatkonferensen och dess resultat kanske blir livsavgörande för oss alla. Och inte bara för oss. Ett mig närstående barnbarn, 17 år, sa härom sistens: Farfar! Jag kanske tillhör den sista generationenen!….. Det är det det handlar om i Köpenhamn.
Häromdagen lämnade en stor del av U-landsdelagationerna konferensen eftersom man inte ansåg att förhandlingarna var fruktbara. I-länderna försöker, som vanligt, smita undan sitt ansvar och U-länderna reagerar. Alldeles utmärkt!! U-länderna har under flera århundraden blivit förbigångna, utnyttjade och våldtagna av det som idag är I-länder. U-länderna har med sina råvaror, sina marknader och sin arbetskraft bidragit till vårt välstånd. U-länderna har hela tiden suttit på åskådarplats och tittat på medan I-länderna gjort som dom velat på den spelplan som kallas världen. U-länderna vill inget hellre i dag än att skapa väl fungerande samhällen för sina befolkningar, och för dom innebär det att en fungerande produktion av västerländska mått måste skapas.Men för att det ska bli möjligt måste den rika I-världen börja mäta sin välfärd med andra mått.
När vi i den rika delen av världen skapade vår välfärd och vår rikedom var det inte tal om några begränsningar eller tak. Ingen sa, att vi inte fick släppa ut vad vi ville eller bygga hur som helst. Vår rikedom skapades på dels vår egen miljö-och klimatbekostnad, men framförallt skapades rikedomen på U-ländernas. Dom fick betala vår nota Det gäller i stor utsträckning än idag, då stora delar av dom utsläpp, som sker i U-länderna idag, inte sker för att den inhemska befolkningen ska få ökad materiell standard. Istället sker utsläppen för att vi ska kunna få nya Nikeskor varje vår eller andra häftiga produkter som våra fattiga kusiner från landet tillverkat åt oss. Industrialiseringen har i drygt 150 år varit till stor nytta och glädje för oss, men den sker fortfarande på våra villkor.
Det är mot den bakgrunden som avgörandets stund nu har kommit i Köpenhamn. USA, EU och Japan skjuter till pengar, visst gör man det, men problemet är att en stor del av dessa pengar är biståndsmedel, som var tänkta just som pengar till mat, utbildning och kläder till världens fattigaste människor. Nu går i stället dessa pengar till koldioxidsnåla bilar och utsläppsrätter. Man kan inte både ha kakan och äta upp den. Men däremot kan man baka fler kakor och dela med sig av dom mer frikostigt. Men man undrar hur bra bagare Obama och Reinfeldt är. Och jag undrar också om två-spårslösningen, som tydligen blir resultatet av konferensen, egentligen är ett trixande på de rika ländernas villkor. En fortsättning av Kyotoprotokollet gynnar u-länderna, även om bara en minoritet av världens länder undertecknat det. Men en långsiktig politisk överenskommelse för åren bortom 2020.…….??? Då är barnbarnet 27 och kanske en del av den sista generationen. För hur många politiska överenskommelser har inte brutits genom åren?
Häromdagen lämnade en stor del av U-landsdelagationerna konferensen eftersom man inte ansåg att förhandlingarna var fruktbara. I-länderna försöker, som vanligt, smita undan sitt ansvar och U-länderna reagerar. Alldeles utmärkt!! U-länderna har under flera århundraden blivit förbigångna, utnyttjade och våldtagna av det som idag är I-länder. U-länderna har med sina råvaror, sina marknader och sin arbetskraft bidragit till vårt välstånd. U-länderna har hela tiden suttit på åskådarplats och tittat på medan I-länderna gjort som dom velat på den spelplan som kallas världen. U-länderna vill inget hellre i dag än att skapa väl fungerande samhällen för sina befolkningar, och för dom innebär det att en fungerande produktion av västerländska mått måste skapas.Men för att det ska bli möjligt måste den rika I-världen börja mäta sin välfärd med andra mått.
När vi i den rika delen av världen skapade vår välfärd och vår rikedom var det inte tal om några begränsningar eller tak. Ingen sa, att vi inte fick släppa ut vad vi ville eller bygga hur som helst. Vår rikedom skapades på dels vår egen miljö-och klimatbekostnad, men framförallt skapades rikedomen på U-ländernas. Dom fick betala vår nota Det gäller i stor utsträckning än idag, då stora delar av dom utsläpp, som sker i U-länderna idag, inte sker för att den inhemska befolkningen ska få ökad materiell standard. Istället sker utsläppen för att vi ska kunna få nya Nikeskor varje vår eller andra häftiga produkter som våra fattiga kusiner från landet tillverkat åt oss. Industrialiseringen har i drygt 150 år varit till stor nytta och glädje för oss, men den sker fortfarande på våra villkor.
Det är mot den bakgrunden som avgörandets stund nu har kommit i Köpenhamn. USA, EU och Japan skjuter till pengar, visst gör man det, men problemet är att en stor del av dessa pengar är biståndsmedel, som var tänkta just som pengar till mat, utbildning och kläder till världens fattigaste människor. Nu går i stället dessa pengar till koldioxidsnåla bilar och utsläppsrätter. Man kan inte både ha kakan och äta upp den. Men däremot kan man baka fler kakor och dela med sig av dom mer frikostigt. Men man undrar hur bra bagare Obama och Reinfeldt är. Och jag undrar också om två-spårslösningen, som tydligen blir resultatet av konferensen, egentligen är ett trixande på de rika ländernas villkor. En fortsättning av Kyotoprotokollet gynnar u-länderna, även om bara en minoritet av världens länder undertecknat det. Men en långsiktig politisk överenskommelse för åren bortom 2020.…….??? Då är barnbarnet 27 och kanske en del av den sista generationen. För hur många politiska överenskommelser har inte brutits genom åren?
torsdag 17 december 2009
Om lärare och outbildade kirurger
Så har den då äntligen presenterats. Regeringens förslag till ny skollag. Och, som så mycket av det som skolminister Björklund presenterar, så andas även delar av det här förslaget den gamle infanterimajoren. Svart eller vitt! Rätt eller fel! Peka med hela handen! Björklund påpekar t.ex. helt korrekt, att ingen av oss vill opereras av outbildade kirurger. Och alltså ska inte heller våra barn och ungdomar undervisas av outbildade lärare. Hjärnkirurg som hjärnkirurg. Givakt! Manöver!
Den som bloggar får ju bl.a ta sig friheten att tycka fritt, men i det här fallet grundar sig mitt tyckande på viss erfarenhet. Jag har drygt 30 år i undervisningsbranschen bakom mig, både som lärare och som skolledare. Och för mig framstår det då som glasklart, att en bra lärare ibland har helt andra egenskaper än såna som en formell lärarbehörighet kan ge. Observera att jag säger inte, att målet skall vara att befolka skolan med outbildat folk, men om den formella behörigheten skall vara avgörande så måste lärarutbildningen i grunden förändras.Lärare med formell behörighet har ofta levt hela sitt liv i skolan, först som elev, sen som som student på lärarhögskolan, och slutligen som lärare.Ibland skapar det alldeles utmärkta lärare, men lika ofta skapar den bakgrunden människor som försöker beskriva en verklighet, som dom med åren har mindre och mindre direktkontakt med själva.Lärare med andra bakgrunder har ofta mer kontakt med andra delar av den s.k.verkligheten och försöker ofta förmedla sina erfarenheter av vård, murarjobb,ledarskap i industrin eller många år som globetrotter till eleverna. Såna lärare lyssnar eleverna ofta på med nyfikenhet och intresse.
Skolan missar alltför ofta möjligheten att hålla elevernas nyfikenhet på livet vid liv. Sjuåringen springer hem till mamma och berättar med lysande ögon: Mamma, vet du vad fröken sa i dag?..... Men redan tioåringen har förlorat mycket av den nyfikenheten och aptiten, och tonåringen tycker bara att skolan är SÅÅ TRÅKIG!! En av mina utbildade lärare hade aldrig kommit på tanken att låta eleverna själva undersöka hur en motorcykelmotor fungerar. Inte förrän en outbildad kollega, tidigare cykelreparatör, i lärarrummet kom med det djärva förslaget att låta eleverna plocka sönder en motor i stället för att titta på en pedagogisk film om motorcyklar. Exemplen skulle kunna mångfaldigas för att visa att skillnaden mellan en bra och en dålig lärare inte alltid går mellan formell behörighet eller ej. Det handlar om andra saker som kärlek till eleverna, egen nyfikenhet på livet, förmåga att entusiasmera, kreativ ådra, mm mm. Liksom naturligtvis goda kunskaper i ämnet. En kirurg måste veta var han ska sätta kniven.
Nej, Björklund! Börja med att fundera på vad de s.k. obehöriga lärarna saknar behörighet att göra! Lägg sen mer krut på att reformera lärarutbildningarna i grunden innan du kräver stopp för obehöriga lärare. Lyssna inte heller alltför mycket till lärarfacken i den här frågan. Dom talar ju i egen sak,och ofta med ganska hög röst ute på skolorna dessutom......
Sen finns det förvisso andra delar i förslaget till ny skollag som är bra, och till det återkommer jag kanske....
Den som bloggar får ju bl.a ta sig friheten att tycka fritt, men i det här fallet grundar sig mitt tyckande på viss erfarenhet. Jag har drygt 30 år i undervisningsbranschen bakom mig, både som lärare och som skolledare. Och för mig framstår det då som glasklart, att en bra lärare ibland har helt andra egenskaper än såna som en formell lärarbehörighet kan ge. Observera att jag säger inte, att målet skall vara att befolka skolan med outbildat folk, men om den formella behörigheten skall vara avgörande så måste lärarutbildningen i grunden förändras.Lärare med formell behörighet har ofta levt hela sitt liv i skolan, först som elev, sen som som student på lärarhögskolan, och slutligen som lärare.Ibland skapar det alldeles utmärkta lärare, men lika ofta skapar den bakgrunden människor som försöker beskriva en verklighet, som dom med åren har mindre och mindre direktkontakt med själva.Lärare med andra bakgrunder har ofta mer kontakt med andra delar av den s.k.verkligheten och försöker ofta förmedla sina erfarenheter av vård, murarjobb,ledarskap i industrin eller många år som globetrotter till eleverna. Såna lärare lyssnar eleverna ofta på med nyfikenhet och intresse.
Skolan missar alltför ofta möjligheten att hålla elevernas nyfikenhet på livet vid liv. Sjuåringen springer hem till mamma och berättar med lysande ögon: Mamma, vet du vad fröken sa i dag?..... Men redan tioåringen har förlorat mycket av den nyfikenheten och aptiten, och tonåringen tycker bara att skolan är SÅÅ TRÅKIG!! En av mina utbildade lärare hade aldrig kommit på tanken att låta eleverna själva undersöka hur en motorcykelmotor fungerar. Inte förrän en outbildad kollega, tidigare cykelreparatör, i lärarrummet kom med det djärva förslaget att låta eleverna plocka sönder en motor i stället för att titta på en pedagogisk film om motorcyklar. Exemplen skulle kunna mångfaldigas för att visa att skillnaden mellan en bra och en dålig lärare inte alltid går mellan formell behörighet eller ej. Det handlar om andra saker som kärlek till eleverna, egen nyfikenhet på livet, förmåga att entusiasmera, kreativ ådra, mm mm. Liksom naturligtvis goda kunskaper i ämnet. En kirurg måste veta var han ska sätta kniven.
Nej, Björklund! Börja med att fundera på vad de s.k. obehöriga lärarna saknar behörighet att göra! Lägg sen mer krut på att reformera lärarutbildningarna i grunden innan du kräver stopp för obehöriga lärare. Lyssna inte heller alltför mycket till lärarfacken i den här frågan. Dom talar ju i egen sak,och ofta med ganska hög röst ute på skolorna dessutom......
Sen finns det förvisso andra delar i förslaget till ny skollag som är bra, och till det återkommer jag kanske....
onsdag 16 december 2009
Julstämning på väg
Nu är den nog på väg i alla fall! Julstämningen menar jag. Åtminstone har snön gjort sitt för att förbereda julens ankomst. Fyra gånger fick jag skotta hela uppfarten i går och ändå är dags nu på morgonen igen. Fint, men lite jobbigt, med tilltagande ålder....Och hustrun har gjort både köttbullar, knäck och karameller. Så visst kommer julstämningen krypande så smått. Men julklapparna återstår för min del. Det är även där hustrun som står för merparten, men dem som faller på min lott ska införskaffas i dag eller någon av de närmaste dagarna. Och räknat från i dag har vi dessutom fyra födelsedagar innan julen dansas ut. Och jag som lider fullkomlig brist på vad-köpa-på-födelsedagar-nära-jul-idéer just nu.Hustrun är förresten års-och dagsbarn med Silvia, och jag har föreslagit hovet gemensamt födelesdagsfirande dagen före julafton vid några tillfällen. Men hovet har inte ens behagat svara. Undra på att rojalismen inte står så högt i kurs.....
Annars blir det en dansk jul i år. Det innebär bl.a att det inte blir någon julgran på Baldersvägen i år. En äkta gran ska det annars vara, som sprider juldoft i huset, Men när ingen är hemma och doftar i sig julen, så hoppar vi över det. Men det blir julgran i Danmark i stället. En sån där som man går runt ( inte dansar)i stilla mak på julafton och sjunger Härlig är jorden i stället för Hej tomtegubbar.Danmark är annars ett minst lika sekulariserat land som Sverige och kyrkobesöken är minst lika få. Utom på julafton! Då går hela Danmark i kyrkan. Vid vårt senaste julbesök där besökte vi den andra av tre överfulla julgudstjänster i Hellerup kirke. Och så är det överallt i landet. Annars är det mycket som är likadant. Barnbarn som väntar på julemanden, som f.ö. bor på Grönland, mycket och god mat och julklappar. Något som jag uppskattar speciellt med den danska julaftonen är att tv-apparaten inte är centrum i firandet. Tack för det! Fast jag kommer att sakna Karl-Bertil Jonsson. Han som påminner om att julen en gång firades till minne av Jesu födelse och att det kanske är dags igen att ta från de rika och ge till de fattiga... Och då är det ju val innan julen 2010
Så några dagar före jul packar vi bilen, skottar gårdsuppfarten en sista gång och ställer kosan mot Ålsgårde, dotter, måg och alldeles underbara Nicklas och Emmely. Och kanske blir det en vit jul även där...Och dom har en kort gårdsNEDfart.Och jag längtar redan!!
Annars blir det en dansk jul i år. Det innebär bl.a att det inte blir någon julgran på Baldersvägen i år. En äkta gran ska det annars vara, som sprider juldoft i huset, Men när ingen är hemma och doftar i sig julen, så hoppar vi över det. Men det blir julgran i Danmark i stället. En sån där som man går runt ( inte dansar)i stilla mak på julafton och sjunger Härlig är jorden i stället för Hej tomtegubbar.Danmark är annars ett minst lika sekulariserat land som Sverige och kyrkobesöken är minst lika få. Utom på julafton! Då går hela Danmark i kyrkan. Vid vårt senaste julbesök där besökte vi den andra av tre överfulla julgudstjänster i Hellerup kirke. Och så är det överallt i landet. Annars är det mycket som är likadant. Barnbarn som väntar på julemanden, som f.ö. bor på Grönland, mycket och god mat och julklappar. Något som jag uppskattar speciellt med den danska julaftonen är att tv-apparaten inte är centrum i firandet. Tack för det! Fast jag kommer att sakna Karl-Bertil Jonsson. Han som påminner om att julen en gång firades till minne av Jesu födelse och att det kanske är dags igen att ta från de rika och ge till de fattiga... Och då är det ju val innan julen 2010
Så några dagar före jul packar vi bilen, skottar gårdsuppfarten en sista gång och ställer kosan mot Ålsgårde, dotter, måg och alldeles underbara Nicklas och Emmely. Och kanske blir det en vit jul även där...Och dom har en kort gårdsNEDfart.Och jag längtar redan!!
tisdag 15 december 2009
Hur kan man sjunka så djupt?
Medan örebrospelaren Niklas Lihagen låg på isen, drabbad av hjärtstillestånd, och kämpade för sitt liv, stod s.k. supporters från motståndarlaget Bofors på läktaren och skanderade:"Låt han dö, låt han dö!" Händelsen utspelade sig i söndags under den allsvenska hockeymatchen mellan Örebro och Bofors, och nu undrar man ängsligt: Hur är det möjligt? Hur kan människor sjunka så djupt? Förkortningen s.k. ovan betyder så kallade och har sällan känts mer berättigad. Jag håller absolut med Örebro Hockeys sportchef i hans bedömning att mobben ( ty det är naturligtvis inte fråga om några supporters)betedde sig sämre än djur!Ja, att göra jämförelsen med djur är t.o.m.förnedrande för djuren....Och det var faktiskt bara tur sen att domaren vid sidan av att döma hockey var ambulanssjuksköterska. Hans rådiga ingripande räddade förmodligen livet på Lihagen. Annars hade mobben från Bofors fått rätt i sina önskningar.......
Vart är egentligen elitidrotten på väg? Upplopp och förstärkt polisbevakning på snart varje allsvensk fotbollsmatch, slagsmål och skadegörelse. Nu slipper vi ju dess bättre Hammarby, där de värsta dräggen finns, i allsvenskan nästa säsong, men ändå...Och visst är det urtrist när farfar inte vågar ta med barnbarnet på fotboll. Fotboll som ju kan vara den finaste undehållning man kan tänka sig.
Dräggen måste bort från arenorna! Det är ett gemensamt renhållningsansvar för klubbarna, polisen men också för föräldrar och ungdomsledare. Ge sporten tillbaka till idrotten!
Vart är egentligen elitidrotten på väg? Upplopp och förstärkt polisbevakning på snart varje allsvensk fotbollsmatch, slagsmål och skadegörelse. Nu slipper vi ju dess bättre Hammarby, där de värsta dräggen finns, i allsvenskan nästa säsong, men ändå...Och visst är det urtrist när farfar inte vågar ta med barnbarnet på fotboll. Fotboll som ju kan vara den finaste undehållning man kan tänka sig.
Dräggen måste bort från arenorna! Det är ett gemensamt renhållningsansvar för klubbarna, polisen men också för föräldrar och ungdomsledare. Ge sporten tillbaka till idrotten!
måndag 14 december 2009
Det är synd om Daniel
Dom som känner mig, vet, att jag inte tillhör monarkins stödtrupp och försvarare. Jag tillhör snarare den grupp som är kraftfulla motståndare till kungahus och rojalism. F.ö. har jag nog inte träffat någon som har kunnat försvara monarkin med någon form av rationella argument. Flärd och glamour, visst. Fina representanter för Sverige, nåja.Försvarare av traditionella värderingar,ja, men det är kyrka och försvar också, så...Men rationella, förnuftsbaserade argument, icke! Hur skulle det t.ex vara om chefsbefattningarena i våra storföretag gick i arv. Eller om dottern till cykelhandlaren ärvde fars företag.Hur skulle det vara? Nej,vi har nog inget mindre tidsenligt än monarkin i vårt land.
Dessutom tycker jag synd om Daniel Westling. En vanlig hederlig kille, säkert, från Ockelbo. Han har fått ge upp hela sitt liv för kärleken till Victoria Bernadotte. Hans framtida uppgift blir att gå 1,5 meter snett till vänster bakom sin fru resten av livet. Ta i hand och vinka kommer han också att få göra, och dessutom klippa ett och annat band.Men att gå på fotboll med polarna är inte att tänka på, och inte heller att ta en fredagsöl efter jobbet. Jobbet, förresten... Vilket jobb? Han har ju visserligen haft många år på sig att tänka sig in i rollen, men ändå.... Tala om att offra för kärlekens skull.
Det enda vi har att hoppas på för Daniels skull, är att två riksdagar med val emellan avskaffar hela systemet. Men med den uppbackning hovet har av media är väl inte det att hoppas på.Eller att Victoria väljer kärleken till sin Daniel framför drottningtiteln och befriar honom till ett LIV. Det kanske vore nåt. Om inte hennes föräldrar sätter stopp för det år 2009 eller 2010 då.
Men alternativen då? Finns dom? En del länder har något som heter republik. Ett okänt ord i rojalistkretsar, men ändå. Det är länder som har vågat testa att välja en lämplig medborgare, som har folkets förtroende, att bli statschef och folkets företrädare. Och konstigt nog tycks det fungera ganska bra på de flesta håll. Och jag tror, att Victoria och Daniel skulle må ganska bra i ett sånt samhälle.
Dessutom tycker jag synd om Daniel Westling. En vanlig hederlig kille, säkert, från Ockelbo. Han har fått ge upp hela sitt liv för kärleken till Victoria Bernadotte. Hans framtida uppgift blir att gå 1,5 meter snett till vänster bakom sin fru resten av livet. Ta i hand och vinka kommer han också att få göra, och dessutom klippa ett och annat band.Men att gå på fotboll med polarna är inte att tänka på, och inte heller att ta en fredagsöl efter jobbet. Jobbet, förresten... Vilket jobb? Han har ju visserligen haft många år på sig att tänka sig in i rollen, men ändå.... Tala om att offra för kärlekens skull.
Det enda vi har att hoppas på för Daniels skull, är att två riksdagar med val emellan avskaffar hela systemet. Men med den uppbackning hovet har av media är väl inte det att hoppas på.Eller att Victoria väljer kärleken till sin Daniel framför drottningtiteln och befriar honom till ett LIV. Det kanske vore nåt. Om inte hennes föräldrar sätter stopp för det år 2009 eller 2010 då.
Men alternativen då? Finns dom? En del länder har något som heter republik. Ett okänt ord i rojalistkretsar, men ändå. Det är länder som har vågat testa att välja en lämplig medborgare, som har folkets förtroende, att bli statschef och folkets företrädare. Och konstigt nog tycks det fungera ganska bra på de flesta håll. Och jag tror, att Victoria och Daniel skulle må ganska bra i ett sånt samhälle.
söndag 13 december 2009
Utsikt från en gryta......
Dom finns där alla.... Sjuåringen, som frågar mormor,tonårstjejen, som aldrig sett nån förut, han i karriären, som vill visa sin medkänsla, och pensionären, som stannar till och pratar en stund, kanske för att berätta nåt minne från andra grytor.
Frälsningsarméns julgrytor är på plats igen för att ta sin plats som en gammal invand jultradition. I mer än ett hundra år har julstressande svenskar mötts av uppmaningen att "hålla grytan kokande", och i år har grytan dessutom lagt till att vi ska "handla" rätt", och tänka på någon som har det svårt, när vi köper våra julklappar.
Men julgrytan är inte bara och inte främst en gammal jultradition. Den är en påminnelse om en välfärd, som aldrig varit heltäckande och gällt alla, och som i dag visar större brister än på mycket länge. Köerna av människor som söker hjälp till jul hos Frälsningsarmén är längre än kanske någonsin sen 30-talets krisår, och det är alls inte bara uteliggare och psykiskt sjuka, som står i dessa köer. Nej, där står Svensson, som gör absolut allt han eller hon kan för att klara sin vardag, men som inte lyckas. Hur gärna tvåbarnsmamman än vill, så finns det inga pengar varken till julmat eller till den minsta lilla julklapp åt barnen. Vad regeringen än säger, så har arbetslinjen inte hjälpt henne det minsta lilla, och försäkringskassan har inte hunnit med.... Dessutom går kanske fru Svenssons sjukskrivningsperiod ut vid årsskiftet. Men då är det väl tur att sjukförsäkringsminister Husmark-Perssons bro från försäkringskassan till arbetsförmedlingen finns.... Nej, man kan bli upprörd för mindre. Heligt vred var ett uttryck, som användes i kyrkan tidigare, och det är nog dags att plocka fram det igen. Och hur var det han sa, när han stannade till vid grytan för några år sedan? Det är tur att Ni finns, men synd att Ni ska behövas. Jo, så är det nog.
Våra pass vid julgrytan vid Odenplan är 90 minuter långa och i går hann det bli ganska kallt innan mina minuter hade gått. För några år sedan kunde alltfler kårer stå inomhus i gallerior och köpcentra, men sedan privatiseringsvågen gått fram även över dessa,har vi blivit utsparkade från de flesta köptempel. Utsparkade i den kyla som går fram över landet. Men folk är oerhört vänliga mot oss, där vi står och småhuttrar för medmänniskans skull. Nästan bara vänliga kommentarer och uppmuntrande tillrop. Vi tycks tillhöra den jul, som så sent som på Karl-Bertil Jonssons tid ännu firades till minne av Jesu födelse. Vi tror faktiskt att det fortfarande är så, och det är därför vi står vid grytan.Vi tror att det finns en god Gud, som vill alla människor väl. Men han behöver händer och fötter som blir Hans budbärare. Alltid och även i jultid.
Så Du; Håll grytan kokande och Handla rätt i jultid du också!!Och tack för din gåva! Och hittar du ingen gryta, så kan du skicka Ditt bidrag till Frälsningsarméns konto 900480-5.
Frälsningsarméns julgrytor är på plats igen för att ta sin plats som en gammal invand jultradition. I mer än ett hundra år har julstressande svenskar mötts av uppmaningen att "hålla grytan kokande", och i år har grytan dessutom lagt till att vi ska "handla" rätt", och tänka på någon som har det svårt, när vi köper våra julklappar.
Men julgrytan är inte bara och inte främst en gammal jultradition. Den är en påminnelse om en välfärd, som aldrig varit heltäckande och gällt alla, och som i dag visar större brister än på mycket länge. Köerna av människor som söker hjälp till jul hos Frälsningsarmén är längre än kanske någonsin sen 30-talets krisår, och det är alls inte bara uteliggare och psykiskt sjuka, som står i dessa köer. Nej, där står Svensson, som gör absolut allt han eller hon kan för att klara sin vardag, men som inte lyckas. Hur gärna tvåbarnsmamman än vill, så finns det inga pengar varken till julmat eller till den minsta lilla julklapp åt barnen. Vad regeringen än säger, så har arbetslinjen inte hjälpt henne det minsta lilla, och försäkringskassan har inte hunnit med.... Dessutom går kanske fru Svenssons sjukskrivningsperiod ut vid årsskiftet. Men då är det väl tur att sjukförsäkringsminister Husmark-Perssons bro från försäkringskassan till arbetsförmedlingen finns.... Nej, man kan bli upprörd för mindre. Heligt vred var ett uttryck, som användes i kyrkan tidigare, och det är nog dags att plocka fram det igen. Och hur var det han sa, när han stannade till vid grytan för några år sedan? Det är tur att Ni finns, men synd att Ni ska behövas. Jo, så är det nog.
Våra pass vid julgrytan vid Odenplan är 90 minuter långa och i går hann det bli ganska kallt innan mina minuter hade gått. För några år sedan kunde alltfler kårer stå inomhus i gallerior och köpcentra, men sedan privatiseringsvågen gått fram även över dessa,har vi blivit utsparkade från de flesta köptempel. Utsparkade i den kyla som går fram över landet. Men folk är oerhört vänliga mot oss, där vi står och småhuttrar för medmänniskans skull. Nästan bara vänliga kommentarer och uppmuntrande tillrop. Vi tycks tillhöra den jul, som så sent som på Karl-Bertil Jonssons tid ännu firades till minne av Jesu födelse. Vi tror faktiskt att det fortfarande är så, och det är därför vi står vid grytan.Vi tror att det finns en god Gud, som vill alla människor väl. Men han behöver händer och fötter som blir Hans budbärare. Alltid och även i jultid.
Så Du; Håll grytan kokande och Handla rätt i jultid du också!!Och tack för din gåva! Och hittar du ingen gryta, så kan du skicka Ditt bidrag till Frälsningsarméns konto 900480-5.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)